Tillväxten i sysselsättningen stärker de offentliga finanserna

Finansministeriet 13.4.2018 11.06
Pressmeddelande

Den finländska ekonomin växer med 2,6 procent 2018 förutspår finansministeriet i sin ekonomiska översikt som publicerades den 13 april. Den fortsatt starka ekonomiska tillväxten ökar efterfrågan på arbetskraft, och sysselsättningen ökar snabbare än på flera år.

Den finländska ekonomins tillväxt fortsätter i en takt på mer än 2 procent per år under de kommande åren, men avtar på medellång sikt till under 1 1/2 procent. År 2020 stiger sysselsättningsgraden redan till 72,5 procent. Trots att antalet lediga arbetsplatser ökar, minskar arbetslösheten långsamt.

Den finländska ekonomin växer med 2,2 procent 2019 och med 1,8 procent 2020. Den ekonomiska tillväxten får stöd av både den inhemska efterfrågan och utrikeshandeln. Hushållens konsumtionsefterfrågan begränsas av den långsammare tillväxten i hushållens disponibla realinkomster. Trots att tillväxten i de privata investeringarna är långsammare än 2017, ökar investeringarna till 20 procent i förhållande till bruttonationalprodukten. Exporttillväxten jämnar ut sig i överensstämmelse med tillväxten inom världshandeln, och nettoexportens tillväxtstödjande verkan minskar.

Tillväxten i sysselsättningen överträffar förväntningarna

Den brett baserade och snabba ökningen i ekonomisk aktivitet ökade sysselsättningen under 2017. Den förbättrade sysselsättningen stärktes exceptionellt snabbt både före och efter årsskiftet, och trenden i sysselsättningsgraden har redan stigit till inemot 71 procent.

Efterfrågan på arbetskraft ökar snabbt. Den fortsatta snabba tillväxten i bruttonationalprodukten och den måttliga stegringen i reallönerna ökar 2018 antalet sysselsatta med 1,8 procent mer än året innan. Tillväxten i sysselsättningen fortsätter i rask takt under hela prognosperioden, och sysselsättningsgraden stiger till 72,5 procent 2020. Till följd av det stora antalet arbetslösa och dolt arbetslösa samt de åtgärder som ökar utbudet på arbetskraft har arbetskraftsutbudet inte ännu begränsat sysselsättningstillväxten och den ekonomiska tillväxten när det gäller ekonomin som helhet.

År 2018 fortsätter den privata konsumtionen att öka tack vare den förbättrade sysselsättningen och höjningen av inkomstnivån. Uppsvinget i Finlands ekonomiska tillväxt, den livligare exporten, de låga räntorna och den positiva internationella utvecklingen stöder tillväxten inom privata investeringar. Exportökningen kommer att vara måttligare än det snabba uppsvinget i fjol, men tillväxten är fortsättningsvis snabbare än tillväxten inom världshandeln

År 2018 stiger inkomstnivån med 1,9 procent. Löneglidningen förutspås bli lägre än i genomsnitt i och med att lokala avtal börjar tillämpas i större omfattning. Höjningen av inkomstnivån tilltar 2019 till 2,5 procent som en följd av de avtalsenliga höjningar som infaller under året. År 2020 påskyndas höjningen av inkomstnivån till 2,8 procent ytterligare till följd av den goda ekonomiska tillväxten och återinförandet av semesterpenningen inom den offentliga sektorn. Trots den snabba löneutvecklingen är inflationen fortfarande måttlig.

Stark tillväxt inom världsekonomin

Det råder högkonjunktur inom världsekonomin under innevarande år. Tillväxten är omfattande: i många ekonomier blomstrar både exporten och den inhemska efterfrågan. I euroområdet fortsätter den starka tillväxten och tillförsikten är stor. Även investeringarna har återhämtat sig och är nu nära den nivå som rådde före krisen.

Riskerna i den inhemska ekonomin i balans

Hushållens konsumtion kan öka snabbare än väntat om sysselsättningen överraskar positivt och konsumenternas förtroende hålls på en hög nivå. Om hushållens förtroende däremot försämras och hushållen börjar spara, eller om efterfrågan stöter på kapacitetsbrist, kostnaderna börjar stiga och inflationen blir snabbare, kan hushållens konsumtion bli mindre än vad som prognostiserats.

De offentliga finanserna stärks men är fortfarande inte i balans på lång sikt

Den ekonomiska tillväxten, den förbättrade sysselsättningen samt åtgärder som stävjar utgiftsökningen stärker de offentliga finanserna under de närmaste åren. De offentliga finanserna blir stabilare och kommer 2020 att uppvisa ett litet överskott efter att ha varit i obalans i mer än ett årtionde.

”Tack vare den förbättrade sysselsättningen är utsikterna för de offentliga finanserna mer gynnsamma än vad som tidigare uppskattats. Detta ger en god grund för det fortsatta arbetet för att höja sysselsättningen. De offentliga finanserna stärks genom tillväxt”, konstaterar avdelningschef, överdirektör Mikko Spolander.

Trots den snabba ekonomiska tillväxten kommer statens utgifter att vara klart större än inkomsterna under de närmaste åren. Obalansen i statsfinanserna minskar så småningom och statsförvaltningen enligt nationalräkenskaperna kommer att så gott som stabiliseras 2022. Balansen hotar dock att bli kortvarig, eftersom ökningen av de åldersrelaterade utgifterna till följd av den åldrande befolkningen och finansieringen av försvarsmaktens anskaffning av jaktplan ökar statens utgifter under 2020-talet. 

Den ekonomiska tillväxten och åtgärder som stävjar utgiftsökningen sänker också skuldsättningen i den offentliga sektorn i förhållande till bruttonationalprodukten. Skuldkvoten understiger gränsen på 60 procent 2019 och fortsätter sakta att sjunka till drygt 56 procent fram till 2022. Skuldsättningen inom de offentliga finanserna fortsätter emellertid.

Den rådande ekonomiska tillväxten förändrar inte utmaningarna vad gäller de offentliga finanserna på lång sikt. När konjunkturerna har jämnats ut blir den ekonomiska tillväxten klart långsammare och räcker inte längre till för att täcka de snabbt ökande offentliga utgifterna till följd av befolkningens förändrade åldersstruktur. På lång sikt kommer det alltjämt att råda obalans mellan inkomsterna och utgifterna i de offentliga finanserna. Omfattningen av det så kallade hållbarhetsunderskottet är cirka 2 1/2 procent i förhållande till bruttonationalprodukten.

Ekonomisk översikt, våren 2018 (på finska)

Presentationsmaterial från pressmötet (på finska)

Ytterligare information:

Mikko Spolander, överdirektör, tfn 02955 30006, mikko.spolander@vm.fi
Jukka Railavo, finansråd, tfn 02955 30540, jukka.railavo@vm.fi (realekonomin)
Marja Paavonen, finansråd, tfn 02955 30187, marja.paavonen(at)vm.fi (den offentliga ekonomin)