Hoppa till innehåll
Statsrådet och ministerierna Media

Finanspolitikens strategi -rapport

Finansministeriet 31.5.2006 9.18
Pressmeddelande 51/2006

Läget med vår nationalekonomi är gott för tillfället, även om vi möjligen står inför ett gradvis stigande hot om överhettning. Utsikterna för de närmaste åren är också allmänt taget gynnsamma. Decennieskiftet utgör dock en vändpunkt i utvecklingen, efter det kommer de tillväxt- och välfärdshotande utmaningarna att tillspetsas under flera årtionden framåt. Därför är det viktigt att man åtgärdar arbets- och bostadsmarknadsproblemen i tid och förbättrar produktiviteten och marknadernas funktion. Så konstateras det i Finansministeriets rapport Finanspolitikens strategi, som publicerades den 31 maj 2006.

Den ekonomiska utvecklingen i Finland har, i jämförelse med EU-länderna, varit gynnsam under de senaste åren, ty bruttonationalprodukten har vuxit snabbare än i EU-länderna i medeltal, och nya arbetsplatser har skapats i rask takt. Den kraftiga ökningen av sysselsättningen bland äldre har varit särskild glädjande, liksom även det ökade antalet arbetsplatser inom industrin. Arbetslöshetsgraden har sjunkit till en nivå lägre än genomsnittet i EU.

Den offentliga ekonomins överskott hör till de största inom euroområdet. Statsfinanserna är sundare än väntat tack vare den fortsatt goda utgiftsdisciplinen och den gynnsamma utvecklingen av skatteintäkterna. Kommunekonomin går med underskott, med den har visat tecken på återhämtning under den senaste tiden. Den disciplinerade finanspolitiken samt de strukturella reformer som förbättrat arbetsmarknadens och nyttighetsmarknadens funktion har på ett avgörande sätt bidragit till nationalekonomins positiva helhetsbild.

De närmaste årens positiva utveckling hotas dock av allvarligare hinder än tidigare. Bostadspriserna har stigit hastigt under flera år, och bostadsmarknadens återspegling på arbetsmarknaden har blivit problematisk. Arbetsmarknadens flaskhalsar smalnar ytterligare; det snabbt ökande antalet lediga arbetsplatser vittnar om ett tilltagande tryck på arbetsmarknaden.

Slutet av detta årtionde kommer i värsta fall att utgöra en vändpunkt som följs av stagnerande tillväxt. Under de kommande årtiondena står vi inför efterföljande, svåra och för vår ekonomiska historia okända utmaningar. Efter decennieskiftet hotas vi av en tilltagande arbetskraftsbrist, då den arbetsföra befolkningen börjar minska till antalet. De återstående arbetskraftsreserverna råkar då ut för ett ökat tryck. Arbetsmarknadsproblemen tillspetsas också av att medelåldern för arbetskraften ökar.

Arbets- och bostadsmarknadens funktion bör förbättras

Vår ekonomiska politik måste svara mot framtidens utmaningar nu. När det gäller planerandet av innehållet i åtgärderna underlättas problemet av att mötandet av de närmaste årens och årtiondenas problem förutsätter likriktade, strukturella åtgärder under de närmaste åren.

Åtgärder som ökar på utbudet av arbetskraft och förbättrar arbetsmarknadens funktion flyttar framåt gränsen för överhettning, minskar på inflationshotet och ökar således tillväxtmöjligheterna under de närmaste åren. Den strukturella arbetslösheten måste sänkas och arbetskraftsrörlighet och arbetsbaserad invandring skall uppmuntras. De hinder som tillgången till rimligt prissatta bostäder utgör för arbetskraftens rörlighet bör minskas. Detta förutsätter både att hinder för bostadsproduktion undanröjs och att bostadsmarknadens funktion förbättras.

Den offentliga ekonomins hållbarhet måste garanteras, marknadernas funktion skall förbättras

Den offentliga ekonomins hållbarhet måste tryggas. Ju fortare man åtgärdar det hot mot hållbarheten som korsrörelsen mellan inkomsterna och utgifterna orsakar den offentliga ekonomin under de närmaste årtiondena, desto mindre blir de sociala kostnaderna och desto rättvisare blir korrigeringen med tanke på olika generationer.

Hindren för ökad produktivitet bör undanröjas. De möjligheter som ny informationsteknologi erbjuder bör utnyttjas till fullo, friktionsfaktorerna mellan utbildning och arbetsliv bör avskaffas. När man försöker höja produktiviteten skall allt större uppmärksamhet fästas vid förbättrandet av nyttighets- och kapitalmarknadernas funktion. Det är med viktigt tanke på en fortsatt höjning av produktiviteten att marknaderna öppnas för nya inhemska eller utländska konkurrenter, och att man effektiviserar konkurrenspolitiken för att motverka marknadskoncentration och för att trygga konkurrensförutsättningarna.

Ytterligare information: Överdirektör Jukka Pekkarinen, tfn (09) 160 331 91 och finansråd Eero Kallio, tfn (09) 160 348 65.