Serviceverksamheten

Enligt en kartläggning som finansministeriet publicerade 2013 har kommunerna på grundval av sammanlagt 138 lagar och förordningar åtminstone 535 lagstadgade uppgifter inom ett verksamhetsområde som omfattar 10 ministerier. Kommunernas uppgifter kan klassificeras som utvecklingsuppgifter och välfärdsuppgifter samt uppgifter som stöder den egentliga verksamheten, såsom teknisk service, livsmedelstillgång samt förvaltningsuppgifter och ekonomiska uppgifter.

Kommunens uppgifter

Merparten av kommunens uppgifter berör verksamhetsområdet för social- och hälsovård. År 2011 uppgick utgifterna inom social- och hälsovården till ca 55 procent av kostnaderna för kommunernas driftsekonomi. Andelen för primärvård och specialiserad sjukvård var över 26 procent av utgifterna för driftsekonomin. (Statistikcentralen 2012).

Beskrivning av kommunernas serviceområden i utredningsstadiet

I utredningsskedet lönar det sig att redogöra för serviceområdena, dvs. fastställa vilken service kommunerna redan i nuläget ordnar tillsammans och vilka skillnader och olikheter det finns mellan kommunernas service och sätten för ordnandet av service. Utgående från detta kan man definiera behoven av att harmonisera servicen och bedöma fördelarna och nackdelarna med förändringen ur kommuninvånarnas synvinkel.

I utredningsskedet sammanställer kommunerna ofta ett omfattande material om ordnandet av service som bakgrund till upprättandet av det egentliga sammanslagningsavtalet.  För det mesta innehåller utredningens bakgrundsmaterial information om service och sätten att ordna service, servicenät, riktlinjer som styr servicen (bland annat strategier och program samt kommunspecifika specialförfaranden som avviker från lagen, såsom kommuntillägg för barnfamiljer) samt organisations- och samarbetsstrukturer.

I utredningsskedet kartlägger man normalt utgående från materialet, som redogör för servicen, kommande viktiga frågor för vilka riktlinjer som ska dras upp, samt ordnandet av service, kvalitet, utveckling och priser. Därtill kan man komma överens om vissa linjedragningar gällande servicenätet och kvaliteten under avtalsperioden. Mindre kommuner och landsbygdskommuner har ibland oroat sig över servicenätet och servicekvaliteten, varför diskussioner om dessa frågor är av stor vikt i förhandlingsskedet. Å andra sidan är det viktigt med tanke på den nya kommunens hela befolkning att invånarna erbjuds service på jämlika grunder och att tillgängligheten inom kommunområdet även i fortsättningen garanteras på ett sätt som med tanke på helheten är effektivt och av hög kvalitet.

Harmonisering av servicenätet och -nivåerna

Detaljerna kring en harmonisering av servicenätet eller servicenivåerna avgörs ofta inte ännu i utredningsskedet, där man fokuserar på viktiga frågor som är centrala med tanke på beslutsfattandet. Enligt lagen ska man i sammanslagningsavtalet endast komma överens om samordningen av servicesystemen hos kommunerna som slås samman och om principerna för ordnandet av närservice.

I utredningsskedet ska man dra upp huvudlinjerna för ordnandet av förvaltning i den nya kommunen. Detta innebär till exempel utnämnande av förtroendemannaorgan. Andra kommuner redogör därtill åtminstone för förvaltningsorganisationens huvuddrag, men i detta skede kommer man sällan fram till detaljer.

Genomgång av serviceavtalen

I utredningsskedet konstaterar man även samlingen av avtal inom utredningsområdet. Avtalens giltighet fortsätter i princip automatiskt på den nya kommunens ansvar och avtalen mellan de sammangående kommunerna upphävs automatiskt. Trots det kan det finnas parallella eller överlappande serviceavtal i kommunerna som slås samman. Samlingen av avtal kan ändras på önskat sätt med iakttagande av avtalsvillkoren och upphandlingslagen.  Det är viktigt att kartlägga kommunens avtalssamling och granska giltighetstider och uppsägningsvillkor redan i utredningsskedet när det gäller större utgiftsposter. I huvudsak är beredningen dock en åtgärd som vidtas först i verkställighetsskedet.