FI SV

Statens lönesystem

Lönesättningens grunder

Lönen är det viktigaste anställningsvillkoret. Den utgör merparten av statsarbetsgivarens arbetskraftskostnader och en stor del av driftsutgifterna i största allmänhet. Lönepolitiken är ett verktyg för effektiv ledning med målet att genom lönesättningen främja statsförvaltningens och dess verksamhetsenheters effektivitet och förbättra konkurrenskraften när det gäller att rekrytera och behålla kompetent personal.

I statens lönesystem (vpj) bestäms månadslönen huvudsakligen enligt uppgifternas kravnivå och personlig prestation. Detta och hur lönerna reagerar på förändringar skapar en motiverande, konkurrenskraftig och rättvis grund för lönesättningen.

Ämbetsverkens system

Vpj-systemen är specifika för varje ämbetsverk, men de har utarbetats enligt gemensamma principer. Systemen baserar sig på tjänste- och arbetskollektivavtal för de specifika avtalsområdena. Den lönedel som inom vpj-systemen bestäms enligt uppgiftens kravnivå har vid de enskilda ämbetsverken graderats enligt cirka 10–20 kravnivåer. Den personliga lönedel som bestäms enligt prestation och kompetens kan beroende på ämbetsverkets system utgöra högst 50 % av den uppgiftsbaserade lönedelen och även den har graderats enligt cirka 5–15 prestationsnivåer.

Uppgifternas kravnivå och den personliga prestationen bedöms med hjälp av ämbetsverkens specifika utvärderingssystem. Kravnivåfaktorerna gäller oftast kompetens, interaktion och ansvar som uppgiften förutsätter. Prestationsfaktorerna gäller oftast bemästrande av yrket, kapacitet och samarbete. Uppgifternas kravnivå och den personliga prestationen utvärderas årligen i resultat- och utvecklingssamtal mellan chefen och den anställde.

Motiverande lönesättning

Avsikten är att båda huvudfaktorerna i vpj – den uppgiftsbaserade och den personliga lönedelen – utgör en motiverande lönesättning. Systemet uppmuntrar personalen att söka sig till mera krävande uppgifter och till att förbättra sin prestation och kompetens. Systemet förutsätter ett bra chefsarbete och god ledning. Tillämpningen av vpj styrs enligt kraven på effektiv verksamhet med beaktande av förändringar i kravnivån i en föränderlig omvärld och bättre prestationer till följd av växande kunskapskapital.

Särskilda resultatpremier som bestäms och utbetalas årligen används inom cirka en femtedel av statsförvaltningen. Målet är att utöka användningen av dem.

Vissa andra lönesystem

En liten del av statens personal omfattas av andra lönesystem som är specifika för ämbetsverket eller branschen. I några enstaka vpj-system ingår även en erfarenhetsdel som baserar sig på anställningstid. Det finns även individuell lönesättning med belopp i euro. Ämbetsverkens och ministeriernas högsta tjänstemannaledning har löner som fastställts på statsrådsnivå. Lönesättningen kan inkludera faktorer och arbetstidsersättningar som baserar sig på särskilda förhållanden. Vpj-systemen har ersatt A-löneklasssystemet och andra äldre system.

Lönetabeller

Statens arbetsmarknadsverk ger inte ut några lönetabeller centralt. Tillämpliga lönetabeller kan fås från ämbetsverken.

Ytterligare information

Resultatlön (länken till sidan)
Kannustavaan palkkaukseen, 1996

Kontaktuppgifter

Regeringsrådet                    
Tuomo Vainio
tfn 02955 30144
förnamn.efternamn@vm.fi