FI SV

Betalningssystem

Betalningssystemen spelar en central roll i en fungerande ekonomi. Betaltjänster och tillhörande betalningssystem och -instrument är föremål för en stor omställning. Framförallt den elektroniska betalningstekniken utvecklas fortlöpande och betalningstransaktioner kombineras med andra tjänsteprocesser i företagen, t.ex. e-fakturor och biljettlösningar. Ökad e-handel samt effektivare och större användning av kortbetalningar har lett till att användningen av traditionella kontanter hela tiden minskar. EU-områdets centrala betaltjänster – gireringar, direktdebiteringar och kortbetalningar – har övergått från nationella system till s.k. SEPA-lösningar (Single Euro Payment Area), varvid samma standardiserade betalningssätt kan användas inom hela området. Detta har bl.a. lett till slopande av nationella betalningssystem i Finland och att betalningar mellan bankerna nu med några få undantag förmedlas genom internationella betalningssystem. Olika internationella lösningar för e-betalningar vinner mark i förhållande till bankernas traditionella betaltjänster. Regleringen av betaltjänster på EU-nivå har ökat betydligt i syfte att stödja den gemensamma marknaden och harmonisera betalningssystemen. 

Direktiv om betaltjänster (PSD2)

I juli 2013 lämnade kommissionen ett förslag till ändring av direktivet om betaltjänster (s.k. andra betaltjänstdirektivet). Förslaget preciserar det gällande direktivet i vissa delar och utvidgar det till att gälla betalningar till och från tredjeländer. Enligt förslaget krävs det i fortsättningen att betalningsinstitut som är s.k. tredje part i betaltjänsten har auktorisering. Här handlar det främst om behandling av betalningstransaktioner i realtid när konsumenterna använder bankernas normala betalningslösningar för e-handel. Det ska införas bestämmelser om betalningsinstitutens möjligheter att ansluta sig till banksystemen. Nya externa parter i bankernas betalningssystem kan leda till betydande förändringar av betalningsverksamheten på Internet. Förbättringar av kundskyddet föreslås genom skärpt reglering av nätbankernas säkerhetslösningar och tjänster från tredje parter som utnyttjar nätbanksbetalningar. Maximigränser föreslås för tilläggsavgifter som handeln debiterar för olika betalningssätt. En höjning av konsumenternas självrisk föreslås och regleringen av direktdebiteringar preciseras. Direktivet ska implementeras senast den 13 januari 2018.

Förordning om förmedlingsavgifter för kortbetalningar (MIFR)

I juli 2013 lämnade kommissionen ett förslag om förmedlingsavgifter som tas ut på kortbaserade betalningstransaktioner (sk. förordningen om förmedlingsavgifter för kortbaserade betalningar), som rådet och parlamentet godkände efter förhandlingar den 29.4.2015 (EU 2015/751). Förordningens huvudmål är att begränsa förmedlingsavgifterna som används vid kortbetalningar.  De nya begränsningarna träder i kraft den 9 december 2015. Därtill strävar man till att avlägsna annan praxis som begränsar konkurrensen. Förordningen öppnar de nationella kortmarknaderna, vilket kan bidra till en koncentration av marknaden till större internationella servicehelheter. De lagförändringarna som förordningen förutsätter (Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om betalningsinstitut, betaltjänstlagen och lagen om Finansinspektionen, RP 115/2015 rd), som har trätt i kraft den 1.2.2016.

Direktiv om betalkonto med grundläggande funktioner (PAD)

Kommissionens förslag från maj 2013 till direktiv om jämförbarhet för avgifter som avser betalkonto, byte av betalkonto och tillgång till betalkonto med grundläggande funktioner antogs i juli 2014. Direktivet ska implementeras i nationell lagstiftning senast i september 2016. Direktivet harmoniserar betaltjänstterminologin, främjar betaltjänstprisernas jämförbarhet, underlättar byte av betaltjänstleverantörer och förbättrar konsumenternas möjligheter att öppna konton med grundläggande funktioner. Detta leder till att finländska konsumenter får bättre tillgång till betalkontotjänster i andra medlemsstater. Regeringen har gjort en proposition till riksdagen som innehåller de behövliga lagförändringarna i Finland (Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av kreditinstitutslagen och till vissa lagar som har samband med den, RP 123/2016 rd), som föreslås träda i kraft den 1.10.2016.

Kontakperson för webbsidan: Risto Koponen

fornamn.efternamn@vm.fi