Resultatstyrningen

Det är viktigt att modellen för resultatstyrning är baserad på de politiska målen i regeringsprogrammet, harmoniserade med målen för statskoncernen och andra tväradministrativa mål för förvaltningen.

Resultatstyrning ingår alltså i statskoncernens styrsystem. Den utgör en viktig del av den omfattande resurs- och budgetstyrningen.

Resultatstyrning är en interaktiv styrmodell som utgår från kontraktstänkande med målet att finna en balans mellan tillgängliga resurser och uppnåbara resultat.  Syftet är samtidigt att utveckla tjänsternas kvalitet och säkerställa kostnadseffektiv produktion av dem.

Förvaltningsområdets resultatstyrningssystem ligger nära dess övergripande ekonomiska styrsystem, som betonar de resultat som kan åstadkommas med resurserna.

Till de viktigaste instrumenten för resultatstyrning hör statsbudgeten och resultatavtalet mellan ministeriet och ämbetsverket. Resultatavtalet är en överenskommelse om budgetårets resultatmål och de resurser som behövs för att uppnå dem.

Ämbetsverken rapporterar om måluppfyllelsen i verksamhetsberättelsen som ingår i ämbetsverkets bokslut. Dessutom rapporterar ministerierna om förvaltningsområdets resultat och effektivitet som en del av regeringens årsberättelse.

Ramförfarandet är en central del av resultatbudgeteringen och den fleråriga ekonomiplaneringen. I början av valperioden beslutar regeringen om utgiftsregler och -tak för statsbudgeten, dvs. ramarna för hela den fyraåriga valperioden. Fördelningen av anslag per förvaltningsområde justeras årligen i mars inom budgetramarna genom rambeslutet om statsfinanserna, som baserar sig på förvaltningsområdenas ramförslag.

Utveckling av resultatstyrningen

Det fastställda målet för en översyn av resultatstyrningen är att styrningen ska bli mera strategisk, mindre tung, mera tväradministrativ och enhetligare. Projektet för utveckling av resultatstyrningen lämnade en slutrapport i mars 2012 med 12 utvecklingsförslag och förordade en stödfunktion för verkställigheten av statsförvaltningens resultatstyrning.
De viktigaste resultaten från detta utvecklingsprojekt är följande:

1. Mera strategisk resultatstyrning, gemensamma mål för statsförvaltningen samt harmonisering av resultatstyrningens planeringsperiod med valperioden.

Med översyn av resultatstyrningen avses

  • definition av resultatstyrningsprocessen på statsrådsnivå
  • gemensamt resultatstyrningsdokument i statens resultatdatasystem
  • definition av gemensamma resultatmål för statsförvaltningen
  • tidsmässig samordning av planeringsperioden och regeringsperioden
  • fyraåriga planeringsperioder
  • resultatstyrningens centrala innehåll, mål och metoder, fokuseras på de strategiskt mest centrala och viktigaste faktorerna för organisationen.

2. Centrala förändringar har pilottestats på olika förvaltningsområden.

3. Strategiorienterad planeringsmodell för resultatstyrning (strategikarta)

4. Handbok för resultatstyrning (www.vm.fi/tulosohjaus)

5. Resultatstyrningsnätverket och arbetsutskottet i funktion

6. Utbildningsprogram för resultatstyrning i funktion

Finansministeriet följer upp genomförandet av utvecklingsåtgärderna på förvaltningsområdena. Vid uppföljningen bedömdes genomförandet av projektets 12 utvecklingsförslag och en stödfunktion för verkställigheten på förvaltningsområdena. Enligt utredningen har de flesta ministerierna tagit i bruk eller är redo att snart ta i bruk fler gemensamma tillvägagångssätt för resultatstyrning samt utvecklat resultatstyrningen som styrsystem.

I främsta ledet finns de fyra första pilotförvaltningsområdena (UKM, KM, ANM och FM) med vilka finansministeret har genomfört och vidareutvecklat avtalade utvecklingslinjer. Flera andra ministerier har också varit aktiva i det gemensamma och ministeriespecifika utvecklingsarbetet. Ministerierna har upplevt att utveckling av resultatstyrningen är ett viktigt område och har förbundit sig att vidareutveckla den.

Kontaktuppgifter

Lagstifningsråd
Markus Siltanen
tfn. 02955 30263
fornamn.efternamn@vm.fi