Hoppa till innehåll
  • Statsrådet
    • Statsrådets kansli
    • Försvars­ministeriet
    • Kommunikations­ministeriet
    • Utrikes­ministeriet
    • Finans­ministeriet
    • Arbets- och närings­ministeriet
    • Justitie­ministeriet
    • Under­visnings- och kultur­ministeriet
    • Social- och hälsovårds­ministeriet
    • Inrikes­ministeriet
    • Jord- och skogs­bruks­ministeriet
    • Miljö­ministeriet

Valitse kieli:

This page is in Finnish. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på finska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Dát siidu lea suomagillii Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dehe vállje giela:

Taat sijđo lii suomâkielân Sirduu anarâškielâlijd sijđoid »

Tâi valjii kielâ:

Tät seidd lij lääʹddǩiõʹlle Sirddu lääʹddǩiõllsaž seiddõʹsse »

Leʹbe vaʹlljed ǩiõl:

Язык этого сайта финский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Cette page est en finnois. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Finnisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on englanniksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

Choose language:

Den här sidan är på engelska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Dát siidu lea eŋgelasgillii Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dehe vállje giela:

Taat sijđo lii eŋgâlâskielân Sirduu anarâškielâlijd sijđoid »

Tâi valjii kielâ:

Tät seidd lij eŋgglõsǩiõʹlle Sirddu lääʹddǩiõllsaž seiddõʹsse »

Leʹbe vaʹlljed ǩiõl:

Язык этого сайта английский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Cette page est en anglais. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Englisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on ruotsiksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in Swedish. Go to the English site »

Or choose language:

Välj språk:

Dát siidu lea ruoŧagillii Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dehe vállje giela:

Taat sijđo lii ruotâkielân Sirduu anarâškielâlijd sijđoid »

Tâi valjii kielâ:

Tät seidd lij ruõccǩiõʹlle Sirddu lääʹddǩiõllsaž seiddõʹsse »

Leʹbe vaʹlljed ǩiõl:

Язык этого сайта шведский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Cette page est en suédois. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Schwedisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on pohjois-saameksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in North Saami. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på nordsamiska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Vállje giela:

Taat sijđo lii tavesämikielân Sirduu anarâškielâlijd sijđoid »

Tâi valjii kielâ:

Tät seidd lij tâʹvvsääʹmǩiõʹlle Sirddu lääʹddǩiõllsaž seiddõʹsse »

Leʹbe vaʹlljed ǩiõl:

Язык этого сайта северосаамский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Cette page est en same du Nord. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Nordsamisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on inarinsaameksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in Inari Sámi. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på enaresamiska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Dát siidu lea anárašgillii Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dehe vállje giela:

Valjii kielâ:

Tät seidd lij aanarsääʹmǩiõʹlle Sirddu lääʹddǩiõllsaž seiddõʹsse »

Leʹbe vaʹlljed ǩiõl:

Язык этого сайта инари-саамский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Cette page est en sami inari. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Inari Sámi. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on koltansaameksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in Skolt Sámi. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på skoltsamiska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Dát siidu lea nuortalašgillii Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dehe vállje giela:

Taat sijđo lii nuorttâlâškielân Sirduu anarâškielâlijd sijđoid »

Tâi valjii kielâ:

Vaʹlljed ǩiõl:

Язык этого сайта скольт-саамский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Cette page est en sámi skolt. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Skolt Sámi. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on venäjäksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in Russian. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på ryska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Dát siidu lea ruoššagillii Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dehe vállje giela:

Taat sijđo lii ruošâkielân Sirduu anarâškielâlijd sijđoid »

Tâi valjii kielâ:

Tät seidd lij ruõššǩiõʹlle Sirddu lääʹddǩiõllsaž seiddõʹsse »

Leʹbe vaʹlljed ǩiõl:

выберите язык:

Cette page est en russe. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Russisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on ranskaksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in French. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på franska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Dát siidu lea fránskkagillii Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dehe vállje giela:

Taat sijđo lii ranskakielân Sirduu anarâškielâlijd sijđoid »

Tâi valjii kielâ:

Tät seidd lij fraansk-ǩiõʹlle Sirddu lääʹddǩiõllsaž seiddõʹsse »

Leʹbe vaʹlljed ǩiõl:

Язык этого сайта французский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Choisir la langue:

Diese Seite ist auf Französisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on saksaksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in German. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på tyska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Dát siidu lea duiskkagillii Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dehe vállje giela:

Taat sijđo lii saksakielân Sirduu anarâškielâlijd sijđoid »

Tâi valjii kielâ:

Tät seidd lij saksslaǩiõʹlle Sirddu lääʹddǩiõllsaž seiddõʹsse »

Leʹbe vaʹlljed ǩiõl:

Язык этого сайта немецкий. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Cette page est en allemand. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Wählen Sie Ihre Sprache:

  • Valitse kieli Suomi
  • Välj språket Svenska
  • Select language English
Media
Valtiovarainministeriö framsida
Meny
  • Framsida
  • Ansvarsområden
    • Finanspolitiken Budgeten, EU, internationellt
    • Ekonomiska utsikter Prognoser
    • Beskattning Skattesystemet och beredningen
    • Finansmarknaden Stabila och välfunktionerande marknader
    • Förvaltningspolitiken Förvaltningsutveckling och strukturer
    • Kommunärenden Ekonomi, strukturer och samarbete
    • Välfärdsområdena Uppgifter, verksamhet och ekonomi
    • Offentliga förvaltningens ICT Informationspolicy och styrning
    • Staten som arbetsgivare Personalen och arbetsgivarverksamheten
  • Aktuellt
  • Projekt och lagberedning
  • Publikationer
  • Ministeriet
  • Kontaktinformation
  • Pressmeddelanden och nyheter
  • Begäran om utlåtande
  • Evenemang
  • Aktuella teman
  • Finansministeriet i sociala medier
  • Beställ material
suomiLue artikkeli suomeksi svenska EnglishRead article in English

Budgetförslag
Finansminister Riikka Purras budgetförslag för 2027 möjliggör tillväxt och verkställer tidigare beslutade anpassningsåtgärder

finansministeriet
Utgivningsdatum 4.8.2026 16.40 | Publicerad på svenska 5.8.2026 kl. 11.20
Typ:Pressmeddelande
Finansminister Riikka Purra.

Finansministerns förslag till statsbudget för 2027 verkställer de riktlinjer som regeringen drog upp vid vårens ramförhandlingar. Budgetförslaget uppgår till 92,2 miljarder euro och uppvisar ett underskott på 12,9 miljarder euro.

Det beräknade underskottet 2027 är 0,5 miljarder euro mindre än i år när man räknar med även den andra tilläggsbudgeten för 2026. Det beräknade budgetunderskottet 2026 omfattar inte den intäktsföring av engångsnatur som föranleds av nedläggningen av Statens bostadsfond och som inte inverkar på upplåningen. Budgetförslaget publiceras i sin helhet på adressen budjetti.vm.fi torsdagen den 6 augusti.

”Trots det svåra läget för de offentliga finanserna är de ekonomiska utsikterna förhållandevis ljusa just nu. Finlands ekonomi har vuxit snabbt redan tre kvartal i rad, och tillväxten har stärkts inom alla huvudbranscher. Exporten, orderstocken, investeringarna och företagens framtidstro visar en positiv utveckling, vilket inger optimism inför framtiden”, säger minister Purra. 

Budgetförslaget omfattar tidigare fastställda anpassningsåtgärder 

Vid vårens ramförhandlingar beslutade regeringen om sparåtgärder på cirka 540 miljoner euro före 2030. Besparingarna ersätter enskilda tidigare fastställda besparingar inom social- och hälsovården samt åtgärder som påverkat inkomsterna. Besparingarna i de offentliga finanserna används också till att finansiera de satsningar och tillväxtåtgärder som det beslutades om vid ramförhandlingarna. De besparingar som fastställdes vid ramförhandlingarna uppgår till cirka 391 miljoner euro 2027.  

Av de besparingar som det beslutades om i våras riktas 60 miljoner euro till statsförvaltningens omkostnader 2027. Dessa besparingar har nu fördelats i enlighet med ministeriernas förslag och regeringens riktlinjer. Dessutom har den tidigare, under hösten 2025 fastställda tilläggsbesparingen på 25 miljoner euro fördelats. Alla de omkostnadsbesparingar man beslutat om under valperioden uppgår till sammanlagt cirka 592 miljoner euro 2027.  

I budgeten för 2027 tas det in flera anpassningsåtgärder som det beslutades om hösten 2025. Syftet med åtgärderna är att minska skuldsättningen i de offentliga finanserna. Till exempel fullmakten att godkänna räntestödslån för statligt understödd bostadsproduktion sänks med 365 miljoner euro. Den fastställda höjningen av punktskatter på sammanlagt 50 miljoner euro riktas till alkoholskatten och tobaksaccisen. Dessutom ökas det belopp som överförs från Statens pensionsfond till statsbudgeten med cirka 100 miljoner euro. Avsikten med detta är att jämna ut pensionsutgifterna.  

Utsikterna för de offentliga finanserna har ljusnat något, men läget är fortfarande svårt 

Den ekonomiska tillväxten i Finland har stärkts avsevärt under början av året. Både företag och hushåll ser nu mer positivt på den framtida ekonomiska utvecklingen.  

Tillväxten har ännu inte återspeglats i sysselsättningsläget, och de stigande priserna och räntorna har försvagat hushållens köpkraft. Skattesänkningar, höjda löner och hushållens besparingar skapar dock förutsättningar för ökad konsumtion. 

Uppsvinget i ekonomin har inte märkts i de offentliga finanserna i någon större grad. Trots att uppskattningen av skatteutfallet har blivit lite positivare under början av året är utsikterna för de offentliga finanserna fortsatt utmanande.  

Enligt finansministeriets prognos från juni kommer bruttonationalprodukten (bnp) att öka med 0,8 procent 2026 och med 1,6 procent 2027. Underskottet i de offentliga finanserna beräknas vara 4,4 procent i förhållande till bnp år 2026 och 4,6 procent år 2027.  

Finansministeriets ekonomiska prognos uppdateras i augusti, och den uppdaterade prognosen kommer att utgöra grunden för regeringens budgetproposition. Höstens ekonomiska prognos publiceras den 21 september. 

Budgetförslaget för 2027 uppvisar ett underskott på knappt 13 miljarder euro 

Slutsumman i budgetpropositionen för 2027 uppgår till 92,2 miljarder euro. Det är 0,5 miljarder euro mer än vad som budgeterats för 2026 (inklusive den andra tilläggsbudgeten). Regeringens sparbeslut bidrar i allt högre grad till att sänka utgiftsnivån 2027.  

Utgifterna ökar i synnerhet på grund av indexjusteringar och stigande ränteutgifter. Ränteutgifterna för statsskulden beräknas uppgå till 4,3 miljarder euro, vilket är 1,1 miljarder euro mer än vad som budgeterats för 2026 (inklusive den andra tilläggsbudgeten). Jämfört med vårens plan för de offentliga finanserna har underskottet minskat med 0,3 miljarder euro. Kalkylen över skatteinkomster har höjts med 0,5 miljarder euro jämfört med vårens uppskattningar. Höjningen förklaras av att skatteutfallet blir större än beräknat i år och av att den makroekonomiska prognosen uppdaterades i juni. Ränteutgifterna beräknas öka med 0,2 miljarder euro jämfört med vårens plan för de offentliga finanserna.

Inkomster, utgifter och balans i statens budgetekonomi, miljarder euro

* Inkomsterna för 2026 omfattar inte den intäktsföring av engångsnatur på cirka 2,3 miljarder euro som föranleds av nedläggningen av Statens bostadsfond och som inte inverkar på upplåningen. Det gör att underskottet bättre beskriver det budgeterade upplåningsbehovet 2026. 

  2026 budg. + tilläggsbudg. II *  2027 budgetprop. 

Inkomster (exkl. nettoupplåning)

78,3 79,4
Utgifter 91,7 92,2
Balans -13,4  -12,9

Trafikprojekt främjas 

Vid vårens ramförhandlingar kom regeringen överens om att stärka det tidsbundna investeringsprogrammet med cirka 0,2 miljarder euro så att det därmed uppgår till cirka 4,7 miljarder euro. Regeringen enades om tilläggsfinansiering eller ny finansiering för flera projekt. En del av projekten ingår i årets andra tilläggsbudget. I budgetförslaget för 2027 tas upp följande trafikprojekt inom investeringsprogrammet: 

  • Breddning av riksväg 8 på avsnittet Bäckliden–Brännbacken 
  • Riksväg 23 Rantala–Lajunlahti, Heinävesi 
  • Anslutningsarrangemang till riksväg 9 vid Suonenjoki centrum 
  • Förbättring av landsväg 506 vid anslutningen till Karjalankatu, Juga 
  • Överdäckningen i Kuppis 
  • Riksväg 13 Savitaipale–Lemi 
  • Riksväg 9 Ylämylly (fullmakt) 
  • Renovering av tåg- och metrostationer i Helsingfors 
  • Stamväg 51, korsningen vid Käla 
  • Fördjupning av farleden till Lovisa 
  • Karelenbanan (förlängning av dubbelspåret på sträckan Luumäki–Joutseno (Villmanstrand–Lauritsala) samt mötesspår vid Poiksilta på sträckan Imatra–Joensuu) 
  • Den norra förlängningen av Karelenbanan, Joensuu–Nurmes (åtgärder för att förbättra funktionen och trafikkapaciteten, inklusive planering av elektrifiering på sträckan Joensuu–Uimaharju), elektrifiering av banan Vuokatti–Kontiomäki 

Exempel på regeringens skatteåtgärder 

Enligt regeringsprogrammet uppmuntrar regeringens skattepolitik till arbete och företagande samt stöder inhemskt ägande. Regeringen har stärkt incitamenten för arbete och produktivitet genom att sänka beskattningen av arbete och de högsta marginalskattesatserna. Regeringen har också stärkt de offentliga finanserna genom att skärpa i synnerhet konsumtionsbeskattningen och på så sätt flytta tyngdpunkten i beskattningen från arbete till konsumtion.   

År 2027 förbättrar regeringen incitamenten för företagande genom att sänka samfundsskattesatsen från 20 till 18 procent. Regeringen fortsätter lätta beskattningen av arbete genom att höja arbetsinkomstavdraget med 230 miljoner euro, och därtill göra en indexjustering i skattegrunderna för förvärvsinkomster på alla inkomstnivåer. Det blir lättare för finländska tillväxtföretag att locka kunnig arbetskraft då tidpunkten för beskattningen av anställningsoptioner i fråga om aktier i onoterade bolag flyttas från den tidpunkt då optionen utnyttjas till den tidpunkt då den underliggande tillgången säljs samtidigt som företagaravdraget höjs. Skatteintäkterna ökas bl.a. genom höjningar av alkoholskatten och tobaksaccisen.  

Ytterligare satsningar på försvaret och säkerheten 

Rysslands anfallskrig mot Ukraina har förändrat Finlands säkerhetspolitiska omgivning på ett fundamentalt sätt. Dessutom påverkar Natomedlemskapet försvarets utvecklingsbehov.  

Det föreslås att anslagen för försvarsministeriets förvaltningsområde höjs med 620 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2026. Finansministerns budgetförslag för 2027 innehåller dessutom beställningsfullmakter på 1,3 miljarder euro för anskaffning av försvarsmateriel. 

För Försvarsmaktens omkostnader föreslås ett anslagstillägg på 186 miljoner euro. 

Det föreslås också ett tillägg på 200 miljoner euro för stödet till Ukraina. 

Statens FoU-finansiering höjs 

Regeringen håller fortsättningsvis fast vid att statens FoU-finansiering ska höjas till 1,2 procent i förhållande till bruttonationalprodukten före 2030. Som det beslutats tidigare ändras finansieringslagen emellertid så att den nödvändiga ökningen av den statliga finansiering ses över årligen utifrån den senaste prognosen.  

Finansieringen till forsknings- och utvecklingsverksamhet uppgår i budgetpropositionen till cirka 3,39 miljarder euro. Detta innebär en ökning på cirka 220 miljoner euro jämfört med 2026. Som en del av anpassningsåtgärderna från och med 2027, som fastställts tidigare, räknas den finansiering som riktas till Sitras FoU-verksamhet och en del av EU:s projektfinansiering in i statens FoU-finansiering. I enlighet med tidigare beslut gäller de största tilläggen Business Finlands fullmakt för FoU-verksamhet och Finlands Akademis fullmakt för forskningsprojekt.

Välfärdsområdenas ekonomi  

För välfärdsområdenas icke-öronmärkta finansiering föreslås sammanlagt cirka 27,5 miljarder euro. Finansieringen ökar med cirka 0,34 miljarder euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2026. Ökningen förklaras i huvudsak av övergången till 2027 års kostnadsnivå. Finansieringens indexhöjningen är 2,63 procent 2027 och den ökar välfärdsområdenas finansiering med ca 697 miljoner euro. Det ökade servicebehovet i social- och hälsovården höjer finansieringen med cirka 248 miljoner euro. Från och med 2027 beaktas dock endast 60 procent av ökningen, vilket minskar finansieringen med cirka 61 miljoner euro.  

Efterhandsjusteringen av finansieringen utifrån välfärdsområdenas bokslut för 2025 minskar finansieringen med ca 394 miljoner euro. 

I finansieringen beaktas också ändringarna i lagstiftningen om välfärdsområdenas uppgifter och bestämmelserna om klientavgifter, som innebär en sänkning av finansieringen med 187 miljoner euro jämfört med 2026.  

Den största sänkningen beror på de ändrade klientavgifterna (-87,8 miljoner euro). En ökning av finansieringen föranleds bland annat av ändringen av lagen om funktionshinderservice. 

Den kommunala ekonomin 

Statsandelen för kommunal basservice föreslås uppgå till 3,5 miljarder euro, vilket är cirka 40 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2026. Statsandelen sänks bland annat av på grund av att kommunernas finansieringsandel av det grundläggande utkomststödet ökar. Det minskar anslagsnivån med cirka 121 miljoner euro jämfört med 2026. En justering av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna ökar statsandelen med ca 22 miljoner euro. Summan preciseras under beredningens gång. År 2027 är indexhöjningen i fråga om statsandelen för kommunal basservice preliminärt 3,5 procent och den därav följande ökningen av statsandelen cirka 117 miljoner euro. 

Höjningen av indexbromsningen, som regeringen beslutade om vid vårens ramförhandlingar, minskar statsandelen för kommunal basservice. När indexbromsningen stiger från 1 till 2,8 procentenheter minskar statsandelen med cirka 93 miljoner euro jämfört med budgeten för 2026. 

Å andra sidan växer statsandelen till följd av flera reformer, till exempel införandet av det arbetskraftspolitiska understödet och ersättningen för extra kostnader på grund av integrationsstödets garantitid. 

Totalt ökar de nya och mer omfattande uppgifterna statsandelen för kommunal basservice med cirka 44 miljoner euro. Av detta överförs ca 31 miljoner euro från andra delar av statsbudgeten. 

Mer information: 
Mika Niemelä, budgetchef, tfn 02955 30525, mika.niemela(at)gov.fi  
Jussi Lindgren, finansministerns finanspolitiska specialmedarbetare, tfn 0295 530 514, jussi.lindgren(a)gov.fi

Beredningen av budgetpropositionen för 2027 fortsätter

  • 6.8 publiceras finansministeriets förslag till statsbudget för 2027 på adressen budjetti.vm.fi  
  • 1–2.9 förhandlar regeringen om budgetpropositionen. 
  • 21.9 behandlar budgetpropositionen vid finansutskottets extraordinära sammanträde och vid statsrådets allmänna sammanträde, och publiceras på adressen budjetti.vm.fi.
Bilder från förhandlingarna och presskonferensen (finansministeriets materialbank)
Budjetti.vm.fi
Presentationsmaterial från presskonferensen (på finska)
Finanspolitiken statsbudgeten
budgetekonomi budgetförslag ekonomi ekonomi offentlig ekonomi offentlig ekonomi statsekonomi

Se även

Förslag till budget för finansministeriets förvaltningsområde 2027

FM
Typ:Pressmeddelande Utgivningsdatum:6.8.2026 11.00

Finansministeriet har offentliggjort förslaget till budgeten för 2027

FM
Typ:Pressmeddelande Utgivningsdatum:6.8.2026 10.44

Finansministeriet har inlett förhandlingarna om statsbudgeten för nästa år

FM
Typ:Pressmeddelande Utgivningsdatum:4.8.2026 12.14

Finlands ekonomiska återhämtning har fördröjts

FM
Typ:Pressmeddelande Utgivningsdatum:18.12.2025 11.00

Statens pensionsfond överför mer medel än tidigare till statsbudgeten

FM
Typ:Pressmeddelande Utgivningsdatum:25.9.2025 14.07

Propositionen om statsbudgeten för 2026 har överlämnats till riksdagen

FM
Typ:Pressmeddelande Utgivningsdatum:22.9.2025 14.11
Valtiovarainministeriö framsida Valtiovarainministeriö

Södra esplanaden 4, Helsingfors

PB 28, 00023 Statsrådet

Tfn 0295 16001

Information om webbplatsen

Dataskydd

Tillgänglighetsutlåtande

Sidkarta

Frågor och kommentarer

  • Framsida
  • Ansvarsområden
    • Finanspolitiken
      • Utgångslägena för finanspolitiken
        • Offentliga ekonomin
        • Ramarna för den ekonomiska politiken
        • Finanspolitik
        • Strukturpolitiken
      • Ramarna för statsfinanserna och budgeten
        • Ramarna för statsfinanserna
        • Statsbudgeten
          • Statistik
        • Berednings- och tillämpningsbestämmelserna
        • Sammandrag av statsbudgetarna
        • Regeringens årsberättelse och bokslut
        • Tidsplanen för ram- och budgetberedningen
      • EU och ekonomin
        • Ekofin och eurogruppen
        • Europeiska planeringsterminen
        • Finanspolitiska regler
        • Budget
          • Budgetram
          • Egna medel
          • Årlig budget
          • Nationell revision av EU-medel
          • Revision och ansvarsfrihet
          • Bedrägeri­bekämpning
      • Utvärdering av och tillsyn over statsfinanserna
        • Riksdagens revisionsutskott
        • Statens revisionsverk
        • Kreditbetyg
        • Finländska ekonomin i internationell granskning
      • Internationella finansiella frågor
        • Euroområdets stabilitet
          • Upprätthållande av stabiliteten
          • Eurokrisen
        • Världsbanken
        • Klimatkoalitionen
        • Internationella valutafonden (IMF)
        • Europeiska investeringsbanken (EIB)
        • Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD)
        • Europarådets utvecklingsbank (CEB)
        • EU:s makroekonomiska stöd
        • Nordiska finansinstitut
        • Parisklubben
      • Statsunderstöd
        • Materialbank
        • Parlamentarisk delegation
    • Ekonomiska utsikter
      • Uppföljning av ekonomin och prognoserna
        • Byggbranschens konjukturer
        • Inkomstarbetsgruppen
        • Uppgifter om villkorliga ansvarsförpliktelser
      • Metodbeskrivningarna
      • Ekonomiska analyser
    • Beskattning
      • Skattesystemet
      • Personbeskattning
        • Beskattning av förvärvsinkomst
        • Beskattning av kapitalinkomst
        • Källskatt på ränteinkomst
        • Arvs- och gåvoskatt
        • Överlåtelsebeskattning
      • Näringsbeskattningen
        • Beskattning av enskilda företagare och jordbruksidkare
        • Beskattning av delägare i näringssammanslutning
        • Beskattning av samfund
        • Beskattning av utdelning som erhålls av fysiska personer eller dödsbon
      • Internationella inkomstbeskattningen
        • Samarbetet inom internationell inkomstbeskattning
        • Skatteavtal
      • Fastighetsskatten
      • Mervärdesbeskattningen
        • Mervärdesskatten som en del av EU:s inkomster
        • Skatt på försäkringspremier
      • Punktbeskattningen
        • Alkoholbeskattningen
        • Tobaksaccisen
        • Beskattningen av läskedrycker
        • Energibeskattningen
        • Miljöskatter
        • Gruvmineralbeskattningen
      • Vägtrafikbeskattningen
        • Bilskatten
        • Fordonsskatten
        • Bränsleavgiften
      • Tullväsendet
      • Skattesubvention
    • Finansmarknaden
      • Finansiella regelverket
        • Kund- och investerarskydd
        • Kapitalmarknaderna
        • Värdepappers­marknaderna
        • Betalning
        • Nya finansteknologier
      • Stabiliteten och tillsynen
        • Bankernas soliditet och likviditet
        • Finanstillsynen och den gemensamma tillsynsmekanismen
        • Makrostabilitet
        • Resolutionen
        • Beredskap och försörjningsberedskap
      • Statens finansieringspolitik
        • Statsskulden och bemyndigande för upplåning
        • Statsborgen och statsgaranti
        • Statens pensionsfond
        • Grundränta
      • Bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism
        • Förebyggande arbete
        • Lagstiftning
    • Förvaltningspolitiken
      • Öppenhet, förtroende och etik
        • Förtroende för offentliga förvaltningen
      • Utgångspunkter och utsikter för förvaltningspolitiken
        • Framtidsarbete
        • Internationell verksamhet
        • Föregripande statlig styrning
      • Offentligt ledarskap
        • Värdegrund och principer för offentligt ledarskap
        • Gemensam utveckling och evenemang
        • Ledningens ställning och anställningsförhållanden
        • Rekrytering av chefer och karriär
        • Högsta ledningens bindningar
        • Förutsättningar för framgång
        • Kunskapsbaserad ledning
        • Stöd för statsförvaltningens ledning
      • Förvaltningens strukturer och styrningen
        • Statsförvaltningen
        • Kommunförvaltningen
        • Styrsystemen
        • Regionaliseringen
        • Ämbetsverksutvärderingar
      • Allmännyttiga tjänster
      • Offentlig upphandling
        • Standardavtalsvillkor för upphandling
      • Skötseln och styrningen av statsfinanserna
        • Statens ekonomiförvaltning
        • Revisionsnämnden för den offentliga förvaltningen och ekonomin
      • Intern kontroll och riskhantering
        • Koordinering av intern kontroll och riskhantering
        • Intern granskning
        • Riskhantering
        • Utvärdering av intern kontroll
      • Statens gemensamma tjänster
        • Statens fastigheter
        • Statens upphandlingar
        • Ekonomi- och personalförvaltningens tjänster
        • Utbildningsservice
      • Innovationer inom den offentliga förvaltningen
    • Kommunärenden
      • Kommunallagstiftningen
        • Kommunernas självstyrelse och beslutsfattande
        • Kommunstrukturen
          • Ändring av kommunindelning
          • Beslutsfattandet
          • Inledande och beredning
            • Sammanslagningprocess
            • Partiella sammanslagningar
            • Särskild kommunindelningsutredning
          • Understöd för sammanslagningsutredningar
          • Sammanslagningsunderstöd
        • Kommunernas personal
      • Kommunernas uppgifter och verksamhet
        • Kommunernas produktivitet och digitalisering
        • Samarbetet mellan staten och kommunerna
          • Delegationer för kommunal ekonomi och kommunal förvaltning
        • Internationellt samarbete
      • Kommunalekonomin
        • Ekonomiska rapportering
          • Samarbetsgruppen
          • Anvisningar för ekonomisk rapportering
        • Uppföljningen och utvärderingen av kommunalekonomin
          • Kommunernas bokslutsuppgifter och bokslutskort
          • Budgetar och ekonomiplaner samt planeringsram för ekonomi
          • Kommuner som befinner sig i ett särskilt svårt ekonomiskt läge
        • Kommunekonomiprogrammet
        • Statsandelarna och hemkommunersättningarna
          • Statsandel för kommunal basservice
            • Frågor och svar om kommunernas statsandelar och om överföringskalkylen för social- och hälsovården
          • Kalkyler över statsandelarna
          • Hemkommunersättningarna för förskoleundervisning och grundläggande utbildning
          • Prövningsberoende höjning av statsandelar
        • Utvärderingen av lagberedningens konsekvenser för kommunerna
        • Bokföringsnämndens sektion för välfärdsområdena och kommunerna
        • Ersättning till kommunerna för kostnader för egendomsarrangemang
    • Välfärdsområdena
      • Uppgifter och verksamhet
        • Välfärds- och samarbetsområdena
        • Beslutsfattande
        • Invånarnas deltagande
      • Välfärdsområdenas ekonomi
        • Finansiering
          • Finansierings­kalkylerna
        • Tilläggsfinansiering
        • Budget och ekonomiplan
          • Täckning av underskott
        • Ekonomiska rapportering
          • Samarbetsgruppen för ekonomirapportering
          • Anvisningar om välfärdsområdenas ekonomirapportering
      • Styrningen
        • Välfärdsområdesförhandlingarna
        • Välfärdsområdesdelegationen
        • Styrningen av välfärdsområdenas investeringar
    • Offentliga förvaltningens ICT
      • Digitalisering
        • Livshändelsebaserad digitalisering
          • Programmet för främjande av livshändelsebaserad digitalisering
            • Frågor och svar om livshändelsebaserad digitalisering
          • Enkelt sätt av en avliden anhörigs ärender
            • Frågor och svar om underlättandet av smidig skötsel av en avliden anhörigs angelägenheter
        • Lagen om digitala tjänster
        • Artificiell intelligens och robotisering
          • Anvisningar om utnyttjande av generativ artificiell intelligens som stöd och hjälpmedel i arbetet inom den offentliga förvaltningen
        • E-tjänster
          • Tjänster för medborgare och företag
          • Infrastrukturtjänster för förvaltningen
        • Prioritering av digital myndighetskommunikation
          • Svar på vanliga frågor om prioriteringen av digital myndighetskommunikation
      • Informationspolitik och styrning
        • Informationspolitik
          • Informationspolitisk redogörelse
          • Informationshanteringslagen
          • Öppen data
          • Etiska rekommendationer för artificiell intelligens
          • Interoperabelt Europa
            • Vanliga frågor om interoperabelt Europa
        • Styrningen av informationshanteringen inom den offentliga förvaltningen
          • Samarbetsgrupperna inom informationshanteringen
          • Informationshanteringskarta för den offentliga förvaltningen
          • Remissförfarandet i informationshanteringslagen
        • Projekt enligt regeringsprogrammet
          • Utnyttja och öppna information
      • Styrningen av tjänster och säkerhet
        • Den offentliga förvaltningens säkerhetsnätsverksamhet
        • Utveckling
        • Statens gemensamma informations- och kommunikationstekniska tjänster
          • Skyldighet att använda gemensamma tjänster och styrning av tjänsterna
          • Statens center för informations- och kommunikationsteknik Valtori och resultatstyrningen av Valtori
        • Utnyttjande av molntjänster inom den offentliga förvaltningen
      • EU och internationella samarbetet
      • Informationshanteringsnämnden
    • Staten som arbetsgivare
      • Avtalsverksamheten
        • Arbetsfred
        • Lokal avtalsverksamhet
        • Förtroendemannaverksamhet
        • Arbetarskydd
        • Samarbetet
        • Statistiksamarbetet
      • Statens tjänste- och arbetskollektivavtal
        • Avtal
      • Tjänste- och arbetsvillkor
        • Löner, incitamentsystem
          • Statens lönesystem
          • Resultatlön
          • Personalfonder
        • Arbetstid
        • Semestrar
        • Tjänsteresor
        • Frånvaron
        • Naturaförmåner
        • Företagshälsovården
        • Personalförvaltnings-dokument
      • Anvisningar, föreskrifter och rekommendationer
        • Övriga personalförvaltningens dokument
      • Tjänstemannarätt
        • Ledning av förändringar
        • Rättsfall
        • Besvär över beslut som gäller tjänsteman
      • Värdegrund och etik
        • Statens tjänstemannaetiska delegation
      • Stöd för personalledning
        • Statens personalstrategi
        • Personalplanering
        • Multilokalt arbete inom staten
        • Rekrytering
        • Prestations- och resultatledning
        • Kompetensutveckling
        • Personalrotation och tjänstemannautbyte
        • Jämställdhet och likabehandling
        • Verktyg och metoder
        • Statens tjänsteutmärkelsetecken
      • Statistik om statens personal
  • Aktuellt
    • Pressmeddelanden och nyheter
    • Begäran om utlåtande
    • Evenemang
    • Aktuella teman
      • Konsekvensbedömningar och prognoser
      • Tjänsteanförande
      • Kartläggning av utgifter, strukturer och skatter
      • Utredning om ämbetsverksstrukturen
      • Rysslands attack mot Ukraina
      • Finlands program för hållbar tillväxt
        • EU:s återhämtningsinstrument
          • Faciliteten för återhämtning och resiliens
          • Övriga program
        • Finlands plan för återhämtning och resiliens
          • Grön övergång
          • Digitalisering
          • Sysselsättning och kompetens
          • Social- och hälsovårdstjänster
          • REPowerEU
        • Beredningen
        • Centrala begrepp
      • Utvecklandet av EU:s kapitalmarknad
      • Fördjupandet av bankunionen
      • Digitala euron
    • Finansministeriet i sociala medier
    • Beställ material
  • Projekt och lagberedning
    • Digitaliseringsbyrån
      • Samarbetsgrupper
      • EU:s bestämmelser om digitalisering
    • Fastighetsskattereformen
    • Försök och avveckling av normer i kommunerna
      • Förslag till normavveckling
    • Kompetenscentret för kostnadseffektivitet
    • Programmet Offentliga lokaler i Finland
    • Projektet för genomförande av reformen av penningspelssystemet
    • Projekt för nationellt genomförande av den reviderade eIDAS-förordningen
      • Europeiska plånboksapplikationen
        • Europeiska e-identitetsplånboken – frågor och svar
        • Pilotförsök med europeisk e-identitetsplånbok
    • Reformen av statens regionförvaltning
      • Tillstånds-, styrnings- och tillsynsverkets genomförandeprojekt
    • Reformering av statens service- och lokalnät på 2020-talet
      • Frågor och svar om reformering av statens service- och lokalnät
      • Reformen i regionerna
    • Samarbetsforum för offentlig upphandling
      • Aktuellt om programmet
        • Årets upphandlande enhet
      • Verktyg, handböcker och utredningar
      • Möten och sammankomster
        • Nätverk för upphandlande enheter
        • IKT-Kohtaamo
        • Nätverket av upphandlingsforskare
      • Programperioden 2019-2023
        • Strategisk ledning
        • Utveckling av upphandlingskompetensen
        • Kunskapbaserad ledning och verkningsfullhet
        • Fungerande upphandlingar
        • Innovationer
        • Ekonomisk hållbarhet
        • Social hållbarhet
        • Ekologisk hållbarhet
        • Temagrupper
      • Nationella informationsresursen för offentlig upphandling
    • Statsförvaltningens produktivitetsprogram
    • Tillgång till bank­tjänster
    • Turistskatt
    • Undanröjande av digitala hinder
    • Uppföljning av sysselsättningsmålen
    • Utnyttja och öppna information
    • Utveckling av den interna kontrollen och riskhanteringen
    • Utvecklingen av välfärdsområdenas finansieringsmodell
      • Vanliga frågor om ändringarna i finansieringslagen
    • Revision av statsandelssystemet för kommunal basservice
  • Publikationer
    • Webpublikationer
      • Statens resereglemente 2024
      • Statens resereglemente
      • Ekonomisk översikt, hösten 2025
  • Ministeriet
    • Uppdrag och målsättningar
    • Ledningen och organisationen
      • Ministrarna
        • Finansminister
        • Kommun- och regionminister
        • Näringsminister
      • Högsta ledningen
      • Avdelningarna
    • Nämnder
      • Informationshanteringsnämnden
        • Informationshanteringsnämdens sammansättning
        • Sektioner som informationshanteringsnämden tillsatt
        • Frågor och svar om informationshanteringslagen
      • Produktivitetsnämnden
        • Nämdens medlemmar
    • Förvaltningsområdet
      • Ämbetsverken
      • Fonder
      • Styrningen av förvaltningsområdet
      • Utmärkelsetecken
    • Beredskapsärenden
      • Beredskapslag
      • Säkerhetsstrategi för samhället
      • Strategi för cybersäkerhet
    • Visselblåsarskyd
    • Ministeriet som arbetsplats
      • Finansministeriet som arbetsplats
      • Lediga arbetsplatser
      • Bekanta dig med anställda
      • Praktikplats på finansministeriet
    • Historia
  • Kontaktinformation
    • Kontaktuppgifter och ärendehantering
    • Personsökning
    • FM:s kommunikation
    • Beskrivning av handlingars offentlighet

Kontaktinformation