Avveckling av normer inom förvaltningsområdet

Syftet med regeringens projekt för avveckling av normer (spetsprojektet Smidigare författningar) är att avveckla och modernisera regleringen för att underlätta företagens verksamhet och medborgarnas vardag.

Inom finansministeriets förvaltningsområde avvecklas normer i samband med de pågående reformerna. Förvaltningsområdet har också ett antal myndigheter som på ett omfattande plan tillämpar lagstiftning som beretts av andra ministerier. Finansministeriet har gett ämbetsverken i uppdrag att ur sitt perspektiv analysera till vilka delar den lagstiftning som de tillämpar orsakar administrativ börda eller besvär för medborgare, företag, jordbruk, byggande, investeringar, en sund konkurrens och frivilligverksamhet.

Smidigare författningar inom finansministeriets förvaltningsområde

Tullärenden
Reglering av beskattningen
Reglering av finansmarknaden
Statistik
Förvaltning

Tullärenden

Totalreform av tullagstiftningen

Totalreformen av tullagstiftningen trädde i kraft 1.5.2016.  Reformen omfattade nödvändig kompletterande nationell lagstiftning för tillämpningen av unionens tullagstiftning.

Målen för reformen av EU:s tullkodex var att förenkla lagstiftningen, underlätta affärstransaktioner och effektivisera tullkontrollen. Reformen medförde bland annat följande ändringar:

  • Övergång till obligatoriska elektroniska tulldeklarationer efter en övergångsperiod fram till slutet av 2020. Syftet är att minska kostnaderna för företag och risker för samhället.
  • Tullagen kompletterades med bestämmelser om kvittning av fordringar.
  • Den omfattande regleringen av sekretessbelagda uppgifter relaterade till tullens verksamhet slopades.
  • I och med lagändringen ska Tullen betala rimlig ersättning för de kontrollokaler som tullen använder på trafikplatser till innehavaren av trafikplatsen.
  • Tullarnas minsta indrivningsbelopp blev 10 euro.
  • De detaljerade föreskrifterna som Tullen utfärdat med stöd av tullagen upphävdes. Tullen har utfärdat nya föreskrifter.

De viktigaste målgrupperna för reformen är företagen och medborgarna.

Grundläggande uppgifter om projektet (på finska)
Pressmeddelande: Regeringens förslag till tullag och till vissa lagar som har samband med den (28.1.2016)
Uppföljningsgrupp för Tullens UTU-projekt (på finska)

Reform av Tullens föreskrifter

Antalet föreskrifter som Tullen utfärdat har minskat från 69 till 36 till följd av totalreformen av tullagstiftningen.

Reglering av beskattningen

Reform av beskattningsförfarandet och skatteuppbörden

Reformen av beskattningsförfarandet och skatteuppbörden samt förnyelsen av informationssystemet för beskattningen (Valmis-projektet) är indelad i tre faser. Den första fasen träder i kraft 1.1.2017. Fasen omfattar också förenkling och harmonisering av lagstiftningen.

  • Periodskattedeklarationen skulle lämnas in elektroniskt, och förenklade förfaranden föreslås för rättelse av fel i skattedeklarationer.
  • En utvidgning av tillämpningsområdet för förlängda skatteperioder skulle i synnerhet minska småföretagens administrativa börda.
  • Förfarandena för ansökan om återbäring av mervärdesskatt och källskatt utvecklas så att de blir snabbare.
  • Meningen är att föreskriva om förfarandet som tillämpas på betalning, uppbörd och indrivning av alla skatter och avgifter till Skatteförvaltningen i lagen om skatteuppbörd och att övergå till en mer allmän nivå i regleringen.
  • Man övergår från apoteksavgiften till apoteksskattelagen, vilket förenklar skötseln av skyldigheterna relaterade till beskattningen av skattskyldiga.
  • Bestämmelserna om ändringssökande och rättelse av beskattning inom alla skatteslag harmoniseras. När det gäller processerna för rättelse och ändringssökande inom beskattningen finns de centrala bestämmelserna i lagen om beskattningsförfarande. I och med bestämmelserna om skatter på eget initiativ i det första lagpaketet i Valmis-projektet angående lagen om beskattningsförfarande tillämpas likadana bestämmelser på skatter på eget initiativ som i lagen om beskattningsförfarande. Processen efter rättelseyrkande angående bil- och punktskatter, som överförs från Tullen till Skatteförvaltningen, harmoniseras med den övriga beskattningen i början av 2017.

Grundläggande uppgifter om projektet (på finska)
Förfarandena vid beskattning och skatteuppbörd förenhetligas och förenklas (17.3.2016)
Valmis-projektet och reform av beskattningsförfarandena (på finska)
Skatteförvaltningens webbsidor från Valmis-projektet

Småföretagens redovisning av moms enligt kontantprincipen

Enligt regeringsprogrammet blir det möjligt för små företag att redovisa moms enligt kontantprincipen.

Kommissionens handlingsplan för förnyelse av momsen (EU-projekt)

Den 7 april 2016 presenterade kommissionen en handlingsplan för EU:s kommande momssystem. I den behandlas hur en stegvis övergång till ett gemensamt momsområde i EU kunde ske. I den presenteras åtgärder som borde vidtas snabbt och omedelbart för att ingripa i momsgapet och anpassa momssystemet till e-handel och små och medelstora företags behov. Planen kommer också att innehålla förenklingsförslag.    

  • Förslaget till röja undan momshinder i gränsöverskridande e-handel
  • E-publikationer (kommissionens förslag 2016)
  • Momspaket för små och medelstora företag (2017)
  • Mot ett gemensamt mervärdesskatteområde i EU (2016–2017)
  • Modernisering av momssatser

Moms på digitala produkter (EU-projekt)

Enligt regeringsprogrammet påverkar Finland EU för att mervärdesskattedirektivet ska göra det möjligt att tillämpa nedsatt
skattesats även på digitalt innehåll. Kommissionen offentliggjorde den 7 april 2016 en handlingsplan för moms. Enligt den ges förslag till skattesatser för e-böcker och e-tidningar i anslutning till strategin för den digitala inre marknaden.   

Moms – REFIT (EU-projekt)

Ändringsförslagen till en bättre reglering i EU-lagstiftningen behandlas i REFIT-processen. En sammanfattning av förslagen av EU-medlemsstaterna och intressenterna har sammanställts, och den behandlas för närvarande. Kommissionen beaktar förslagen i Refit-processen i sin handlingsplan för modernisering av momsen.

Strategi för bekämpning av grå ekonomi

Strategin bereds för närvarande. Ett strategiskt mål är att lätta upp regleringsbördan för att göra det lättare för företag att agera rätt.

Inkomstregistret

Inkomstuppgifterna i inkomstregistret är tillgängliga i realtid för myndigheter som behöver dem och dem som sköter offentliga uppdrag. Inkomstregistret möjliggör skatteövervakning i realtid och ett mer flexibelt verkställande av beskattningen. Fördelarna omfattar även andra parter som behöver inkomstuppgifter, såsom Folkpensionsanstalten och arbetspensionsbolagen. Arbetsgivarna drar nytta av att de inte längre behöver anmäla samma inkomstuppgifter till flera myndigheter. Hösten 2016 lämnas regeringens proposition till speciallag om ett inkomstregister till riksdagen, och de omedelbart nödvändiga tekniska ändringarna görs i den övriga lagstiftningen.

Pressmeddelande: Nationella inkomstregistret tas i bruk 2019 (6.11.2015)

Klarare beskattning av frivilligarbete

Arbetsgruppen som behandlade underlättandet av frivilligarbete överlämnade sin promemoria till minister Vehviläinen 14.10.2015. Samordningen av projektet för underlättande av frivilligarbete överfördes efter remissrundan till justitieministeriet.

Projektet som reder ut beskattningen av stiftelser och föreningar enligt regeringsprogrammet startas 2017. Projektet utreder skattefrågor inom frivilligarbete och förtydligar skatteanvisningar, eftersom det råder oklarhet om skattefrihet för kostnadsersättningar inom frivilligarbete.

Ytterligare information om utveckling och samordning av frivilligarbete

Reglering av finansmarknaden

Lagen om gräsrotsfinansiering  

Projektet medför många omedelbara konsekvenser som minskar den administrativa bördan och kostnaderna i branschen. Lagen om gräsrotsfinansiering luckrar i synnerhet upp regleringen av gräsrotsfinansiering i form av investering. I dag regleras gräsrotsfinansiering i form av investering av lagen om investeringstjänster och Finansinspektionens tolkning av den.

Regleringen uppluckras på bland annat följande sätt:

  • Processen för koncession, som är dyr, administrativt tung och tidskrävande för förmedlare av gräsrotsfinansiering, ersätts med en registreringsprocess, som är förmånligare, enklare och snabbare.
  • Förmedlare av gräsrotsfinansiering behöver inte längre ansluta sig till ersättningsfonden för investerare.
  • Minimikapitalkravet för förmedlare av gräsrotsfinansiering sjunker från nuvarande 125 000 euro till 50 000 euro.
  • Alternativ till kapitalkravet är ansvarsförsäkring, bankgaranti eller en annan motsvarande säkerhet som enligt Finansinspektionen är tillräcklig.

Lättnaderna i regleringen gäller förmedling och anskaffning av gräsrotsfinansiering i hemlandet. När man dessutom är verksam i andra EU-länder lönar det sig att ansöka om t.ex. auktorisation som värdepappersföretag, vilket möjliggör enkelt inträde på europeiska marknader.

Reformen träder i kraft den 1 september 2016.

Grundläggande uppgifter om projektet (på finska)
Pressmeddelande: Ny gräsrotsfinansieringslag i kraft i september (25.8.2016)
Pressmeddelande: Gräsrotsfinansieringslagen skapar nya finansieringsmöjligheter för företagstillväxt (7.4.2016)

Lagen om placeringsfonder

Totalreformen av lagen om placeringsfonder bereds som tjänstemannaarbete, och syftet är att förenkla den nationella lagstiftningen.

Förnyandet av lagen om placeringsfonder inleds – nu kan du påverka (pressmeddelande 2.11.2016)

Kapitalmarknadsunionen (EU-projekt)

EU:s projekt för en kapitalmarknadsunion är en omfattande handlingsplan av kommissionen som syftar till att trygga en mångsidigare finansiering för företagen, effektivisera marknaden och ge investerarna bättre investeringsmöjligheter för att främja tillväxten och sysselsättningen. Handlingsplanen består av flera enskilda reglerings- och utvecklingsprojekt genom vilka man strävar efter att framför allt förbättra finansieringsmöjligheterna för små och medelstora företag. Syftet är att skapa en verklig inre kapitalmarknad som omfattar EU:s alla 28 medlemsstater. Kommissionen vill också röja undan hinder för gränsöverskridande investeringar i EU, så att företag och infrastrukturprojekt lättare ska få den finansiering som de behöver oberoende av ort och ställe. Enligt plan ska kapitalmarknadsunionen vara klar fram till 2019.           

Pressmeddelande: Finland understöder översynen av värdepappersprospektregleringen (21.1.2016)
Pressmeddelande: Kommissionens förslag förstärker marknaderna för värdepapperisering (12.11.2015)
Nyhet: Beredningen av kapitalmarknadsunionen framskrider (30.9.2015)

Lagstiftningen om finansieringsmarknaden – EU regulatory framework for financial services (EU-projekt)

Kommissionen har också startat en process för att höra intressenter. Syftet med den är att hitta regelverk som orsakar onödig administrativ börda samt motstridigheter i lagstiftningen och oönskade konsekvenser. I början av hösten 2016 kommer kommissionen att rapportera om de viktigaste fynden och de fortsatta åtgärderna. Enligt kommissionen ska förslagen till ändring av EU-regleringen att behandlas i dessa sammanhang. 

Lagstiftningen om finansmarknaden – REFIT (EU-projekt)

Olika medlemsstater och intressenter från bland annat Finland har kommit med flera förslag till att luckra upp regleringen. Finland prioriterar EMIR-förordningen (reglering av OTC-derivat, centrala motparter och handelsregister).

Statistik

Kommuninformationsprogrammet

I anslutning till finansministeriets kommuninformationsprogram, som startades 2012, kommer Statistikcentralen att förnya informationsinsamlingssystemet för och innehållet i kommunernas och samkommunernas ekonomi- och verksamhetsstatistik. Statistikcentralen samlar in ekonomiska data om kommuner och samkommuner enligt det förnyade informationsinnehållet våren 2016. Det nya innehållet i årsstatistiken gäller statistikåret/räkenskapsperioden 2015.

Kommuninformationsprogrammet

Finansministeriet har också kartlagt författningsgrunden för kommunernas informationsskyldighet. Regleringen består av över 200 skyldigheter.

Publikation: Kuntien tiedonantovelvoitteiden säädösperusta – nykytila ja analyysi (på finska)

Lagstiftning om statistik – Refit (EU-projekt)

I EU-projektet granskas olika länders och intressenters initiativ för att luckra upp EU:s regelverk för statistik. Granskningen omfattar bland annat artikelnamn, det förenhetligade konsumentprisindexet och statistiken över miljöskyddsinvesteringar. Målet är att förenkla statistiken och minska den administrativa bördan.

Förvaltning

Regionförvaltningsverken och magistraten

Regionförvaltningsverken och magistraten tillämpar så gott som alla ministeriers lagstiftning. Regionförvaltningsverken och magistraten har för sin del gjort en utredning av hur den lagstiftning som de tillämpar kunde luckras upp. Efter remissrundan har en del framställningar redan genomförts medan en del bereds fortfarande. Projektet anknyter till regionförvaltningens reformprojekt.

Ytterligare information om regionförvaltningen
Slutrapport om HAVIi-utredningsprojektet: Hallitusohjelman toimeenpano aluehallintovirastoissa (på finska)
Regionförvaltningsverkets webbplats
Magistratschefernas förslag till avveckling av magistratens normer (på finska)
Sammanfattning av utlåtanden om magistratens förslag och FM:s synpunkter på fortsatta åtgärder (på finska)

Budgetlagstiftning

Följande projekt planeras:

  • Uppluckring av regeringens årsberättelse
  • Uppluckring av betalningsrörelsen under följande konkurrensutsättning av betalningsrörelsen i början av 2019
  • Slopande av indrivning av små fordringar.

Ytterligare information om FM:s projekt relaterade till avveckling av normer:

Lagstiftningsråd Asta Niskanen, tfn 02955 30301, asta.niskanen(at)vm.fi
Niskanen är FM:s representant i kommunikationsministeriets verkställighetsgrupp för smidigare författningar.

Smidigare författningar dvs. avveckling av normer är ett av regeringens spetsprojekt: norminpurku.fi