Finansministrarnas gemensamma ställningstagande om utvecklandet av Europeiska kapitalmarknaderna

Finansministeriet 18.7.2018 13.00 | Publicerad på svenska 19.7.2018 kl. 10.31
Pressmeddelande

Finlands, Nederländernas, Irlands, Lettlands, Litauens, Sveriges, Danmarks och Estlands finansministrar offentliggjorde idag den 18 juli 2018 ett gemensamt ställningstagande om utvecklandet av Europeiska kapitalmarknadsunionen. Ställningstagandet sändes till ordförandena för rådet för ekonomiska och finansiella frågor (EKOFIN) och för eurogruppen samt till vice ordföranden för kommissionens.

Det är enligt ministrarnas ställningstagande ytterst viktigt att EU:s kapitalmarknadsunion utvecklas och slutförs. Främjandet av hållbar ekonomisk tillväxt kräver effektiv kapitalrörlighet i Europa. Genom att utveckla öppna och internationellt konkurrenskraftiga kapitalmarknader samt genom att avveckla hinder för kapitalrörlighet ser man till att företag kan få finansiering även från andra länder, vilket även minskar beroendet av traditionell bankfinansiering. Privat gränsöverskridande riskfördelning bidrar också till ett stabilare finansieringssystem även i krissituationer.

Ministrarna betonar att Europa står inför stora utmaningar. Förenade kungariket är Europas största finanscentrum. Unionen måste främja utvecklandet och förenhetligandet av EU:s kapitalmarknader eftersom Förenta Kungariket lämnar EU.

”Privat riskfördelning via kapitalmarknaderna bidrar på ett väsentligt sätt till stabiliteten inom Europeiska ekonomiska och monetära unionen EMU. Den minskar även på trycket att öka på det mellanstatliga solidariska ansvaret. Finland har förbundit sig till samarbetet mellan åtta stater. På så sätt vill vi säkerställa att kommissionens kvarvarande mandatperiod utnyttjas till att driva vidare sådana projekt som är mest betydelsefulla med tanke på kapitalmarknadsunionen”, säger finansminister Petteri Orpo.  

Prioritering krävs för att slutföra projekten

Ministrarna betonar att kapitalmarknadsprojekt borde slutföras redan under innevarande lagstiftningsperiod, dvs. under början av 2019. För att detta kan ske måste man göra prioriteringar.

Först och främst bör man koncentrera sig på projekt med största möjliga genomslagning som även vunnit omfattande stöd hos medlemsländerna. Dessa inkluderar bland annat projekt som främjar finansiering av hållbar ekonomi.

För det andra bör man möjliggöra maximalt utnyttjande av sådana tekniska innovationer som förbättrar finansieringstjänsternas kvalitet och stabilitet inom den europeiska finansieringssektorn.

För det tredje framhävs viktigheten av att den gemensamma regelboken tillämpas på lika sätt i samtliga medlemsstater, liksom även betydelsen av enhetlig tillsyn. Den pågående justeringen av Europeiska finanstillsynssystemet är viktig, och ministrarna anser att rådet fortfarande kan uppnå enighet i ärendet under den nuvarande kommissionens och det nuvarande Europaparlamentets mandatperiod.

För det fjärde lyfter ministrarna fram betydelsen av nationella reformer som möjliggör mångsidigare kapitalkällor och kommissionens stöd för utvecklingen av dem.

Finansministrarnas ställningstagande om utvecklingen av Ekonomiska och monetära unionen (nyhet 18.7.2018)

Finansminister Petteri Orpo: Finlands, Nederländernas, Irlands, Lettlands, Litauens, Sveriges, Danmarks och Estlands finansministrar tar ställning till utveckling av Ekonomiska och monetära unionen (EMU) (kolumn 6.3.2018, på finska)

Jyrki Knuutinen: Halvtidsöversyn av kapitalmarknadsunionen – vad är målet och var är vi just nu? (kolumn 6.3.2018, på finska)

Ytterligare information:

Elisa Tarkiainen, specialmedarbetare, tfn 0400 774 789, elisa.tarkiainen(at)vm.fi

Leena Mörttinen,  överdirektör, tfn 02955 30021, leena.morttinen(at)vm.fi