Regeringens proposition om statsbudgeten för 2027
Statsminister Orpos regering: Ekonomin växer och regeringen stimulerar tillväxten genom precisa åtgärder

Statsminister Petteri Orpos regering enades om budgetpropositionen för 2027 den 1 september 2026 och genomför målmedvetet den arbetslista som överenskommits vid ramförhandlingarna. Bland åtgärderna på arbetslistan ingår satsningar på 100 miljoner euro på byggande samt många trafikinvesteringar. Regeringens precisa åtgärder stöder den ekonomiska tillväxten.

”Ekonomisk tillväxt stärker tilltron till framtiden. Förhoppningsvis kommer det märkas redan i år i att allt fler finländare får arbete. Under denna valperiod har vi fattat ett betydande antal beslut som stärker Finlands konkurrenskraft samt förutsättningarna för företagande, investeringar och tillväxt. I våras gjorde vi upp en ny arbetslista för oss själva, och vi genomför den nu”, säger statsminister Petteri Orpo.

Både ekonomin och produktionen i Finland växer, och företag och hushåll ser nu mer positivt på den framtida ekonomiska utvecklingen.

Finländarnas köpkraft har stärkts under hela valperioden. Den inhemska efterfrågan stimuleras nästa år av att beskattningen av arbete lindras med 230 miljoner euro. Lättnaden gäller i huvudsak låg- och medelinkomsttagare.

Den höjning av hushållsavdraget som man beslutade om vid vårens ramförhandlingar och som ska tillämpas retroaktivt i år fortsätter 2027. Det uppmuntrar finländarna att använda bland annat städ- och omsorgshjälp som underlättar vardagen.
Den sänkning av samfundsskatten till 18 procent som stöder företagande och tillväxt träder i kraft vid ingången av 2027. Startup- och tillväxtföretagens förmåga att locka och engagera experter förbättras när beskattningen av anställningsoptioner ändras från och med ingången av nästa år. Tiden för avdrag av förlust som härrör av näringsverksamhet förlängs från nuvarande 10 år till 25 år.

Regeringen överlämnar en brådskande proposition till riksdagen med förslag till reform av lagen om pension för företagare i enlighet med den valfrihetsmodell som man enades om vid ramförhandlingarna. Reformen förbättrar förutsättningarna för företagande och underlättar situationen särskilt för låg- och medelinkomsttagare samt ensamföretagare.

Som en fortsättning på reformen av pensionssystemet för företagare (FöPL-systemet) inleder regeringen ett beredningsarbete med målet att alla företagare ska omfattas av inkomstregistret och det positiva kreditupplysningsregistret. Syftet är att stärka likabehandlingen av företagare och möjliggöra uppföljning av förvärvsinkomsterna i realtid också i FöPL-systemet.

En stabil och förutsägbar ekonomisk politik stöder tillväxten

Regeringen håller fast vid de avtalade besparingarna. De direkta utgiftsnedskärningarna i budgeten för 2027 uppgår till 4,8 miljarder euro. Beslut för att vända skuldsättningstrenden verkställs nästa år till ett belopp av närmare en miljard euro. Besparingarna riktas bland annat till statsförvaltningen.

Underskottet i statsfinanserna 2027 är 12,4 miljarder euro. I synnerhet ränteutgifterna för skulden samt nödvändiga satsningar på försvaret och säkerheten driver upp underskottet.

Vid budgetförhandlingarna diskuterade regeringen också utbrottet av afrikansk svinpest i sydöstra Finland. Regeringen har förberett sig på att bekämpa sjukdomen genom nya åtgärder och tilläggsfinansiering i tilläggsbudgeten.

Budgeten omfattar tidigare fastställda anpassningsåtgärder

Vid vårens ramförhandlingar beslutade regeringen om besparingar på cirka 540 miljoner euro före 2030. Besparingarna ersätter enskilda tidigare fastställda besparingar inom social- och hälsovården samt åtgärder som påverkat inkomsterna. Besparingarna i de offentliga finanserna används också till att finansiera de satsningar och tillväxtåtgärder som det beslutades om vid ramförhandlingarna. De besparingar som fastställdes vid ramförhandlingarna uppgår till cirka 390 miljoner euro 2027.  

Av de besparingar som det beslutades om i våras riktas 60 miljoner euro till statsförvaltningens omkostnader 2027. Dessa besparingar har nu fördelats i enlighet med ministeriernas förslag och regeringens riktlinjer. Dessutom har den under hösten 2025 fastställda tilläggsbesparingen på 25 miljoner euro fördelats. Alla omkostnadsbesparingar inom statsförvaltningen uppgår till sammanlagt cirka 593 miljoner euro 2027.

I budgeten tas det in flera andra anpassningsåtgärder som det beslutades om hösten 2025. Syftet med åtgärderna är att minska skuldsättningen i de offentliga finanserna. Till exempel fullmakten att godkänna räntestödslån för statligt understödd bostadsproduktion sänks med 365 miljoner euro. Den fastställda höjningen av punktskatter på sammanlagt 50 miljoner euro riktas till alkoholskatten och tobaksaccisen. Dessutom ökas det belopp som överförs från Statens pensionsfond för att täcka pensionsutgifterna med cirka 100 miljoner euro.

Viktiga trafikprojekt finansieras genom investeringsprogrammet

Vid vårens ramförhandlingar kom regeringen överens om att stärka det tidsbundna investeringsprogrammet med cirka 0,2 miljarder euro så att det därmed uppgår till cirka 4,7 miljarder euro. Regeringen enades om tilläggsfinansiering eller ny finansiering för flera projekt.

I budgetpropositionen föreslås finansiering för följande projekt inom investeringsprogrammet, som i huvudsak fastställdes vid ramförhandlingarna i våras:

• För utvecklande av Karelenbanan föreslås en höjning av fullmakten med 59 miljoner euro (från 90 miljoner euro till 149 miljoner euro) samt ett anslag på 17 miljoner euro i anslutning till höjningen av fullmakten.
• För förbättring av riksväg 2 vid Humppila föreslås 8 miljoner euro.
• För breddning av riksväg 8 på sträckan Bäckliden–Brännbacken föreslås en fullmakt på 19 miljoner euro och ett anslag på 1 miljon euro. 
• För förbättrande av riksväg 9 vid Ylämylly föreslås en fullmakt på 49 miljoner euro.
• För anslutningsarrangemangen på riksväg 9 vid Suonenjoki centrum föreslås ett anslag på 7,3 miljoner euro. 
• För förbättrande av riksväg 13 på sträckan Savitaipale–Klemis föreslås en fullmakt på 14,5 miljoner euro och ett anslag på 1 miljon euro.
• För förbättring av Teppo korsning på riksväg 19 och Penttilä bro föreslås 6 miljoner euro.
• För anslutningsarrangemang och en järnvägsundergång på riksväg 22 vid Muhos föreslås 4 miljoner euro.
• För projektet riksväg 23 Rantala–Lajunlahti, Heinävesi föreslås ett anslag på 4,8 miljoner euro.
• För projektet korsningen vid Käla på stamväg 51 föreslås ett anslag på 6 miljoner euro.
• För förbättrande av landsväg 506 vid anslutningen till Karjalankatu, Juga, föreslås ett anslag på 1 miljon euro.
• För projektet överdäckningen i Kuppis föreslås en fullmakt på 6,75 miljoner euro och ett anslag på 0,9 miljoner euro.
• För renoveringen av tåg- och metrostationer i Helsingfors föreslås en fullmakt på 14,3 miljoner euro och ett anslag på 8 miljoner euro.
• För fördjupningen av havsfarleden till Lovisa föreslås en fullmakt på 18 miljoner euro och ett anslag på 6 miljoner euro.
• För planeringen av projekt för militär rörlighet föreslås ett anslag på 7,04 miljoner euro.
• För utvidgningen av projektet för planering av järnvägsförbindelser med europeisk spårvidd föreslås en fullmakt på 46 miljoner euro och ett anslag på 0,5 miljoner euro.
• För projektet omfartsväg vid reservlandningsplatsområdet vid Norvajärvi föreslås ett anslag på 3,6 miljoner euro.
• Dessutom föreslås det 15 miljoner euro för att minska det eftersatta underhållet av idrottsanläggningar och för att främja lika möjligheter till motion och idrott i segregerade bostadsområden.
• För programmen Nousu och Helmi föreslås ett tillägg på 2 miljoner euro, som riktas till att avlägsna hinder för vandringsfiskar.

För 2027 föreslås sammanlagt 878 miljoner euro i anslag för investeringsprogrammet.

Investeringsprogrammets utgifter under de kommande åren ökar inte statens skuldsättning efter valperioden.

Skattepolitiken uppmuntrar till arbete och företagande

Regeringen har stärkt incitamenten för arbete och produktivitet genom att sänka beskattningen av arbete och de högsta marginalskattesatserna. Regeringen har också stärkt de offentliga finanserna genom att skärpa i synnerhet konsumtionsbeskattningen och flyttat tyngdpunkten i beskattningen från arbete till konsumtion.

Budgetpropositionen för 2027

• lindrar beskattningen av arbete för låg- och medelinkomsttagare med sammanlagt 230 miljoner euro
• innebär indexjusteringar av skattegrunderna för förvärvsinkomster på alla inkomstnivåer
• flyttar tidpunkten för beskattningen av anställningsoptioner i fråga om aktier i onoterade bolag från den tidpunkt då optionen utnyttjas till tidpunkten då den underliggande tillgången överlåts
• utvidgar och höjer donationsavdraget
• höjer företagaravdraget. 

Under 2026 träder det dessutom i kraft ändringar som påverkar beskattningen för 2027. Följande förbättringar träder i kraft retroaktivt från ingången av 2026:

• Hushållsavdraget höjs för åren 2026 och 2027. 
• Tillämpningsområdet för motions- och kultursedlar utvidgas och maximibeloppet för den skattefria förmånen höjs från och med 2026. 
• Höjningen av självrisken för resekostnadsavdraget för skatteåret 2026 minskar kassainflödet för 2027.

Samfundsskattesatsen sänks med två procentenheter till 18 procent. Skatteintäkterna minskar också till följd av undantaget från ränteavdragsbegränsningen för infrastrukturprojekt som är kritiska med tanke på försörjningsberedskapen. 
Koldioxidskattekomponenten för drivmedel och fordonsskattens grundskatt sänks också.

De stegvisa höjningarna av tobaksaccisen finns inskrivna i regeringsprogrammet, och beslut om indexering av alkoholskatten fattades vid halvtidsöversynen. Också slopandet av Veikkaus samfundsskattefrihet i samband med reformen av penningspelssystemet och höjningen av lotteriskattesatsen ökar skatteinkomsterna.

Regeringen har beslutat att det skattestöd som planerats för datacenter ska slopas.

Regeringen genomför inte den planerade utvidgningen av avfallsskatten, eftersom det inte var möjligt att identifiera tillräckligt många användningsområden för största delen av de avfallsfraktioner som produceras av enskilda företag och som enligt förslaget skulle omfattas av skatten.

Regeringen fortsätter att utreda möjligheterna till en fastighetsskattereform men avser inte att gå vidare med reformen under denna valperiod. Tidsplanen är för snäv för att fastighetsägarna ska kunna förbereda sig för och sätta sig in i ändringarnas konsekvenser. Resultaten av utredningsarbetet kan utnyttjas av nästa regering.

Ytterligare satsningar på försvaret och säkerheten 

Rysslands anfallskrig mot Ukraina har förändrat Finlands säkerhetspolitiska omgivning på ett fundamentalt sätt. Dessutom påverkar Natomedlemskapet försvarets utvecklingsbehov.

Det föreslås att anslagen för försvarsministeriets förvaltningsområde höjs med 618 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2026. Budgetpropositionen innehåller dessutom beställningsfullmakter på 1,3 miljarder euro för anskaffning av försvarsmateriel. För Försvarsmaktens omkostnader föreslås ett anslagstillägg på 186 miljoner euro.

För stödet till Ukraina föreslås ett tillägg på 200 miljoner euro i anslagen för försvarsministeriets förvaltningsområde. I anslagen för inrikesministeriets förvaltningsområde föreslås dessutom 3 miljoner euro för Ukrainas transportkostnader och anskaffningar.

För upphandling som hänför sig till Försvarsmaktens beredskap och förberedelser inom hälso- och sjukvården och för upprätthållande av denna verksamhet föreslås cirka 67 miljoner euro till välfärdsområdena, Helsingfors stad och HUS-sammanslutningen.

För Gränsbevakningsväsendet föreslås 10 miljoner euro för ett projekt för upphandling och ibruktagande av obemannade övervakningssystem (UXV30-projektet). Projektet finansieras nästan helt och hållet av EU.

Statlig finansiering av forsknings- och utvecklingsverksamhet

Regeringen håller fortsättningsvis fast vid att den statliga FoU-finansieringen ska höjas till 1,2 procent i förhållande till bruttonationalprodukten före 2030. I enlighet med beslutet från hösten 2025 ändras finansieringslagen emellertid så att den statliga tilläggsfinansiering som målet förutsätter ses över årligen utifrån den senaste prognosen.

Finansieringen till forsknings- och utvecklingsverksamhet uppgår i budgetpropositionen till cirka 3,40 miljarder euro. Detta innebär en ökning på cirka 230 miljoner euro jämfört med 2026. De största tilläggen gäller Business Finlands fullmakt för FoU-verksamhet och Finlands Akademis fullmakt för forskningsprojekt.

Utdrag ur budgetpropositionen

• För säkerställande av rättskipningspersonalens resurser föreslås tilläggsanslag på 3 miljoner euro för domstolarna och 1 miljon euro för Åklagarmyndigheten.
• I dagsbotens minimibelopp görs en inflationsjustering som baserar sig på levnadskostnadsindex. Behovet av fängelseplatser beräknas öka till följd av ändringen, och det föreslås 3,45 miljoner euro till Brottspåföljdsmyndigheten för verkställigheten och 227 000 euro till hälso- och sjukvården för fångar. En ökning av missbrukarrehabiliteringen vid Brottspåföljdsmyndigheten har tagits i beaktande i finansieringen. Inkomsterna från böter beräknas öka med cirka 3,9 miljoner euro. 
• Polisen och Migrationsverket får ett varsitt tillägg på 1 miljon euro för effektivare verkställande av återsändanden. Dessutom föreslås 1 miljon euro till Brottspåföljdsmyndigheten för hantering av det ökade antalet fångar.
• För understöd som förbättrar energiprestandan i bostadshus föreslås sammanlagt 50 miljoner euro.
• För tidsbundna utvecklingsprojekt som samordnas av välfärdsområdena och Helsingfors stad och som genomförs tillsammans med organisationer inom social- och hälsovården föreslås 25 miljoner euro. Finansieringen riktas till social- och hälsoorganisationernas regionala verksamhet och till utvecklingen av organisationernas arbete för främjande av hälsa och välfärd.
• För tidsbundna utvecklingsprojekt inom social- och hälsovården föreslås 40 miljoner euro till välfärdsområdena, Helsingfors stad och HUS-sammanslutningen, bland annat för att utveckla tjänsterna för barn, unga och långtidsbostadslösa, närståendevården, modellen med husläkare och kontinuiteten i vården.
• För statens ersättningar till universiteten för psykoterapiutbildning i två steg föreslås 10 miljoner euro.
• För genomförandet av åtgärdsprogrammet för den biologiska mångfalden i skogarna (Metso) föreslås tilläggsfinansiering på sammanlagt 5 miljoner euro, varav 4 miljoner euro riktas till miljöministeriets förvaltningsområde och 1 miljon euro till jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde.
• För finansieringen av skyddshemsverksamheten föreslås ett tillägg på cirka 2,68 miljoner euro för att öka antalet platser på skyddshem.
• För nya uppgifter för de social- och hälsovårdsenheter som bistår vid utredning av misstänkta brott som gäller barn anvisas det ett tilläggsanslag på 2,7 miljoner euro. 
• För ersättning av klient- och patientsäkerhetscentralens kostnader föreslås 1,1 miljoner euro i särskild statlig ersättning till Österbottens välfärdsområde.
• Ett anslag på 0,8 miljoner euro föreslås för UKK-institutets finansiering.
• För företrädesförfarandet för industrins tillståndsprocesser föreslås ett engångsbelopp på 2 miljoner euro.
• Konsttestarna-verksamheten finansieras med 3,5 miljoner euro under läsåret 2027–2028.
• För lokalsamhällets beredskap (Kylävara) anvisas 1 miljon euro och för stödet till bybutiker 0,2 miljoner euro.
• För ordnandet av psykosocialt stöd till samer anvisas 0,5 miljoner euro.
• För stärkande av forskningsinfrastrukturen vid Vasa universitet anvisas 1 miljon euro och för infrastrukturprojekt i Vasaregionen 1 miljon euro.
• Det anvisas 4 miljoner euro i övergångsfinansiering till hästhushållningen på grund av att penningspelsreformen skjutits upp.
• För reparation av landsväg 5640 mellan Niskakylä och Kattaalankylä föreslås 1,5 miljoner euro.
• De 4 miljoner euro i finansiering till forskningen i socialt arbete som inte används i år riktas till Finlands Akademi i tilläggsbudgeten för 2026.
• Regeringen förhåller sig allvarligt till utbrottet av afrikansk svinpest, som konstaterades i Finland den 30 juli 2026, och reserverar tillräckliga resurser för att bekämpa sjukdomen och få den under kontroll. Resurserna ses över i den tredje tilläggsbudgeten för 2026 och i den kompletterande budgeten för 2027. Regeringen höjer belöningen för prover från jagade vildsvin till 500 euro fram till utgången av 2026.  
• Regeringen bereder sig också på de konsekvenser som afrikansk svinpest har för näringarna och den regionala ekonomin i området. Konsekvenserna bedöms i den kompletterande budgeten och den första tilläggsbudgeten för 2027.

Finlands ekonomiska utsikter har förbättrats

Den ekonomiska tillväxten i Finland har i början av året varit klart snabbare än väntat. Produktionen har ökat snabbt redan under tre kvartal. Både företag och hushåll ser nu mer positivt på den framtida ekonomiska utvecklingen. Projekt i anslutning till energiomställning, AI och försvar ökar investeringarna, och exporten ökar trots riskerna i världsekonomin.

Förväntningen är att produktionstillväxten också ska resultera i bättre sysselsättning under slutet av året. Bostadsmarknaden går fortfarande på lågvarv men den uppdämda efterfrågan är stor och överutbudet av bostäder håller på att minska.

Osäkerheten bromsar fortfarande hushållens konsumtion. Konsumenternas ökade förtroende, den måttliga löneutvecklingen och skattesänkningarna stimulerar dock den privata konsumtionen. Hushållens sparkvot har ökat och hushållen skulle i genomsnitt också ha råd med en snabb ökning av konsumtionen.

Viktiga siffror i budgeten

Slutsumman för budgetpropositionen för 2027 uppgår till 92,5 miljarder euro. Det är 0,8 miljarder euro mer än vad som budgeterats för 2026 (inklusive den andra tilläggsbudgeten). Regeringens sparbeslut bidrar i allt högre grad till att sänka utgiftsnivån i budgeten 2027.

Utgifterna ökar i synnerhet på grund av indexjusteringarna av lagbaserade och avtalsbaserade indexerade utgifter samt på grund av stigande ränteutgifter. Ränteutgifterna för statsskulden beräknas uppgå till 4,4 miljarder euro, vilket är 1,2 miljarder euro mer än vad som budgeterats för innevarande år (inklusive den andra tilläggsbudgeten).

Budgetpropositionen uppvisar ett underskott på 12,4 miljarder euro. Det beräknade underskottet är 0,9 miljarder euro mindre än vad som budgeterats för 2026 (inklusive den andra tilläggsbudgeten). Den intäktsföring av engångsnatur på cirka 2,3 miljarder euro som föranleds av nedläggningen av Statens bostadsfond dras av från intäkterna 2026. Intäktsföringen inverkar inte på upplåningen.

Jämfört med vårens plan för de offentliga finanserna har underskottet minskat med 0,7 miljarder euro. Kalkylen över skatteinkomster har höjts med 0,8 miljarder euro jämfört med vårens uppskattningar. Höjningen förklaras bland annat av att skatteutfallet blir större än beräknat i år och av att den makroekonomiska prognosen har uppdaterats. Däremot beräknas ränteutgifterna öka med 0,3 miljarder euro jämfört med vårens plan för de offentliga finanserna.

Inkomster, utgifter och balans i statens budgetekonomi, miljarder euro

Statsbudgeten påverkar också välfärdsområdenas och kommunernas finansiering

Välfärdsområdenas ekonomi

För välfärdsområdenas icke-öronmärkta finansiering föreslås totalt cirka 27,6 miljarder euro, vilket är cirka 0,36 miljarder euro mer än i den ordinarie budgeten för 2026.  Ökningen förklaras i huvudsak av indexhöjningen 2027 (2,71 procent) som uppgår till cirka 718 miljoner euro. Effekten av den uppskattade årliga ökningen av servicebehovet inom social- och hälsovården är cirka 248 miljoner euro, men från och med 2027 beaktas dock endast 60 procent av ökningen, vilket minskar finansieringen med cirka 61 miljoner euro. Efterhandsjusteringen av finansieringen utifrån välfärdsområdenas bokslut för 2025 minskar finansieringen med cirka 395 miljoner euro.

I finansieringen beaktas också ändringarna i lagstiftningen om välfärdsområdenas uppgifter och ändringarna i bestämmelserna om klientavgifter, vars nettoeffekt minskar välfärdsområdenas finansiering med cirka 185 miljoner euro. Den största minskningen beror på ändringar i klientavgifterna (-87,8 miljoner euro). En 6,1 miljoner euros ökning av finansieringen som föranleds av ändringen av lagen om funktionshinderservice har bland annat beaktats som ett tillägg.

Den kommunala ekonomin

För statsandelen för kommunal basservice föreslås 3,4 miljarder euro, vilket är cirka 110 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2026. Statsandelens belopp minskar bland annat till följd av att kommunernas finansieringsandel av det grundläggande utkomststödet ökar, vilket minskar anslagsnivån med cirka 121 miljoner euro jämfört med 2026, samt till följd av justeringen av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna 2027, som minskar statsandelen med cirka 55 miljoner euro. År 2027 är indexhöjningen i fråga om statsandelen för kommunal basservice 3,5 procent, vilket ökar statsandelen med cirka 114 miljoner euro. Kommunerna kompenseras för konsekvenserna av den sänkta samfundsskattesatsen genom en ändring av utdelningen av samfundsskatten.

Den höjning av indexbromsen från 1 procentenhet till 2,8 procentenheter som regeringen beslutade om vid vårens ramförhandlingar minskar statsandelen med cirka 91 miljoner euro jämfört med budgeten för 2026. Statsandelen för basservice höjs bland annat av reformen av integrationstjänsterna, där finansieringen samlas inom momentet för statsandelen för basservice. Detta ökar statsandelen med cirka 28 miljoner euro. Dessutom höjs statsandelen för kommunal basservice med 9,6 miljoner euro till följd av införandet av arbetskraftspolitiskt understöd i enlighet med riktlinjerna för sysselsättningsåtgärder vid ramförhandlingarna, samt med 7,3 miljoner euro till följd av ersättningen för extra kostnader på grund av bestämmelserna om integrationsstödets garantitid. Sammanlagt ökar de nya och mer omfattande uppgifterna statsandelen för basservice med cirka 41 miljoner euro, varav cirka 31 miljoner euro överförs från andra moment.

Som helhet stärker besluten under regeringsperioden den kommunala ekonomin med cirka 50 miljoner euro 2027.

Behandlingen av budgetpropositionen för 2027 fortsätter

Budgetpropositionen för 2027 överlämnas till riksdagen vid statsrådets allmänna sammanträde den 21 september. Budgetpropositionen publiceras efter det på webbplatsen budjetti.vm.fi. Höstens ekonomiska prognos publiceras också den 21 september.

Budgetpropositionen omfattar också statsrådets bedömning av hur EU:s och de nationella finanspolitiska reglerna har iakttagits. Rådet för utvärdering av den ekonomiska politiken gjorde den 5 augusti sin första lagstadgade bedömning av regeringens åtgärder utifrån de rekommendationer som Finland fått i anslutning till EU:s förfarande vid alltför stora underskott. Statsrådet rapporterar följande gång till EU om de åtgärder som vidtagits för att korrigera det alltför stora underskottet i den preliminära budgetplan som ska godkännas den 1 oktober.

Mer information: Matias Pajula, statsministerns finanspolitiska specialmedarbetare, tfn 0295 161 731, Jussi Lindgren, finansministerns finanspolitiska specialmedarbetare, tfn 0295 530 514, Laura Ollila, undervisningsministerns finanspolitiska specialmedarbetare, tfn 0295 160 288, och Sonja Falk, jord- och skogsbruksministerns finanspolitiska specialmedarbetare, tfn 0295 162 024

Statsrådets e-postadresser har formen [email protected].