Finlands nettobidrag till EU minskade ytterligare i fjol

Finansministeriet 12.10.2018 9.52
Pressmeddelande

Enligt statistik från EU-kommissionen var Finlands nettobidragsandel till EU 275 miljoner euro i fjol. Nettobidraget minskade ytterligare jämfört med året innan, då det uppgick till 294 miljoner euro.

”EU-budgeten har för sin del som mål att stöda hållbar och omfattande tillväxt inom hela unionen och att komplettera de nationella budgetarna inom områden som förutsätter gemensamma lösningar på EU-nivå och som genererar mervärde för alla då de förverkligas”, säger finansminister Petteri Orpo.   

Nettobidraget illustrerar skillnaden mellan de inkomster Finland får från EU och de betalningar Finland betalar till EU. Det säger däremot inget till exempel om den nytta som Finland har av den inre marknaden och den fria rörligheten för arbetskraft.

Nettobidraget är 50 euro per invånare

Finlands nettobidrag till EU var i fjol 50 euro per invånare, medan motsvarande belopp året innan var 54 euro. Nettobidraget var 0,12 euro i förhållande till Finlands bruttonationalinkomst (0,14 procent år 2016).

Orsaken till att nettobidragen varierar under olika år är att siffrorna bland annat visar avslutandet av program under den förra budgetramperioden (2007–2013) och fördröjningarna i inledandet av program under nuvarande ramperiod (2014–2020). Nettobidragen påverkas dessutom av de årliga ändringarna i EU-budgeten och EU:s inkomster från andra finansieringskällor än de nationella medlemsavgifterna. Dessa övriga inkomster kan variera kraftigt från år till år. 

Finland näst minsta nettobidragsgivare

De olika medlemsstaternas ställning som nettobidragsgivare avspeglar staternas ekonomiska ställning. Finland har som ett av de rikare länderna i EU hört till nettobetalarna sedan 2001.

Finland var EU:s näst minsta nettobetalare i fjol. Den minsta nettobetalaren var Irland, som troligtvis i fortsättningen etablerar sig som nettobetalare. Irland var nettobetalare för första gången redan 2014.

Finland är en klart mindre bidragsgivare än t.ex. Holland, Sverige, Tyskland, Danmark, Österrike och Storbritannien trots att dessa länder får betydande betalningsnedsättningar. Frankrike och Italien, som kämpar med ekonomiska svårigheter, är också större bidragsgivare än Finland.

Finlands ställning som nettobetalare påverkades i fjol av att medlemsavgiften minskade, vilket också var fallet för nästan alla andra medlemsländer. Det belopp som Finland får från unionen hölls nästan på 2016 års nivå.

”Det finns två orsaker till att bidraget minskat: Fjolårets budget var klart mindre än budgeten året innan. Dessutom utgjorde de inkomster som insamlas på annat sätt än via medlemsavgifter en exceptionellt stor andel av finansieringen, hela 17 procent”, uppskattar budgetrådet Panu Kukkonen.

I fjol var Finlands proportionella bidrag av hela EU-budgeten 1,68 procent (jämfört med 1,63 procent 2016). Finlands andel av den finansiering som återbetalas till EU-medlemsstaterna var 1,34 procent (1,30 procent året innan).

Finland får EU-inkomster för flera ändamål

Finlands inkomster från EU minskade med 30 miljoner euro till 1 501 miljoner euro jämfört med 2016.

Finland fick ca 113 miljoner euro mera i strukturpolitiskt stöd i fjol än året innan. Inkomsterna från Horisont 2020 -programmet ökade också med 21 miljoner euro. Programmet stöder europeisk forskning och europeiska innovationer. 

Stöden för landsbygdsutveckling minskade däremot med 106 miljoner euro. Inkomsterna från det finansiella instrumentet Fonden för ett sammanlänkat Europa minskade från fjolårets höga nivå med 47 miljoner euro. Med investeringar som beviljas ur instrumentet stöder man transeuropeiska nät inom sektorerna för transport, energi och digitala tjänster.

Inkomsterna med anknytning till säkerhet och medborgarskap, såsom invandring, minskade med 24 miljoner euro.

Finland har under den pågående finansieringsperioden (2014-2020) fått sammanlagt 5,4 miljarder i EU-finansiering, dvs. i genomsnitt 1,4 miljarder euro per år före utgången av fjolåret. 

Betalningarna till EU ökade återhållsamt trots de nya betalningsnedsättningarna

Finland betalade sammanlagt 1 595 miljoner euro till EU i fjol. Avgifterna inom denna så kallade nationella betalningsandel minskade med 234 miljoner euro jämfört med 2016. Den mervärdesskattebaserade medlemsavgiftens andel var 277 miljoner euro och bruttonationalinkomstbaserade avgiftens andel var 1 181 miljoner euro. Dessutom var Finlands andel av finansieringen av Storbritanniens betalningslättnad 128 miljoner euro i fjol.

Finland har under den innevarande finansieringsperioden (20114-2020) före utgången av fjolåret betalat sammanlagt 7 miljarder euro, dvs. i genomsnitt 1,8 miljarder euro per år till unionen.  

I fjol tog Finland ut tullar och sockeravgifter till ett belopp av 175 miljoner euro för EU:s räkning. Av denna summa intäktfördes 35 miljoner euro som uppbördsprovision i statsbudgeten.

Tyskland största nettobidragsgivare, Litauen största nettobidragstagare

De största nettobidragsgivarna i förhållande till bruttonationalinkomsten (figur 1) var i fjol Tyskland (0,32 procent), Sverige (0,29 procent) och Österrike (0,25 procent). De största nettobidragsgivarna i förhållande till antalet invånare var Sverige (139 euro per invånare), Tyskland (129 euro per invånare) och Danmark (122 euro per invånare) (figur 2).

De största nettobidragstagarna i förhållande till bruttonationalinkomsten var i fjol Litauen (3,14 procent), Bulgarien (2,92 procent) och Ungern (2,66 procent). Mest EU-stöd räknat enligt antalet invånare fick Litauen (448 euro), Estland (358 euro) och Grekland (349 euro).

Tabell och figurer om EU-nettobidragen 2017 (på finska)

EU:s inkomster och utgifter 2000–2017 (kommissionens webbplats, engelska)

Ytterligare information:

Panu Kukkonen, budgetråd, tfn 0295 530 134, panu.kukkonen(at)vm.fi
Elisa Tarkiainen, specialmedarbetare, tfn 0400 774 789, elisa.tarkiainen(at)vm.fi

Finanspolitiken Petteri Orpo