FI SV

Läget och utmaningarna för ledandet

Bedömningarna av Finlands ledarpolicy xx. Läget för ledarpolicyn har bedömts externt i en rapport från OECD:s expertgrupp och i en bedömning på uppdrag av finansministeriet. Statens personal har bedömt ledarpolicyn i VMBaro-enkäten. Dessutom har den bedömts i en enkät till statsförvaltningens högsta ledning.

Hur förvaltningen och ledarpolicyn bedömts

OECD:s expertgrupp bedömde 2009 och 2010 läget och utvecklingsbehoven inom den offentliga förvaltningen i Finland. De gäller även ledarpolicyn och hur den genomförs. Bedömningen framhäver vikten av strategisk lättrörlighet kopplat till krav på strategisk kompetens, kollektivt engagemang och förmåga till flexibel användning av resurser. En något överraskande observation från den utländska utvärderingsgruppens sida var att vår förvaltning inte har värderat professionellt ledarskap utan det karakteristiska för Finland har varit en ledningskultur med motvilliga ledare (reluctant leader’s culture). Då anses den bästa experten på området vara den idealiska tjänstemannaledaren, men dennes förutsättningar för personalledning kan vara ganska begränsade. Expertgruppen hade även synpunkter på förhållandena mellan tjänstemannaledningen och den politiska ledningen och att man bör ägna mera uppmärksamhet åt ledarpotentialen och ministeriernas karriärvägssystem.

Finansministeriet beställde 2011 en bedömning av ledarpolicyns effektivitet och utvecklingsbehov (Tulevaisuuden johtajat - valtion johtajapolitiikan arviointiraportti, 7/2011, Temmes & Vartiainen). Enligt utvärderarna har riktlinjerna och åtgärderna i statens ledarpolicy pekat i rätt riktning, men varit otillräckliga med tanke på den snabba utvecklingen i samhället och inom förvaltningen. En stark ledarpolicy behövs vid utveckling av både ledningsinnehållen och systemet för tjänstemannaledningen.

Enligt utvärderarna behöver man vid utveckling av ledarpolicyn avgöra vilka delområden i den som är bäst att utveckla centralt och vilka som ska höra till ministeriernas, ämbetsverkens och inrättningarnas eget ansvar. För de sistnämnda behöver man överväga i vilken mån expertstöd kan ordnas för organisationer som svarar för genomförandet av den decentraliserade ledarpolicyn. Förstärkning av det centrala stödet föranleds framförallt av arbetet med utveckling av förvaltningens effektivitet och kraven på bättre ledning av människor och förnyelse av ledningskulturen i hela förvaltningen.

Utvärderingarnas mål har varit att identifiera de viktigaste utvecklingsområdena inom statsförvaltningen och ledningen av den. Vid sidan av de kritiska observationerna bör man trots allt beakta det faktum att ledningssituationen i den finländska statsförvaltningen är relativt god i många avseenden både när man jämför internationellt och mot ledningen inom andra sektorer.

Personalens tillfredsställelse i fråga om ledning

Enligt VMBaro-undersökningarna om arbetstillfredsställelse hos statens personal har ledningen av organisationerna förbättrats märkbart under de senaste åren. Ledningsfrågorna gäller chefens stöd, arbetets organisering, respons, rättvist bemötande och ledningens agerande som föredöme och vägvisare. År 2012 var arbetstillfredsställelse i fråga om ledning 3,47 på skalan 1–5 jämfört med 3,40 år 2011 och 3,27 år 2006 (se Arbetstillfredsställelse 2006–2012).

Cheferna behandlar personalen rättvist. Indexvärdet år 2012 var det högsta i ledningsenkäterna, dvs. 3,77.  Här finns även den största förbättringen sedan år 2006 bland alla arbetstillfredsställelsefaktorer – 0,35 indexpunkter.

Man var även mycket nöjda med hur chefen stöder arbetet och skapar förutsättningar för det, indexvärdet år 2012 var 3,66 och trenden har varit stigande sedan 2006.

Personalens nöjdhet med mottagen respons har ökat från 3,14 (2006) till 3,46 (2012), dvs. 0,32 indexpunkter, den näst största ökningen bland alla arbetstillfredsställelsefaktorer. Detta är positivt eftersom riktig och konstruktiv respons är en av de viktigaste faktorerna i ledning av prestationer och arbetsresultat.

Utifrån den statliga personalens åsikter är den allmänna organiseringen av arbetet ett viktigt ledningsutvecklingsområde. År 2012 var tillfredsställelsen i fråga om detta endast 3,22, som dock var en förbättring jämfört med samma index år 2011.  

Mest att förbättra finns i "ledningen som föredöme och vägvisare", där indexet var 3,01 år 2010, 3,09 år 2011 och 3,14 år 2012.

Ledningens syn på framtiden

Kompetent och kvalificerad personal, det styrande ministeriets stöd och resultatsamtal, bra mellanchefer och ett fungerande arbete i ledningsgruppen är de viktigaste faktorerna som nu stöder den högsta ledningen i deras ledningsuppgifter. Upplevda svagheter eller problem som försvårar ledningsuppgiften är enligt de flesta ledare bl.a. att den politiska och ministeriets styrning inte fungerar, kortsiktighet och ryckighet samt obalans mellan ekonomiska och kvantitativa resurser i förhållande till uppgifterna. Detta framgår av enkäten till statsförvaltningens högsta ledning som Statsförvaltningens stödfunktion för ledning genomförde i april–maj 2013.

Bland positiva förändringar i omvärlden 2020 lyfte de svarande fram ny teknik inom arbetsredskap och informationsförmedling, strukturer och förändringar som rationaliserar en resultatgivande verksamhet och personalens ökade kompetens när personalen förnyas.

När den högsta ledningen återgav framtidsfaktorer med stor ledningspåverkan och sannolikhet att realiseras år 2020 lyfte de fram obalans mellan uppgifter och personalresurser som minskar ork och arbetsmotivation, effektivt utnyttjande av ny teknik i arbets- och serviceprocesser, svagt och stramare läge för statens ekonomi som försvårar kärnverksamheten, arbete av nätverkskaraktär som verkligen stöder ledningsarbete och tväradministrativt samarbete, personalens ökade kompetens efter generationsväxling samt stela tjänste- och anställningsvillkor som försvårar ledning.

På frågan om behovet av gemensamma ledningsutvecklingsåtgärder inom statsförvaltningen blev den överlägset populäraste åtgärden att främja interaktion och nätverk på ledningsnivå (19 % av svaren).

Kontaktuppgifter

Finansråd
Ari Holopainen
tfn 02955 30520
förnamn.efternamn@vm.fi