FI SV

Beviljande av finansieringsstöd

En medlemsstat i euroområdet kan ansöka om finansieringsstöd för säkerställandet av ekonomin, den offentliga ekonomin och finansiella stabiliteten. I samband med beviljandet av finansieringsstöd utarbetas även ett anpassningsprogram för ekonomin, vilket utgör ett villkor för utbetalningen av låneraterna. Uppfyllandet av villkoren följs upp med regelbundna mellanrapporter.

Med finansieringsstödet täcks ett lands finansieringsbehov i ett läge där finansiering på marknadsvillkor skulle bli för dyrt och försvaga ett lands skuldtålighet ytterligare. Målet med ekonomiska anpassningsprogram är att balansera länders offentliga ekonomier så att de kan återvända till marknaderna till rimliga finansieringskostnader och täcka sitt finansieringsbehov på sedvanligt sätt.

Finansieringsstödet beviljas som lån. Beviljandet av lån har sedan Greklands första program ordnats via skilda finansieringsinstrument, dvs. valutamekanismer, vilka skaffar förmånlig finansiering på marknaden och förmedlar den vidare åt krisländerna. Medlemsländerna i euroområdet och i EU garanterar Europeiska finansiella stabiliseringsinstrumentets (EFSI) och Europeiska stabiliseringsmekanismens (ESM) medelsanskaffning. Europeiska stabiliseringsmekanismen ESM är ett finansieringsinstitut som fungerar med eget kapital.

Förverkligandet av programmen

I samband med beviljandet av finansieringsstödprogrammen utarbetas ett samförståndsprotokoll (Memorandum of Understanding, MoU). Ett land som erhåller finansieringsunderstöd förutsätts reformera ekonomi- och förvaltningsstrukturerna i enlighet med villkoren i protokollet.

Iakttagandet av villkoren följs upp med regelbundna mellanrapporter. Rapporterna baserar sig på EU-kommissionens och Europeiska centralbankens kontrollbesök i stödländerna. Internationella valutafonden (IMF) deltar också i kontrollerna, ifall den deltar i finansieringen. Kommissionen, ECB och IMF utgör tillsammans den s.k. trojkan. 

Om villkoren i samförståndsprotokollet inte iakttagits, kan utbetalningen av finansieringsstödprogrammets lånerater skjutas upp. Betalningarna fortsätts först efter att det berörda landet vidtagit sådana åtgärder för förnyande av ekonomin och förvaltningsstrukturerna som överenskommits i anpassningsprogrammet. Eurogruppen beslutar om betalandet av raterna.

Efter att det ekonomiska anpassningsprogrammet löpt ut övergår landet i tillsyn efter programmet, tills 75 procent av finansieringsstödlånen betalats tillbaka.

Stabilitetsmekanismerna

Greklands första program finansierades med direkta, bilaterala lån mellan Grekland och de övriga euroländerna. I maj 2010 beslutade man att inrätta särskilda finansieringsstödmekanismer för krishanteringen inom euroområdet. Den viktigaste av dessa var Europeiska finansiella stabilisteringsinstrumentet, EFSI, som var avsedd som en tillfällig lösning. EFSI skulle skaffa finansiering på marknaderna och låna medlen vidare åt krisländerna. EFSI:s medelsanskaffning garanteras av de övriga euroländerna.

Som hela EU:s krishanteringsverktyg inrättades Europeiska finansiella stabiliseringsmekanismen, EFSM. Även den går ut på att låna pengar från marknaden, vilka sedan lånas vidare åt krisländerna. EFSM:s medelsanskaffning garanteras av samtliga EU-länder via EU-budgeten.

Sommaren 2011 överenskoms det om det permanenta krishanteringssystemet, Europeiska stabiliseringsmekanismen, ESM. ESM inledde sin verksamhet i oktober 2012, och ersatte då EFSI. ESM har varit den primära krishanteringsmekanismen sedan den inledde sin verksamhet.

ESM är ett internationellt finansiellt institut i vilket euroländerna deltar. Dess utlåningskapacitet är högst 500 miljarder euro. ESM:s grundkapital på 700 miljarder euro består av inbetalat aktiekapital om sammanlagt 80 miljarder euro samt av aktiekapital om högst 620 miljarder euro som betalas vid behov.

Grekland, Irland, Portugal, Spanien och Cypern har fått finansieringsstöd från stabiliseringsmekanismerna.

Finansieringsstöd

Villkoret för finansieringsstöd som betalas ur stabiliseringsmekanismerna är att de ekonomiska anpassningsprogrammen framskrider på ett acceptabelt sätt. Syftet med den förmånliga finansiering som erbjuds krisländerna är att ersätta sedvanlig finansiering genom emission av statsobligationer med förmånligare finansiering som stabiliseringsmekanismerna skaffat på marknaden. På så sätt möjliggörs tillgodoseendet av krisländers finansieringsbehov i situationer där finansiering på marknadsvillkor skulle vara alltför dyrt. Marknadsfinansiering som skaffats till hög ränta kan störta krislandet i en spiral där försvagningen av skuldtåligheten höjer priset på marknadsfinansieringen ytterligare.

Målet med ekonomiska anpassningsprogram är att balansera den offentliga ekonomin så att ett krisdrabbat land kan återinträda på marknaderna efter att programmet upphört till finansieringspriser som hålls på en hållbar nivå, och att landet kan täcka sina finansieringsbehov på sedvanligt vis.

Ytterligare information

Europeiska kommissionens eurokriswebbplats