Ramarna för statsfinanserna

Regeringen beslutar i början av valperioden om ramen för valperioden, dvs. utgiftstaket i statsbudgeten, samt om reglerna för ramförfarandet för hela den fyraåriga valperioden. Anslagsfördelningen per förvaltningsområde ses över årligen i mars-april i anslutning till del av planen för de offentliga finanserna. Besluten fattas utifrån ministeriernas ramförslag om utgifterna inom respektive förvaltningsområden. Planen för de offentliga finanserna utgör en beredningsanvisning åt förvaltningsområdena för nästa års budgetförslag.

Tidsplanen för ram- och budgetberedningen

Ramförfarandet

Ca 4/5 av anslagen i statsbudgeten dimensioneras enligt en ram som är bindande för hela valperioden.

Fördelningen av ramarna för statsfinanserna justeras i den årliga planen för de offentliga finanserna enligt förvaltningsområde och ramen uppdateras så att den motsvarar förändringarna i pris- och kostnadsnivån samt ramutgifternas struktur. De årliga besluten ändrar inte den utgiftslinje som ligger till grund för ramen för valperioden och som fastställts i regeringsprogrammet och valperiodens första plan för de offentliga finanserna.

I enlighet med regeringsprogrammet för statsminister Sanna Marinis regering är ramnivån 1,4 miljarder euro högre år 2023 än i den så kallade tekniska ramen (4 april 2019) (enligt prisnivån år 2020), inklusive en odelad reserv på 0,1 miljarder euro och en tilläggsbudgetreserv på 0,1 miljarder euro som inte ingick i den tekniska ramen. Under perioden 2020–2022 reserveras det inom ramnivån 300 miljoner euro för tilläggsbudgetar. Åtgärder enligt regeringsprogrammet samt övriga åtgärder genomförs i den utsträckning det är möjligt inom ramen.

Syftet med utgiftsregeln är att begränsa det totala belopp av utgifter som skattebetalarna påförs. När det i statsbudgeten görs förändringar som ur detta perspektiv är neutrala, kan justeringar som motsvarar dem göras i ramen för valperioden.

Om utgifterna förblir under ramnivån efter tilläggsbudgetarna kan skillnaden användas för utgifter av engångsnatur följande år, oberoende av ramen.

I enlighet med regeringsprogrammet för statsminister Marinis regering införs en mekanism för exceptionella konjunkturförhållanden (”mekanismen för undantagsförhållanden”), vars syfte är att för sin del trygga finanspolitikens förmåga att reagera på det ekonomiska läget. Med tanke på användningen av mekanismen för undantagsförhållanden och målet om balans mellan sysselsättnings- och den offentliga ekonomin råder exceptionella förhållanden, om världsekonomin och i synnerhet euroområdet drabbas av en allvarlig konjunkturnedgång som driver Finland i samma läge, eller om Finlands ekonomi drabbas av en allvarlig konjunkturnedgång på grund av en tillfällig störning som inte beror på regeringens åtgärder. Genom att använda mekanismen för exceptionella konjunkturlägen är det trots ramen möjligt att 2020–2022 rikta sammanlagt högst 1 miljard euro, dock högst 500 miljoner euro per år, till utgifter av engångsnatur.

Den mekanism för undantagsförhållanden som ingår i rambestämmelsen i regeringsprogrammet togs i bruk våren 2020. Den tillämpas 2021 och 2022 och möjliggör 500 miljoner euro per år för utgifter av engångsnatur.

Undantag 2020–2023

I mars 2020 konstaterade regeringen i samverkan med republikens president att undantagsförhållanden råder i Finland på grund av coronavirusutbrottet. Dessutom började beredskapslagen tillämpas. I detta läge har utgiftsramen för statsfinanserna inte begränsat år 2020,  under vilket flera tidsbegränsade och riktade åtgärder har införts bland annat i syfte att bekämpa hälsomässiga och ekonomiska konsekvenser av coronaviruset. 

Coronavirussituationen har varit svår även efter att undantagsförhållandena och giltigheten för beredskapslagen upphört, varför de direkta kostnader som hänför sig till coronaviruspandemin, såsom utgifter för testning och höjd testkapacitet, spårning, karantän, vård av patienter och hälsosäkerhet i samband med resor samt vaccinerna, täcks som utgifter utanför budgetramen 2021—2023. På grund av koronavirussituationen klassificerade man dessutom redan i samband med planen för de offentliga finanserna våren 2020 utgifter för höjning av fullmakterna för företagsfinansiering undantagsvis som utgifter utanför ramen. 

För 2021 har man också tagit i bruk en extra reserv för engångskostnader och finanspolitiskt obligatoriska utgiftsbehov som föranleds av coronavirussituationen. Den ursprungliga reserven på 500 miljoner euro höjdes i den tredje tilläggsbudgetpropositionen för 2021 med 1 350 miljoner euro till en sammanlagd nivå på 1 850 miljoner euro. Av denna ökning på 1 350 miljoner euro har 650 miljoner euro reserverats för överföring till statsgarantifonden för kapitalisering av Finnvera Abp:s exportgaranti- och specialborgensverksamhet. Summan får inte användas för andra utgifter. Om utgifterma är lägre jämfört med ramen, används skillnaden inte till att öka de övriga utgifterna.

Den övergripande bilden av Finlands ekonomi och de finanspolitiska behoven avviker våren 2021 bland annat till följd av coronavirusläget avsevärt från situationen hösten 2019, när ramen för valperioden fastställdes. Därför har regeringen i samband med beslut som fattats vid halvtidsöversynen beslutat att höja ramen för 2022–2023. Ramen höjs med 900 miljoner euro år 2022 och med 500 miljoner euro år 2023. Som en del av helheten omfördelas ramutgifterna permanent med 370 miljoner euro från och med 2023.

Utgifterna utanför ramen

Utanför ramen lämnas i synnerhet utgifter som förändras enligt konjunkturerna och den automatiska finansieringen, dvs.

  • konjunkturrelaterade utgifter, det vill säga utgifter för utkomstskyddet för arbetslösa, utgifter för utkomststödet, lönegaranti och bostadsstöd. Dessa utgifter hänförs dock till ramen, om det gjorts sådana ändringar i grunderna för dem som har konsekvenser för utgifterna
  • ränteutgifter för statsskulden
  • kompensationer till andra skattetagare till följd av skatteändringar (inklusive kompensationer för socialförsäkringsavgifter) som staten har fattat beslut om
  • utgifter som till beloppet motsvarar tekniskt förmedlade prestationer och medfinansiering från utomstående (bl.a. utgifter som motsvarar finansieringen av EU:s facilitet för återhämtning och resiliens (RRF)) 
  • utgifter som motsvarar intäkterna av penningspelsverksamhetens vinstmedel
  • utgifter för finansinvesteringar
  • mervärdesskatteutgifter
  • finansieringen av Rundradion (”överföring till statens televisions- och radiofond”)
  • direkta utgifter för hälsosäkerhet i anslutning till coronan 2021–2023 (har tagits i bruk mitt under valperioden).