Medborgarenkät: folk tvivlar på att målen med social- och hälsovårds- och landskapsreformen kommer att uppnås

Finansministeriet Social- och hälsovårdsministeriet 19.6.2017 13.23 | Publicerad på svenska 20.6.2017 kl. 10.22
Nyhet

En medborgarenkät ger vid handen att de flesta finländare i någon mån känner till social- och hälsovårds- och landskapsreformen. Målen med reformen anses i sig värda att understödas, men folk tvivlar på att målen kommer att uppnås genom reformen.

Medborgarenkäten besvarades av över 1 000 finländare i april 2017. Syftet med enkäten var att ta reda på i vilken mån människorna känner till målen med social- och hälsovårds- och landskapsreformen. Enkäten genomfördes av ett konsortium lett av MDI som en del av ett forsknings- och utredningsprojekt som finansieras av statsrådets kansli.

Över två tredjedelar av de som svarade på enkäten följer rapporteringen om social- och hälsovårds- och landskapsreformen åtminstone då och då. Av den resterande tredjedelen uppger över hälften att de är intresserade av reformen, även om de inte aktivt följer rapporteringen om hur den framskrider. Utifrån enkäten verkar det som att de som förhåller sig fullständigt likgiltiga till reformen utgör en ganska liten andel (11,3 %).

De som besvarade medborgarenkäten förhöll sig kritiska till reformen. Det var en ganska jämn fördelning mellan de som ansåg att reformen är bra respektive dålig – vilken inverkan de svarande trodde att reformen kommer att ha beror till stor del på deras bakgrund och perspektiv. De största orosmomenten bland de svarande gällde huvudmålen med reformen: kostnaderna för tjänsterna, lika tillgång till tjänster samt minskandet av hälso- och välfärdsskillnaderna. Däremot väntar man sig att kvaliteten på tjänsterna och kundperspektivet kommer att förbättras åtminstone i viss mån.

Livssituation och utbildning har en stor inverkan på hur väl man känner till reformen och hur man förhåller sig till den. De som är under 25 år är minst intresserade av reformen. De äldsta åldersgrupperna förhåller sig däremot mest negativa till reformen. Människor med högre utbildning tror att reformen kommer att ha en positiv inverkan på tjänsterna, kostnaderna och hälso- och välfärdsskillnaderna. Det verkar inte förekomma några betydande skillnader mellan olika regioner i hur man förhåller sig till målen med reformen.

En alldeles särskild grupp är företagarna, som har starkast tro på reformens positiva effekter. Arbetslösa och pensionärer tror att reformen kommer att ha en negativ inverkan på tjänsterna. De studerande känner sig mest osäkra på konsekvenserna av reformen.

Iakttagelserna från medborgarenkäten om den kritiska inställningen till reformen är liknande som resultaten från den omfattande personalenkät om social- och hälsovårds- och landskapsreformen som genomfördes i början av 2017.

Det här är en svenskspråkig översättning av nyheten som publicerades den 19.7.

Referat av resultaten från medborgarenkäten 30.5.2017 (på finska)
Sammanfattning av resultaten från medborgarenkäten om social- och hälsovårds- och landskapsreformen 30.5.2017 (på finska)

Ytterligare information:

Sinikka Salo, förändringsledare, tfn 0295 163 723
Pauli Harju, förändringsledare, tfn 0295 530 549