FI SV EN

Arkitekturmetoden

Övergripande arkitekturen stöder ledandet, verkställandet av strategin, kontinuerlig utveckling av verksamheten och tjänsterna, hanteringen av förändringar och komplexiteter, kontrollerat utnyttjande av digitalisering samt interoperabilitet. Arbetet med övergripande arkitekturer är ett led i en organisations strategiarbete, ledningsprocesser samt planeringen av ekonomin och verksamheten.

Vid arkitekturarbetet används arkitekturmetod JHS 179 (v2.0) som baserar sig på den internationella, öppna och mest använda arkitekturreferensramen TOGAF® (v. 9.1). Metoden hjälpar att beskriva både nuläget och måltillståndet: en principiell nivå samt fyra olika aspekter. De resulterande beskrivningarna har presenterats i JHS 179-figuren (jpg).

  • På principiell nivå beskrivs det varför verksamheten utvecklas, t.ex. på grund av lagstiftningen eller organisationens strategiska målsättningar. Det planeringsarbete som utförs på denna nivå och de principer och riktlinjer som följer skapar riktlinjerna för sådana beskrivningar på noggrannare nivå och ur olika synvinklar som är en viktig det av planeringen av verkställandet av strategin.
  • Verksamhetsarkitekturen beskriver verksamheten, tjänsterna och de funktionsmässiga strukturerna.
  • Informationsarkitekturen beskriver den information som organisationen utnyttjar, samt dess strukturer och förhållanden. Informationsarkitekturen stöder semantisk interoperabilitet.
  • Informationssystemsarkitekturen beskriver organisationens viktigaste informationssystem (inkl. Applikationer), deras förhållanden samt attributdata.
  • Teknikarkitekturen beskriver organisationens tekniska infrastruktur och tekniska val. Teknikarkitekturen beskriver organisationens IKT-infrastruktur, standarder och strukturer så att helheten skulle stöda organisationens målsättningar på bästa möjliga sätt.

Nuläget

Nuläget för den övergripande arkitekturen beskriver hur delarna i helheten som utgör den offentliga förvaltningen, dvs. organisationerna, aktörerna, verksamhetsprocesserna, informationssystemen samt de tekniska apparatur- och användarmiljöerna anknyter till varandra och fungerar som en helhet. Målet med beskrivningen av nuläget är att uppnå en bättre uppfattning om förbindelserna mellan olika organisationer och organisationsinterna strukturer, vilket förbättrar hanteringen av den befintliga miljön.

Målbild

Målbildarkitekturen är ett verktyg för strategiskt och operativt ledande med vars hjälp verksamheten utvecklas och förenhetligas i enlighet med strategin. Övergripande arkitekturen förbättrar offentliga organisationers förmåga att åstadkomma en önskvärd framtid. Den bidrar till föregripande utveckling av lösningar och den kan kopplas till utvecklandet av kärnverksamheten.

Beskrivningarna av målbilden för arkitekturen hjälper att planera och förverkliga en verksamhetsteknisk miljö som kan hanteras och modifieras enligt de föränderliga verksamhetsmässiga behoven. En sådan miljö kräver att alla delar är sinsemellan interoperabla och att de centrala komponenterna förverkligas bara en gång.

Färdplanen för utvecklandet

Det tredje instrumentet i arkitekturmetoden är färdplanen för utvecklandet. Den beskriver verkställandet av strategin: hur organisationen utvecklas på ett långsiktigt sätt mot målbilden under flera års tid. Målet är att kommunicera planerna och skedena för arkitekturutvecklandet så att olika samarbetsgrupper ska kunna räkna med kommande produkter och projekt. På så sätt kan man skapa ett underlag för uppnåendet av ett gemensamt måltillstånd och samtidigt undvika överlappande processer.

Ytterligare information

Kontaktuppgifter

Hannu Ojala, Konsultativ tjänsteman
tfn. 02955 30151
förnamn.efternamn@vm.fi