FI SV EN

Finanspolitik

Finanspolitiken är en del av statens ekonomiska politik.  De finanspolitiska målsättningarna – hur offentliga medel uppbärs och används – slås fast i regeringsprogrammet. Avgöranden om skatter, sociala förmåner, pensioner och deras finansiering förändrar ekonomiska strukturer och styr därmed medborgarnas, hushållens och företagens handlingsmöjligheter. Finanspolitiska beslut tillhör samhällets strukturpolitik och påverkar ekonomin långt in i framtiden. Planen för de offentliga finanserna inklusive rambeslutet och statsbudgeten är regeringens instrument för att genomföra sin finanspolitik.

Regeringen Sipiläs finanspolitik

Enligt statsminister Juha Sipiläs regeringsprogram inleds balanserandet av den offentliga ekonomin omedelbart. Enligt regeringens ekonomiska program ska skuldsättningen i förhållande till bruttonationalprodukten brytas före utgången av valperioden och från och med 2021 ska vi inte längre leva på kredit. Den totala skattegraden kommer inte att höjas.

Regeringen förbinder sig till att genomföra alla de besparingar och beslut om strukturella reformer som krävs för att täcka hela hållbarhetsunderskottet på 10 miljarder euro under regeringsperioden.

Regeringen har kommit överens om ett anpassningsprogram för att stärka den offentliga ekonomin. I tillägg till de åtgärder som minskar de offentliga utgifterna utförs omfördelningar. Åtgärderna stärker den offentliga ekonomin netto med ca 4 miljarder euro på årsnivå år 2019.

Regeringen strävar efter att åstadkomma ett omfattande samhällsfördrag för att stödja beslut som ökar den finländska ekonomins tillväxt och förbättrar sysselsättningen. Om fördraget inte nås är kravet på anpassningsåtgärder inom den offentliga ekonomin mycket större. Då ska man utöver anpassningsåtgärderna på 4 miljarder euro göra utgiftsbesparingar och skatteförhöjningar på omkring 1,5 miljarder euro.

Regeringen har förbundit sig till ramförfarandet inom statsfinanserna. Med ramförfarandet strävar man att försäkra sig om en finanspolitik som är statsekonomiskt ansvarsfull och långsiktig och befrämjar ekonomisk stabilitet.

Regeringen inleder ett förändringsprogram för att nå de strategiska målen för regeringsperioden. De strategiska målen gäller hälsa och välfärd, sysselsättning, konkurrenskraft och tillväxt, utbildning och kompetens, bioekonomi och ren teknik samt ändring av verksamhetssätten t.ex. genom att främja digitalisering och avveckla onödig reglering och byråkrati. Man gör en engångssatsning på 1,6 miljarder euro på spetsprojekt och på minskningen av det eftersatta underhållet före utgången av 2018.

Våren 2013 satte EU:s stabilitetsprogram ett medelfristigt underskottsmål för Finland på -0,5 procent av BNP. Underskottet uppfyller minimikraven såväl i EU:s stabilitets- och tillväxtpakt som i Finlands nationella lagstiftning. Enligt lagen ska statsrådet vidta korrigerande åtgärder, om det enligt dess bedömning finns en sådan betydande avvikelse i det strukturella saldot i de offentliga finanserna som kan äventyra uppnåendet av det medelfristiga målet.

Rapporter om de ekonomiska utsikterna och regeringens finans- och strukturpolitiska mål och åtgärder lämnas i stabilitetsprogrammet och EU 2020-programmet. Europeiska kommissionen förhandsgranskar och följer upp medlemsländernas finanspolitik inom ramen för den s.k. europeiska planeringsterminen.

Statsskulden

 

Kontaktinformation

Konsultativ tjänsteman
Johanna von Knorring
tfn 02955 30232
förnamn.efternamn@vm.fi