Finansminister Kalliomäkis förslag till statsbudget för 2006
År 2006 förväntas Finlands ekonomi utvecklas positivt. Totalproduktionen antas öka med drygt 3 %. Tryggandet av en positiv utveckling förutsätter dock att den strukturella arbetslösheten sänks. I statsbudgeten för 2006 presenterar finansminister Antti Kalliomäki åtgärder som skall stödja framför allt de långtidsarbetslösas möjligheter att få arbete.
De nya åtgärder som ökar statens utgifter och de skattelättnader som man beslutat om leder till att statsfinanserna nästa år kommer att uppvisa ett underskott. Budgetens slutsumma är nästa år 39,4 miljarder euro, varav 29,5 miljarder euro räknas med i valperiodens utgiftsram. För tilläggsbudgeter lämnas en ofördelad reserv på 310 miljoner euro.
Social- och hälsovårdsministeriets huvudtitel står för de största utgifterna i budgetpropositionen: för ministeriet föreslås 11,2 miljarder euro,dvs. en ökning på ca 12 % jämfört med i fjol. Ökningen beror till största delen på revideringen av Folkpensionsanstaltens finansiering. Kommunikationsministeriet föreslås få 1,7 miljarder euro. Med dessa medel tryggas basväghållningen och basbanhållningen samt inleds nya betydande trafikledsprojekt. Nya projekt som inleds är den andra etappen av Tammerfors ringväg (riksväg 3), havsfarleden till Brahestad och förbättrandet av vägen Uleåborg-Korvenkylä (riksväg 20). Sistnämnda projekt finansieras med specialarrangemang där statens andel av inledandet av projektet förfaller till betalning först 2009.
Regeringen beslutar om sin bugetproposition vid de förhandlingar som inleds den 24 augusti. Vid förhandlingarna kompletteras finansministerns förslag med åtgärder för att förbättra de allra minst bemedlades utkomst.
Ekonomin utvecklas positivt
Pappersindustrins arbetskonflikt sänker 2005 års ekonomiska tillväxt med cirka en procentenhet. Till övriga delar har Finlands ekonomi dock klarat sig bra, trots att tillväxten inom världsekonomin blev långsammare i början av året: el- och elektronikindustrin har ökat sin produktion och export, och hushållens konsumtionsefterfrågan har tryggat en bra tillväxttakt på hemmamarknaden. Den ekonomiska utvecklingen nästa år förväntas bli något bättre än i år. De redan tidigare avtalade skattelindringarna och framför allt det förbättrade sysselsättningsläget stödjer hushållens konsumtionsefterfrågan.
Den förutspådda ekonomiska utvecklingen ger inte anledning att leda in finanspolitiken i en mindre stram riktning än planerat. Det finns inte grunder för ytterligare nedsättningar inom beskattningen, och ökningen av utgifterna måste anpassas till de utgiftsramar som fastställts för valperioden. Det är angeläget att fokusera på strukturpolitiken och inte påfinanspolitiken, och det gäller att trygga tillväxtförutsättningarna under de kommande åren i stället för att stödja tillväxt på kort sikt.
Sysselsättningstillväxten måste tryggas
Flaskhalsarna på arbetsmarknaden tillhör de svåraste hotbilderna när det gäller den ekonomiska tillväxten. Befolkningens förändrade åldersstruktur leder till att färre personer träder in på arbetsmarknaden. Samtidigt har arbetslösheten förändrat karaktär och blivit strukturell: år 2006 antas arbetslösheten kvarstå kring 7,5 %, samtidigt som antalet lediga arbetsplatser har stigit nära den nivå som gällde under toppåren på 1980-talet.
Tryggandet av sysselsättningsutvecklingen och den ekonomiska tillväxten förutsätter att den strukturella arbetslösheten elimineras. I budgetpropositionen för 2006 ingår därför många åtgärder i syfte att råda bot på den strukturella arbetslösheten. För detta ändamål reserveras tilläggsresurser, skatte- och avgiftslindringar och anslagsökningar till ett belopp av sammanlagt nästan 200 miljoner euro. Utöver dessa åtgärder kommer finansieringen av förmånerna inom det omställningsskydd som trädde i kraft den 1 juli 2005 att tryggas.
Arbetsgivare som sysselsätter lågavlönade personer stöds med 100 miljoner euro. Stödet beviljas för arbetstagare som har fyllt 54 år och som i heltidsarbete tjänar mindre än 2 000 euro per månad. Stödet är som högst i fråga om månadsinkomster mellan 1 150 och 1 600 euro. För sysselsättandet av unga personer (under 25 år) används metoder inom den aktiva arbetskraftspolitiken, och för detta ändamål reserveras 25 miljoner euro i anslagsökningar. Stödet för hushållsarbete revideras så att det gynnar sysselsättningen bättre än förut: hushållsavdragets maximibelopp fördubblas i fråga om hushålls-, vård- och omsorgsarbete från 1 150 euro till 2 300 euro. I fråga om reparationsarbeten kvarstår maximiavdraget vid 1 150 euro.
Den strukturella arbetslösheten lindras dessutom genom en sådan revidering av arbetsmarknadsstödet som bättre än förut fördelar ansvaret för sysselsättandet av långtidsarbetslösa mellan staten och kommunerna. För genomförandet av reformen används 100 miljoner euro, varav 64 miljoner är överföringar från passiva åtgärder och 36 miljoner tilläggsanslag. Med hjälp av reformen stiger aktiveringsgraden och genomförs de långtidsarbetslösas samhällsgaranti i och med att arbete eller aktiva åtgärder erbjuds. Under året fullföljer arbetsministeriet också den strukturreform inom den offentliga arbetskraftsservicen som innebär att tjänsterna och resurserna för personer som är svåra att sysselsätta koncentreras till servicecenter för arbetskraft. Samtidigt effektiveras arbetskraftsbyråernas instruering och förbättras tillgången till arbetsförmedling och andra tjänster.
Skapandet av en fungerande arbetsmarknad beror i avgörande grad på hur samarbetet mellan företag, arbetstagare och myndigheter utvecklas på det lokala planet. I det sammanhanget kan trepartssamarbetet ha mycket att ge: enligt det gällande inkomstpolitiska avtalet planerar man att tillsätta en arbetsgrupp på trepartsbasis i vilken arbetsmarknadens funktionsduglighet och arbetskraftens rörlighet kommer att dryftas. Med tanke på vikten av att god praxis införs snabbt och vittgående är det angeläget att regeringen och arbetsmarknadsorganisationerna uppvisar en stark gemensam vilja. Regeringen bjuder in företrädare för arbetsmarknadsorganisationerna till diskussioner om de åtgärder som kan vidtas för att förbättra arbetsmarknadens funktionsduglighet och trygga sysselsättningstillväxten.
Bostadsmarknaden
Utvecklingen på bostadsmarknaden ger anledning till oro när det gäller den ekonomiska utvecklingens stabilitet. Efterfrågan på bostäder och ökningen av lånestocken har fortsatt i snabbt tempo, och hushållens skuldsättning påminner allt mer om den situation som rådde under toppåren i början av 1990-talet. De höga boendekostnaderna begränsar arbetskraftens rörlighet och förvärrar de flaskhalsar som finns regionalt när det gäller arbetskraften.
Orsaken till de stigande bostadspriserna ligger framför allt i att tomterna är dyra på grund av den knappa tillgången till mark som kan bebyggas. För att dämpa de stigande bostadspriserna måste utbudet på tomter ökas. Planläggningen måste effektiveras och möjligheterna att söka ändring i planbeslut begränsas.
Inkomsterna och balansen
Statens inkomster beräknas uppgå till sammanlagt 38,7 miljarder euro, varav skatteintäkternas andel står för 33,0 miljarder euro. I fråga om skatteintäkterna förväntas en ökning i jämförelse med innevarande år: ökningen hänför sig till framför allt mervärdesskatten, 0,5 miljarder euro, och samfundsskatten, 0,4 miljarder euro. Också intäkterna av alkoholaccisen kommer att stiga i någon mån: intäkterna beräknas nästa år uppgå till en miljard euro, vilket innebär en ökning på 23 miljoner euro jämfört med innevarande år. För att hålla resenärernas alkoholinförsel under kontroll bibehålls nivån på alkoholaccisen oförändrad. Beskattningen av förvärvsinkomster lindras i enlighet med den linjedragning gällande beskattningen som ingår i regeringens ställningstagande med anledning av förhandlingsresultatet i samband med det inkomstpolitiska avtalet. Detta sänker intäkterna av inkomstskatten med 840 miljoner euro påårsbasis. I inkomstskatteskalan görs dessutom en inflationsjustering på 2 %.
Finansieringsreformen gällande sjukförsäkringen träder i kraft den 1 januari 2006. Reformen klarlägger finansieringen av sjukförsäkringsförmånerna. Höjningen av nivån på de avgifter som tas ut ersätts till fullt belopp genom att skatterna lindras. Inom ramen för reformen slopas redovisningen av mervärdesskatteintäkten till Folkpensionsanstaltens sjukförsäkrings- och folkpensionsfond.
Det underskott i budgetekonomin som framgår av förslaget beräknas år 2006 vara ca 640 miljoner euro. Underskottet enligt nationalräkenskaperna beräknas vara ca 0,5 % av bruttonationalprodukten och statsskulden antas i slutet av året vara ca 39 % av bruttonationalprodukten. En sänkning av skuldkvoten är nödvändig med tanke på framförhållningen inför det utgiftstryck som befolkningens stigande medelålder innebär för den offentliga ekonomin.
Utvecklingen gällande den kommunala ekonomin
År 2006 förväntas kommunernas ekonomiska situation bli bättre till följd av framför allt det förbättrade sysselsättningsläget. Också kostnadsutvecklingen är nu något bättre hanterbar än förut. Kommunernas ekonomi kommer dock fortsättningsvis att uppvisa ett underskott.
Den reform som nästa år inleds beträffande statsandelssystemet medför förändringar när det gäller de enskilda kommunernas ekonomiska ställning, men som helhet betraktat påverkar reformen inte finansieringsförhållandena mellan stat och kommun i någon högre grad. Regeringen kommer i början av nästa år att fatta beslut om dels fortsättningen när det gäller statsandelsreformen, dels den omfattande kommun- och servicestrukturreformen.
Ytterligare information: finansministerAntti Kalliomäki, tfn (09) 160 33002