FI SV

Förutsättningarna för framgång i uppdraget

 

Statsförvaltningens ledning är en resurs för regeringen, och dess utfästelse, förmåga och verksamhetsförutsättningar spelar en avgörande roll för uppnåendet av de samhälleliga målsättningarna. Meningsfulla uppgiftshelheter och det professionella prestationsledandet stöder framgång i ledningsuppdragen. Centrala skeden i prestationsledandet är överenskommandet av målsättningarna samt styrningen och stödjandet av uppnåendet av dem, liksom även utvärderingen av resultaten och nödvändiga utvecklings-, belönings- och stödåtgärder. 

Ledningsdiskussionerna

Det är väsentligt för chefernas framgång att kommunikationen mellan cheferna och deras överordnade fungerar. Ledningsdiskussionerna som förs mellan cheferna och deras överordnaden ökar samförståndet om vad gott ledande betyder. Ömsesidigt förtroende och äkta dialog, där båda parterna blir hörda och förstådda, är villkor för fungerande interaktion. Ledningsdiskussionerna, som ordnas vid behov men dock minst en gång om året, utgör i bästa fall också tillfällen för gemensamt lärande.

Gott ledarskap kräver också genomtänkt respons. Även den högsta tjänstemannaledningen har rätt att få respons på sitt ledande. Det möjliggör för det första överenskommandet av stöd och utvecklingsåtgärder som chefen behöver, och det förstärker även reglerna för rent spel då man diskuterar chefens anställningsförhållande.

Ledningsavtal som stöd för resultatstyrningen

Ledningsavtalet är ett viktigt verktyg när det gäller att fastslå och följa upp målsättningarna för den högsta ledningen. Ledningsavtalet, som utgör ett led i verksamhetsenhetens styrningsprocess, bör vara förenligt med resultatstyrningsavtalet och budgetramarna. Ämbetsverkens resultatavtal fastställer målen för verksamheten, dvs. vad som görs, och ledningsavtalen hur målen ska uppnås. Det väsentliga med ledningsavtalen är att kommunikationen mellan chefen och dennes överordnade fungerar väl. På så sätt möjliggörs även överenskommelserna om eventuella utvecklingsåtgärder och stöd som chefen behöver. Ledningsavtalsförfarandet har varit i bruk inom statsförvaltningen sedan 2005. År 2016 har ungefär hälften av den högsta ledningen inom statsförvaltingen ingått ledningsavtal.

Målet med regeringens spetsprojekt som gäller ledandet är att alla ministerier skulle ha tagit i bruk förvaltningsförnyande ledningsavtal år 2017. En arbetsgrupp som tillsatts av finansministeriet utredde de nuvarande ledningsavtalsförfarandena och lade fram ett förslag till förnyande av ledningsavtalsförfarandet och –modellen för högsta ledningen inom statsförvaltningen. Utgångspunkten var regeringens beslut om att utvidga ledningsavtalen till att omfatta samtliga ministerier och uppfattningen om behovet att förstärka nyttorna med ledningsavtalen. Arbetsgruppens förslag baserar sig på följande principer: 

  • Ledningsavtalsförfarandena förenklas
  • Förhållandet mellan ämbetsverkens resultatavtalsförfarande och ledningsavtalsförfarande förtydligas
  • Enhetligheten inom statsförvaltningen ökas genom att inkludera gemensamma ledningsmålsättningar i avtalen samt genom att främja enhetliga bedömningskriterier och -metoder
  • Ledningens rätt att få professionell feedback på sitt ledande främjas
  • Avtalen inkluderar möjligheter till resultatbelöningar

Arbetsgruppen utarbetade en ny avtalsmodell med följande delar: 1) gemensamma målsättningar för ledandet, 2) resultatmål, 3) ledandet och ledarskapet samt 4) den personliga utvecklingsdelen. Arbetsgruppen föreslår en gemensam grundmodell för ministeriernas kanslichefer, dock med beaktande av särdragen i varje uppgift.

Finansministeriet utfärdade anvisningar om avtalen i februari 2017.

Uppgifternas belönande verkan

Statsarbetsgivarens konkurrenskraft på arbetsmarknaderna kan garanteras med hjälp av meningsfulla ledningsuppdrag, goda utvecklingsmöjligheter och konkurrenskraftiga övergripande anställningsvillkor. Det är viktigt att staten under alla tider kan attrahera och ha kvar kompetenta och utvecklingsdugliga chefer i sin tjänst.

Det är i ett läge med ansträngda statsfinanser speciellt viktigt att man tar i bruk och utvecklar mångsidiga och olika slags belöningsmedel. Ett exempel kan utgöras av olika slags medel för kompetensutveckling, såsom nya, och i bästa fall ännu ansvarsfullare arbetsuppgifter, utbildning eller fördjupning/utvidgning av kompetensen med hjälp av rörlighet och arbetsrotation. Planmässig kompetensutveckling och flexibla karriärmöjligheter och karriäralternativ är viktiga incitament inom statsförvaltningen. Samhälleligt betydelsefulla uppdrag och värdegrunden för verksamheten är också fördelar då staten konkurrerar om chefer och annan personal.

 

Ytterligare information

 

Ledningsavtalsförfarande

Anvisning om utarbetande av ledningsavtal 28.3.2017

Förfarandet beträffande ledningsavtalet och resultatpremiet:
Resultatstyrningen

Kontaktuppgifter

Konsultativ tjänsteman
Riitta Bäck
tfn 02955 30116
förnamn.efternamn@vm.fi

Finansråd
Ari Holopainen
tfn 02955 30520
förnamn.efternamn@vm.fi