FI SV

Verksamheten i den offentliga förvaltningens säkerhetsnät (TUVE-verksamhet)

Verksamheten i den offentliga förvaltningens säkerhetsnät regleras i lag (10/2015, TUVE-lagen). Verksamheten i den offentliga förvaltningens säkerhetsnät säkrar samarbetet och kommunikationen mellan de för den högsta statsledningen och för samhällets säkerhet viktigaste myndigheterna i alla situationer.

Säkerhetsmyndigheternas gemensamma IKT-tjänster och verksamhetsmodellen

Säkerhetsnätet (TUVE) som förverkligats med hänsyn till kraven på hög beredskap och säkerhet är ett av staten ägt och förvaltat myndighetsnät som omfattar ett kommunikationsnät, tillhörande utrymmen samt gemensamma informations- och kommunikationstekniska tjänster. Säkerhetsnätet möjliggör daglig verksamhet både för den operativa verksamheten och för de administrativa uppgifterna. Tjänsterna är tillgängliga i hela landet och de kan utnyttjas även för internationella uppdrag. Tjänsterna produceras, övervakas och administreras dygnet runt.

Säkerhetsnättjänster produceras åt användargrupperna som definierats i TUVE-lagen. Tjänsterna har cirka 35 000 användare vid statsrådet, olika organisationer inom polisen, Gränsbevakningsväsendet, Nödcentralsverket, Migrationsverket, Försvarsmakten, Tullen, räddningsverket, den prehospitala akutvården och i vissa organisationer som stöder dessa myndigheter.

TUVE-tjänsternas överensstämmelse med kraven på hög beredskap och hög säkerhet utvecklas och serviceleverantörernas förmåga att producera tjänster utvärderas regelbundet.

Finansministeriet svarar för styrningen och tillsynen

Finansministeriet svarar för den strategiska och ekonomiska styrningen av säkerhetsnätverksamheten samt för styrningen av den informations- och kommunikationstekniska beredskapen, övriga beredskapen och säkerheten. Finansministeriet svarar även för styrningen av och tillsynen över serviceproduktionen i anslutning till säkerhetsnätet.

Finansministeriets styrningsuppgift understöds av delegationen för säkerhetsnätets verksamhet  som tillsatts av statsrådet. Delegationen har företrädare för statsrådets kansli, utrikesministeriet, inrikesministeriet, försvarsministeriet, kommunikationsministeriet, social- och hälsovårdsministeriet, försvarsmakten, Försörjningsberedskapscentralen samt Finlands Kommunförbund. Säkerhetskommitténs sekretariat och företrädarna för serviceleverantörernas styrelser medverkar dessutom som permanenta sakkunniga.

Servicen levereras av Suomen Erillisverkot och Valtori

Säkerhetsnätets nät- och infrastrukturtjänster produceras av Suomen Turvallisuusverkko Oy (STUVE), som är dotterbolag till det statsägda bolaget Suomen Erillisverkot Oy (ERVE). Suomen turvallisuusverkko Oy levererar även det i TUVE-lagen avsedda myndighetsradionätet samt myndigheternas tidskritiska mobilkommunikation via bredband, dvs. de s.k. VIRVE-palvelut.

Säkerhetsnätets informations- och kommunikationstekniska tjänster och integrationstjänster levereras av statens center för informations- och kommunikationsteknik Valtori. De serviceproducerande delarna i statens säkerhetsnät, dvs. TUVE-affärsområdet kallas Statens center för informations- och kommunikationsteknik, TUVE-tjänsterna (förkortning VTUVE). VTUVE).

Serviceleverantörerna har organiserat sin serviceproduktion så att servicenätsverksamheten avskilts från den övriga verksamheten administrativt, verksamhetsmässigt och ekonomiskt på ett sätt som förutsätts i TUVE-lagen. Vid ERVE har serviceproduktionen avskilts till ett dotterbolag (förkortat STUVE). Vid Valtori har avskiljandet genomförts bland annat genom att organisera verket i två olika affärsområden (TORI och TUVE) som förenas av Valtoris resultatenheter (Kunder, Användarstöd, Tjänster och utveckling, Interna tjänster och Produktion). Vid resultatenheten Produktion har säkerhetsnätverksamheten avskilts till verksamhetsenheten TUVE-serviceproduktion, och vid andra produktionsenheter i regel genom att fastställa organiseringen och ansvar som har ett samband med säkerhetsnätverksamheten i Valtoris arbetsordning och uppgiftsbeskrivningar samt i ekonomistadgan.

Utvecklingen av verksamheten

Finansministeriet upprätthåller tillsammans med användarämbetsverken för säkerhetsnätet ett dokument med titeln ”Riktlinjer för utvecklingen av säkerhetsnätsverksamheten”. Dokumentet beskriver principerna för kontinuerlig utveckling av säkerhetsnätet. Principerna tar i beaktande både digitaliseringen av den offentliga förvaltningen och de utvecklingsbehov som har sitt ursprung i användarorganisationernas verksamhetsmässiga förändringar. Utifrån riktlinjedokumentet utarbetar man en årligen uppdaterad målarkitektur för säkerhetsnätsverksamheten samt en genomförandeplan för den. 

Utvecklingen av myndighetsradionätstjänster (VIRVE) som har ett samband med säkerhetsnätsverksamheten inleddes 2019, och målet är att den nya informations- och kommunikationstekniska tjänsten för tidskritisk bredbandig mobil kommunikation (så kallade VIRVE 2) som möjliggör en mer omfattande dataöverföring, ska vara tillgänglig senast 2025.

Samarbetet mellan Valtori och Suomen Erillisverkot Oy utvecklas så att man i fortsättning-en ska kunna tillhandahålla servicehelheter som svarar mot kunders behov på ett ännu bättre sätt. Inom området för mobilhantering möjliggör man i framtiden bättre interoperabili-tet hos tjänsterna. Den säkerhetsmolntjänst som Suomen Erillisverkot Oy lanserat utnyttjas i fortsättningen som en del av säkerhetsnätets serviceutbud och även i större utsträckning som en del av statens gemensamma informations- och kommunikationstekniska tjänster.

Noggrannare information:

Mer information:

Timo Saastamoinen, tietohallintoneuvos 
finansministeriet, Kehittämis- ja hallintotoiminto, Yleishallinto Telefon:0295530446   E-postadress: