FI SV

Principer för regleringen av kommunernas lagstadgade uppgifter och förpliktelser

Ökningen av kommunernas uppgifter och förpliktelser och den ständiga ökningen av utgifterna står i strid med den offentliga ekonomins bärkraft. Den splittrade lagstiftningen samt de omfattande, detaljerade och styva förpliktelserna som gäller genomförandet av uppgifterna har dessutom gjort kommunernas verksamhet stelare och höjt på kostnaderna.

Regeringen godkänner principer för regleringen av kommunernas uppgifter för att säkerställa att kommunernas uppgifter och förpliktelser i fortsättningen inte längre utökas, utvidgas eller regleras med detaljerade och strikta föreskrifter.

Beredningen av principerna baserar sig på de riktlinjer i regeringsprogrammet enligt vilka man bör utarbeta principer för kommunernas regleringspolicy under 2015.

  • En långsiktig reform av styrningen inleds
  • Den kontinuerliga splittringen och de många detaljerna i styrningen av kommunernas uppgifter stoppas.
  • Kommunernas uppgifter styrs i regel genom lagstiftning och vid behov med kompletterande förordningar.
  • Den rekommendationsbaserade styrningen slopas.

Målet är att åstadkomma en förändring av regleringspolitiken inom hela statsrådet och lagberedningen vid de olika ministerierna i fråga om styrningen av kommunernas uppgifter och förpliktelser.  I fortsättningen ska kommunernas tillvägagångssätt inte längre styras i detalj. Onödiga anvisningar slopas och istället betonas eventuella anvisningars icke-normativa karaktär.

Dessa principer avses gälla kommunernas lagstadgade uppgifter som kan klassificeras enligt följande:

  • Uppgiften är lagstadgad och oberoende av anslag. Uppgiften utgör en subjektiv rätt som kommunen måste tillgodose oberoende av anslag.
  • Uppgiften är lagstadgad och beroende av anslag. Kommunen måste sköta uppgiften, men har rätt att besluta om resurserna och uppgiftens omfattning.
  • Uppgiften är lagstadgad och beroende av behov. Kommunen måste sköta uppgiften om de lagstadgade behovsindikatorerna uppfylls; till exempel i planläggning.
  • Så kallade lagstadgade uppdrag. Uppgiften kan till exempel vara lagstadgad och frivillig, såsom stöd för boendet eller frivillig avbytarverksamhet för lantbruksföretagare.
  • Uppgiften är lagstadgad men frivillig för kommunen. Kommunen får besluta om att inleda verksamheten, men verksamheten regleras.

Principer

  • 1. Förvaltningen av kommunerna ska grunda sig på kommuninvånarnas självstyrelse

    • Kommunen bör tillåtas sådan prövningsrätt i fråga om organisering och produktion av service och planering av ekonomin som självstyrelsen förutsätter.  Kommunallagen innehåller bestämmelser om de allmänna grunderna för kommunernas förvaltning.
    • I den bindande lagstiftningen definieras endast syftet, målen och resultaten med verksamheten samt de juridiskt förpliktande innehållen.
    • Kommunerna får i regel besluta om handlingssätten och medlen för hur de genomför målen och innehållen.
    • Kommunen har rätt att åta sig uppgifter genom sitt eget beslut (allmän kompetens).
  • 2. Kommunerna ska ges nya uppgifter endast genom lag

    • Kommunerna får inte ges nya uppgifter och förpliktelser, och existerande uppgifter och förpliktelser kan inte utvidgas genom förordning.
    • Lagstadgade kommunala uppgifter kan i enlighet med 80 och 121 § i grundlagen endast preciseras genom förordningar.  Bemyndigandet att utfärda förordningar ska vara exakt och noga avgränsat.
    • De väsentliga frågorna för kommunernas ekonomiska förpliktelser bör regleras på lagnivå.
    • Kommunernas uppgifter och förpliktelser ska anges på ett tydligt sätt.

    Ytterligare information:
    Lainkirjoittajan opas, kapitel 13.5.2 (på finska)
    Anvisning om beredning av lagstiftning som berör kommunerna och om bedömning av ekonomiska konsekvenser (på finska)

  • 3. Genomförandet av finansieringsprincipen ska säkerställas

    • Då kommunerna ges nya eller utvidgade uppgifter och förpliktelser bör man också se till att kommunerna har faktiska förutsättningar att klara dem och att kommunen fortfarande har rätt att besluta om sin egen ekonomi.
    • I samband med lagberedningen genomförs nödvändiga konsekvensbedömningar (av kostnader) både på riksnivå och för enskilda kommuners del.

    Ytterligare information:
    Lainkirjoittajan opas, kapitel 9.3. (på finska)      
    Anvisning om beredning av lagstiftning som berör kommunerna och om bedömning av ekonomiska konsekvenser (på finska) (Finansministeriets publikationer 22/2015) 
    Kalkylram för utvärdering av ekonomiska konsekvenser: http://vm.fi/sv/utvardering-av-kostnadsverkningarna 

  • 4. Myndigheterna ska i princip inte ge kommunerna normerande rekommendationer eller anvisningar som är striktare än lagstiftningen

    • Av rekommendationer och anvisningar ska framgå att de är av informativ karaktär. Information om god praxis och om utveckling av verksamheten sprids på olika sätt genom kommunikation och växelverkan.
    • I stället för reglering och övervakning av de skyldigheter som gäller tjänsteprocesser och tjänsteresurser övergår man till att styra och övervaka resultaten av tjänsteverksamheten, till exempel klienternas hälsa och välmående. Det ska framhävas i tillsynen att rekommendationer inta ska tolkas som normerande.
  • 5. Införande av så kallade subjektiva rättigheter som hör till kommunens uppgifter ska kräva särskild bedömning

    • Subjektiva rättigheter som hör till kommunens uppgifter kan läggas till eller utvidgas endast genom särskild bedömning.
    • Sådana nya subjektiva rättigheter på individnivå som hör till kommunens uppgifter instiftas bara då grundlagen kräver det.
    • Kommunernas uppgifter och förpliktelser kan vid behov också minskas, om det tryggar av en individs grundläggande fri- och rättigheter.

    Ytterligare information:
    Lainkirjoittajan opas, kapitel 4.2.11 Sivistykselliset oikeudet och
    4.2.14 Oikeus sosiaaliturvaan

  • 6. I lagstiftning som gäller kommunerna ska kommunen ses som ett enhetligt rättssubjekt, en helhet som omfattar alla tjänstesektorer och som organiseras och styrs som en helhet

    • Kommunallagen (410/2015) innehåller bestämmelser om allmänna principer för kommunförvaltningen och ordnande av den kommunala ekonomin. I speciallagar bör det inte ges separata bestämmelser om kommunförvaltningen eller om ordnandet av den kommunala ekonomin. Kommunen bör tillåtas sådan prövningsrätt i fråga om organisering och produktion av service och planering av ekonomin som självstyrelsen förutsätter.
    • Statsandelarna för kommunernas uppgifter ska fortfarande beviljas med allmän täckning.
    • Utgångspunkten då man påför kommunernas förpliktelser om informationsskyldighet är att uppgifterna inte ska samlas in separat om de finns tillgängliga från andra informationskällor som förvaltningen driver. Uppgifterna från kommunerna ska samlas in endast en gång. Informationssystemens interoperabilitet ska främjas.

     

  • 7. Staten ska avhålla sig från att ge kommunerna nya och utvidgade uppgifter och förpliktelser

    • Statsandelen för nya och mer omfattande statsandelsåligganden är 100 procent av de kalkylerade kostnaderna för nya och mer omfattande åligganden, om inte åliggandena minskas i motsvarande utsträckning.
    • Staten ska avhålla sig från att vidta åtgärder som ensidigt tillför kommunerna mera ansvar för uppgifter som enligt lagstiftningen inte hör till dem.
    • Lagstiftningen ska möjliggöra metoder och tillvägagångssätt som fungerar bättre, är mera flexibla och höjer produktionen. Detta gäller även personalens arbetsfördelning och behörighetskrav.
    • Produktiviteten beaktas i konsekvensbedömningen av lagstiftningen.

    Ytterligare information:
    Anvisning om beredning av lagstiftning som berör kommunerna och om bedömning av ekonomiska konsekvenser (på finska) (Finansministeriets publikationer 22/2015)
    Lagen om statsandel för kommunal basservice (1704/2009) 55 § 2 momentet
    Se till exempel http://vm.fi/sv/kommunernas-produktivitet 

  • 8. Bedömningen av kostnader och andra konsekvenser för lagstiftningen ska göras heltäckande

    • I samband med lagberedningen ska de kostnader som bestämmelserna orsakar bedömas på ett övergripande sätt.
    • I kostnadsanalysen av förordningar och olika rättsregler ska samma principer tillämpas som i kostnadsanalysen av regeringens propositioner.
    • I utvecklingsprogram för olika sektorer bedöms de kostnader som genomförandet av programmen orsakat.
    • Vid konsekvensbedömningen av författningar bedöms förutom de ekonomiska konsekvenserna också de administrativa konsekvenserna och konsekvenserna för de kommuninvånare och kunder som omfattas av de berörda myndigheterna.
    • Alla bindande författningar som gäller kommunerna och som har konsekvenser för den kommunala ekonomin, förvaltningen eller verksamheten, behandlas i delegationen för kommunal ekonomi och kommunalförvaltning, och konsekvenserna beaktas i programmet för kommunernas ekonomi.

    Ytterligare information:
    Anvisning om beredning av lagstiftning som berör kommunerna och om bedömning av ekonomiska konsekvenser (på finska) (Finansministeriets publikationer 22/2015)
    Kalkylram för utvärdering av ekonomiska konsekvenser
    Konsekvensbedömning av förslag till lagar och andra författningar