Finansminister Antti Kalliomäki: Motiverat att flytta beslut om nya skattelättnader till hösten eller till början av 2005
Finansminister Antti Kalliomäki anser det motiverat att flytta mera omfattande beslut om skattelättnader till hösten 2004 eller till början av 2005. Enligt ministern vore det alldeles för tidigt att fatta nya skattebeslut redan under våren - t.ex. i samband med regeringens ramförhandlingar i mitten av mars - eftersom man inte ännu har sett effekterna av de redan fattade skattebesluten.
Den nuvarande regeringen har redan sänkt beskattningen av arbete med över en miljard euro. Dessutom har den förslagit att företags- och kapitalskatten sänks med en halv miljarder euro.
- Då ramarna för statsfinanserna för åren 2005-2008 bestäms i regeringens ramförhandlingar i mars, ser man om vi kan bevara skattepolitiken i vårt förråd av åtgärder eller om vi slösar bort våra möjligheter i förväg. Då rambeslut fattas bör man noggrant se till att utgifterna inte skenar iväg. Annars blir skattediskussionen mera akademisk, sade Kalliomäki i Uleåborgpå lördagen.
Eventuella beslut om stora skattesänkningar, som skulle fattas i förväg i anslutning till budgeten för 2005, skulle det enligt ministern förutsätta en situation där Finland hotas av en kris som inte kan undvikas utan snabba åtgärder. En sådan situation finns enligt Kalliomäki inte inom synhåll.
- Det är motiverat att flytta eventuella skattebeslut till hösten eller till början av 2005, eftersom skattepolitiken då kommer att ingå i statens verktygslåda då det kommande arbetsmarknadsavtalet förhandlas. De nuvarande kollektivavtalen löper ju ut i början av 2005, vilket innebär att sådana skattebeslut som träder i kraft genast vid början av året skulle försvaga regeringens grepp om finanspolitiken som helhet, konstaterar Kalliomäki.
Utgiftsdisciplin i rambeslutenFinansminister Kalliomäki efterlyser fortfarande utgiftsdisciplin då finansramarna slås fast. Han påminde att utgiftsramarna justerades upp år efter år under Lipponens andra regering. Trots justeringarna överskred de reella utgifterna ramarna. Endast en exceptionellt gynnsam inkomstutveckling för staten räddade statsekonomin ur svårigheter vid den tiden. Enligt Kalliomäki är det lönlöst att vänta på så gynnsamma vindar längre.
- Om utgifterna börjar öka igen blir vi snart tvungna att diskutera besparingar. Och det är alltid svårare än att hålla sig till redan överenskommen utgiftsdisciplin. Då borde man antingen avstå från de utgiftstillägg som skrivits in i regeringsprogrammet, eller skära ner någon annanstans. Det vore ett allvarligt bakslag för det regeringssamarbete som fått en bra start, om regeringen hamnade att göra avkall påsin förbindelse att satsa mera på offentliga tjänster, såsom statsandelar och hushålls inkomstöverföringar, sade Kalliomäki.
Enligt Kalliomäki kan regeringen bedriva endast sådan finanspolitik som garanterar både hushållens och företagens förtroende för dess verksamhet. Kalliomäki anser att förtroendet skulle gå förlorat om statsekonomin sköttes så slappt att en motiverad rädsla för dess kollaps, och därav följande hot om budgetnedskärningar och en stagnerande ekonomi skulle uppkomma.