Hoppa till innehåll
Media

Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet
Utredning: De ekonomiska fluktuationerna har vanligen varit större i Finland än i andra länder - under coronaåret var chocken dock förvånansvärt liten

Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhetstatsrådets kansli
Utgivningsdatum 4.11.2021 8.48
Pressmeddelande 629/2021
Vuosaari hamn

Jämfört med Sverige, Danmark och flera andra utvecklade länder har konjunktursvängningarna varit större än genomsnittet i Finland. Den externa chocken som Finland stod inför under coronakrisen var dock mindre än chocken i många andra länder. Produktionsstörningar som kommit via globala värdekedjor minskade värdet av Finlands produktion år 2020 med en halv procent. Störningarna i värdekedjorna har också drivit finländska företag att förnya sin verksamhet.

Konjunktursvängningarnas omfattning har minskat globalt under de senaste 25 åren. Detta har påverkats av en fördjupning av världsmarknaden, en harmonisering av regleringen och utvecklingen på finansmarknaderna. Även i Finland har konjunktursvängningarna minskat från tidigare, även om konjunktursvängningarna hos oss fortfarande är mera omfattande än i Sverige, Danmark eller de flesta andra utvecklade länderna. Detta framgår av en utredning om värdekedjor, internationell handel och ekonomisk sårbarhet som Etla nyligen upprättade för statsrådet.

En orsak till de stora konjunktursvängningarna i Finland är att ekonomin är liten. Med andra ord, ju större landet och ju högre levnadsstandarden är, desto mindre är konjunktursvängningarna. Den omfattande konjunktursvängningen i Finland har också kunnat ses som nedgångsperioder, konstaterar Jyrki Ali-Yrkkö, forskningsdirektör vid Etla och ansvarig för undersökningen.

”Såväl under 1970-talets exportnedgång som under depressionen i början av 1990-talet minskade ekonomin i Finland betydligt mer än ekonomin i Sverige och Danmark. Vi återhämtade oss också långsammare från 2010-talets finanskris. I stora länder är näringsstrukturen ofta mångsidigare och fluktuationerna inom de enskilda sektorerna kan inte sätta hela samhällsekonomin i gungning. I små länder kan situationen vara annorlunda, och det är vad vi har erfarenhet av när det gäller Nokia och pappersindustrin under 2000-talet”, säger Ali-Yrkkö.

Finlands känslighet för chocker, till exempel avseende ökningen av riskpremier, är också högre än jämförelseländernas, även om skillnaderna är små och kan förklaras av ekonomins strukturer. Enligt Ali-Yrkkö är det dock svårt att hitta allmängiltiga faktorer som påverkar storleken på de ekonomiska förändringarna. De ekonomiska kriserna och deras uppkomstmekanismer avviker mycket från varandra.

Konsekvenserna av störningar i värdekedjor var mindre i Finland än i de flesta andra länderna

Konsekvenserna av coronakrisen har avvikit från andra konjunktursvängningar. Under coronakrisen påverkades konjunktursvängningarna av globala värdekedjor, genom vilka krisen spred sig mellan länder och sektorer.

De störningar i värdekedjorna som industrin stött på minskade Finlands BNP med omkring 0,5 procent. I den internationella jämförelsen drabbades de flesta länderna mer av störningar i värdekedjorna än Finland.

Vad gäller specifika sektorer drabbades enligt undersökningen särskilt läkemedelsindustrin av en chock i värdekedjorna, men även fordonsindustrin och den kemiska industrin har haft svårigheter. De största störningarna i värdekedjorna har förekommit i FoU-intensiva företag. 

”Detta kan förklaras av att de delar, komponenter och andra mellanprodukter som företag som satsar på forskning och utveckling behöver blir allt mer komplicerade. Det är svårare att skaffa dem från alternativa företag jämfört med standardkomponenter eller råvaror”, säger Ali-Yrkkö vid Etla.

Störningarna fortsätter fortfarande 

I företagsenkäten i undersökningen visade det sig att de finländska företagen fortfarande plågas av problem i värdekedjorna. Orsaken är dock inte densamma som i coronakrisens början. Då orsakades problemen av utbudsstörningar, nu handlar det om överefterfrågan. Den höga efterfrågan har nu orsakat en brist på kapacitet, eftersom företagen i världen under hösten 2021 inte har kunnat öka sin minskade produktion tillräckligt snabbt för att möta efterfrågan. Även transporten och logistiken lider nu av brist på containrar.

De störningar som coronan orsakat i värdekedjorna har också drivit finländska företag att förnya sin verksamhet. Företagen strävar efter att öka sin egen funktionssäkerhet genom att hitta alternativa leverantörer, minska antalet mellanhänder och få en direkt kontakt till tillverkarna.

Enligt den nu publicerade utredningen finns det dock inga exakta åtgärder för att förbättra den ekonomiska stöttåligheten. De bästa sätten kan vara att diversifiera de ekonomiska strukturerna genom innovationspolitik och att förbättra omvärlden för ekonomin på ett övergripande sätt. De offentliga finansernas goda skick gör det möjligt att reagera utifrån behoven för varje kris.

Publikationen har tagits fram som en del av verkställandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan 2021 och tillgodoser i synnerhet informationsbehov vid ekonomiska rådet.

Närmare uppgifter:

Jyrki Ali-Yrkkö, forskningsdirektör, Etla, tfn 046 851 0501, [email protected]

Inom statsrådets gemensamma utrednings- och forskningsverksamhet (VN TEAS) tar man fram information till stöd för beslutsfattandet, den kunskapsbaserade ledningen och verksamheten. Utrednings- och forskningsverksamheten styrs av en utrednings- och forskningsplan som statsrådet årligen fastställer. De som producerar informationen ansvarar för innehållet i rapporterna i publikationsserien för utrednings- och forskningsverksamheten. Innehållet återspeglar inte nödvändigtvis statsrådets ståndpunkt.