Finansministerns budgetproposition förstärker grunderna för den ekonomiska tillväxt som nu kommit igång, och möjliggör förverkligandet av regeringens sysselsättnings- och välfärdsmål
Det viktigaste målet med regeringens finanspolitik är en stabil och kraftig ökning av sysselsättningen i syfte att förstärka välfärdssamhällets ekonomiska grund. Utgångspunkten för finansminister Antti Kalliomäkis budgetproposition för 2005 är att trygga den ekonomiska tillväxt som tilltagit under innevarande år och stabiliteten hos den ekonomiska utvecklingen under hela regeringsperioden.
Enligt budgeten kommer statens inkomster och utgifter att vara i balans år 2005. Överskottet uppskattas vara ca 50 miljoner euro. Förutom statsfinanserna kommer budgeten att trygga även de ekonomiska förutsättningarna för kommunernas verksamhet: kommunernas finansieringsläge kommer att förbättras med ca 250 miljoner euro. Dessutom utlovas trafiken, välfärdstjänsterna och inkomstöverföringarna samt tryggandet av förutsättningarna för näringsverksamhet ytterligare finansiering.
Regeringen siktar på en omfattande, återhållsam och långvarig inkomstlösning, och är beredd att genom sin egen finanspolitik stöda avtalsparterna i deras strävan att uppnå enighet på arbetsmarknaden. Ifall önskvärda resultat uppnås i arbetsmarknadsförhandlingarna under höstens gång, kan regeringen se över sin budgetproposition. Arbetsmarknadslösningen påverkar det budgetpolitiska rörelseutrymmet både direkt och indirekt: En låg inflation och måttfulla utgifter inom den offentliga sektorn ger möjligheter både till en skattepolitik som stöder köpkraften och till ytterligare satsningar som stöder tillväxten. Återhållsamhet på arbetsmarknaderna stabiliserar statens och kommunernas ekonomiska verksamhetsmiljö på lång sikt och ger utrymme för finanspolitiska åtgärder utan någon risk för en skuldspiral.
Ökningen av bruttonationalprodukten har under innevarande år till stor del baserat sig på ökad köpkraft hos hushållen. Både lönehöjningarna respektive den långsamma inflationen och regeringens beslut om skattelättnader har bidragit till denna utveckling. Den fortsatt kraftiga tillväxten i världsekonomin, och återhämtningen inom det för Finland ytterst viktiga euroområdet gör att den ekonomiska tillväxtens bas håller på att utvidgas utöver den inhemska marknaden även till exportindustrin. Företagens och företagarnas växande framtidstro och den totalrevision av företagsbeskattningen som riksdagen godkänt ger hopp om att den långvariga
investeringsdepressionen lättar. Förutsättningarna för en snabb och hållbar tillväxt existerar och regeringen behöver inte göra avkall på sina ambitiösa välfärds- och sysselsättningsmålsättningar.
har redan haft positiv inverkan på företagens orderstock och deras uppskattningar om nästa års utveckling.
Enligt propositionen är slutsumman i statsbudgeten för nästa år är ca 37,4 miljarder euro, av vilka ca 28,3 miljarder euro ingår i ramen. Grunden för finansministerns budgetproposition utgörs av prognosen om en ekonomisk tillväxt på 2? procent i år och 2,8 procent nästa år. Finansminister Antti Kalliomäkis budgetproposition publiceras fredagen den 30 juli på finansministeriets internetsidor, www.vm.fi.
Betydande lösningar i samband med arbetsmarknadsrundan
De kollektivavtal som ingicks i enlighet med 2002 års inkomstpolitiska helhetslösning löper ut under nästa vinter. Det nuvarande inkomstpolitiska avtalet har rentav medfört en bättre realinkomstutveckling för löntagarhushåll än väntat. Köpkraften har dessutom stötts genom stimulerande finanspolitik.
Nästa inkomstpolitiska lösning spelar i många hänseenden en central roll för att regeringens finanspolitik skall lyckas. En återhållsam utveckling av arbetskraftskostnaderna förbättrar företagens och den offentliga sektorns sysselsättningsmöjligheter. Samtidigt ökar köpkraften i och med att sysselsättningen förbättras, och inte enbart tack vare nominella höjningar. Lika betydelsefullt är att en omfattande och långvarig inkomstlösning stabiliserar den ekonomiska verksamhetsmiljön och sporrar till investeringar och ökning av arbetskraft.
Arbetsmarknadernas utveckling påverkar även hela det finländska avtalssamhällets framtid. Anpassningen till globaliseringen av ekonomin och åldrandet av befolkningen är utmaningar som inte kan lösas utan att våra egna starkheter utnyttjas till fullo.
Uppkomsten av en inkomstlösning beror i första hand på arbetsmarknadsparterna. Regeringen är dock beredd att genom sina egna åtgärder stöda samförståndet parterna emellan och således uppkomsten av ett inkomstavtal. Sådana skattelättnader som stöder löntagarnas köpkraft kan förknippas med ett måttfullt löneavtal. Den låga inflation och ekonomiska stabilitet som ett lyckat inkomstavtal för med sig ger viss rörelsefrihet när det gäller utgifterna. Satsningarna expertis och kunnande kan ökas.
Regeringen bedömer arbetsmarknadsläget mot slutet av året och kompletterar på basis av bedömningen den budgetproposition som överlämnats åt riksdagen.
Beskattningen av förvärvsinkomster föreslås ändras i finansministerns budgetproposition endast genom att man gör en inflationsjustering på två procent. Propositionen innehåller dock betydande ändringar i skattestödet för det frivilliga pensionsförsäkringssystemet och i företags- och kapitalbeskattningen. Dessutom skall regeringen i samband med budgetförhandlingarna besluta om förnyandet av finansieringen av sjukförsäkringarna, och om lättnader i skatter och arbetsgivaravgifter, genom vilka de avgifter som behövs för finansieringen, kompenseras.
Den mest betydande ändringen i fråga om företagsbeskattningen är sänkningen av samfundsskattesatsen från 29 till 26 procent, vilket minskar skattenintäkterna uppskattningsvis med 555 miljoner euro under 2005. Skattelättnaderna vid generationsväxlingar minskar på arvs- och gåvoskatteintäkterna med 25 miljoner euro. Förmögenhetsskatten lättas med 28 miljoner euro genom att den nedre gränsen för förmögenhetsskatt höjs till 250 000 euro och att förmögenhetsskattesatsen sänks till 0,8 procent. Staten beräknas få ytterligare ca 100 miljoner euro i och med att dividenderna beskattas till en del. Lättandet av företagsbeskattningen har en avgörande inverkan på ekonomins dynamik: en lägre skattesats stimulerar investeringar och tillväxt, vilket på lång sikt även ökar skatteintäkterna.
Statsfinansernas stabilitet tryggas och satsningar görs i välfärden
Enligt finansministerns förslag kommer statens utgifter att hållas inom överenskomna utgiftsramar. Det rörelseutrymme som tilläggsbudgetarna förutsätter växer i enlighet med de mål som fastställts vid ramförhandlingarna. Överskottet i statsekonomin är ca 50 miljoner euro, medan underskottet i innevarande års budget var ca 1 miljard euro. I propositionen beaktas inte ännu åtgärder som eventuellt föranleds av arbetsmarknadslösningen.
Trots en kontrollerad utgiftsutveckling beror det framför allt på den kommande ekonomi- och sysselsättningsutvecklingen om det i regeringsprogrammet avsedda balansmålet uppnås vid slutet av valperioden.
Den offentliga ekonomin granskas i budgeten som en helhet. Förutom balanserade statsfinanser tryggas även de ekonomiska förutsättningarna för kommunernas verksamhet: statsandelarna inom undervisningsministeriets förvaltningsområde ökar med 53 miljoner euro och social- och hälsovårdsministeriets statsandelar ökar med ca 209 miljoner euro; skattebortfallet till följd av sänkningen av samfundsskattesatsen kompenseras till sitt fulla belopp genom att samfundsskatteintäkternas utdelningsandelar justeras.
Det är fortfarande möjligt att genomföra betydande, i regeringsprogrammet avsedda reformer i nästa års budget, även om man håller fast vid balansmålet och en kontrollerad utgiftsutveckling.
Anslagen för social- och hälsovårdsväsendet ökar sammanlagt med ca 416 miljoner euro, och anslagen för utbildning, studiestöd, vetenskap, ungdomsarbete och kultur ökar med över 110 miljoner euro.
Satsningarna i familjers, barns och ungdomars välfärd fortsätter. I propositionen ökas anslagen till morgon- och eftermiddagsverksamhet med 25 miljoner euro, till transportförmånen för förskoleundervisning med 5 miljoner euro och till stödet för privat vård av barn och partiell vårdpenning sammanlagt med 13 miljoner euro.
Hälso- och övriga välfärdstjänster, som är nödvändiga i synnerhet för den ålderstigna delen av befolkningen, förbättras. Det nationella hälso- och sjukvårdsprogrammet får ytterligare 75 miljoner euro, utvecklingsprojektet för det sociala området och personalens fortbildning får ytterligare 24 miljoner euro. Höjningen (3,75 euro) av sjukförsäkringens minimidagpenning kostar 15 miljoner euro.
Trafikinfrastrukturen förbättras i enlighet med de ställningstaganden som riksdagen och den ministerarbetsgruppgrupp som begrundat trafikledsstrategin lagt fram. Finansieringen av basbanhållningen ökas. För underhåll, användning och reparering av bannätet anvisas ca 24 miljoner euro mera än i innevarande års budget. Tillräcklig finansiering åt 14 stora pågående väg- och baninvesteringar garanteras så att de kan slutföras snabbt. Det arbete med att fördjupa Torneåleden som kostar 11 miljoner euro, inleds med 5 miljoner euro. Skattestödet åt passagerarfartyg kommer att fördubblas till 24,5 miljoner euro.
Till andra delar kommer budgetpropositionen att innehålla bl.a. följande tilläggssatsningar: Utgifterna inom utvecklingssamarbetet ökar med 48 miljoner euro (0,39 % av BNP). Utgifterna för teknologi-, innovations- och företagarpolitiken ökar med 17 miljoner euro. Boendestödet ökar med 19 miljoner euro. Inrikes- och justitieministeriet får ytterligare drygt 20 miljoner euro för upprätthållandet av säkerheten och motarbetandet av ekonomisk brottslighet. Basfinansieringen av universiteten och Finlands Akademi ökas med sammanlagt 23 miljoner euro, och programmet för höjningen av utbildningsnivån hos vuxenbefolkningen (NOSTE) och utvidgandet av yrkesinriktad tilläggsutbildning stöds med ytterligare 10 miljoner euro. En del av ministrarna får politiska statssekreterare till hjälp. För detta ändamål reserveras 1,5 miljoner euro.
Ytterligare information: finansminister Antti Kalliomäki, tfn 160 330 02.