Statsrådet och ministerierna Media

Ekonomin återhämtar sig långsamt efter coronvirusepidemin

Finansministeriet 16.6.2020 11.01
Pressmeddelande

Den finländska ekonomin minskar med 6 procent 2020 förutspår finansministeriet i sin ekonomiska översikt som publicerades den 16 juni.

De begränsningsåtgärder som vidtagits för att bromsa coronavirusets spridning minskar Finlands ekonomi avsevärt i år. Avvecklandet av begränsningarna, som inleddes i början av juni, stimulerar dock den ekonomiska aktiviteten, framför allt inom servicebranschen. Ekonomin börjar återhämta sig långsamt i slutet av 2020. Bruttonationalprodukten (BNP) beräknas öka med 2,5 procent 2021 och med 1,7 procent 2022. En återhämtning av ekonomin förutsätter dock klart bättre utsikter på exportmarknaden samt ökat förtroende för den finländska ekonomins förmåga att skapa tillväxt och sysselsättning.

Den offentliga skulden ökar väldigt snabbt i år. Underskottet i de offentliga finanserna ökar till drygt åtta procent och den offentliga skulden till cirka 71 procent av BNP. Obalansen mellan inkomster och utgifter kommer att minska under de närmaste åren när de tillfälliga stödåtgärderna upphör och den ekonomiska tillväxten återhämtar sig. De offentliga finanserna kommer ännu när vi närmar oss mitten av 2020-talet att ha ett stort underskott.

"Stöd till företag, sysselsättning och aktivering av övrig verksamhet bär oss över krisen men försvagar den offentliga ekonomin betydligt. Vid sidan av stimulering och återuppbyggnad måste man snabbt besluta om åtgärder för att stabilisera den offentliga ekonomin på längre sikt”, säger avdelningschef, överdirektör Mikko Spolander.

Världsekonomin befinner sig i en djup recession

De begränsningsåtgärder som vidtogs för att bromsa spridningen av coronapandemin och rädslan för smitta ledde till en kraftig nedgång i världsekonomin våren 2020. I sin helhet minskar världsekonomin med 5 procent år 2020. Utsikterna har dock blivit ljusare, eftersom staterna och centralbankerna har stött ekonomin genom oerhört stora åtgärder. Världsekonomin börjar återhämta sig redan under den senare hälften av detta år, och nästa år kommer världsekonomin att växa med knappt 4 procent.

Det värsta skedet i Kinas ekonomi inföll under det första kvartalet i år. Den kinesiska industrin har redan återhämtat sig något, men konsumenterna är fortfarande försiktiga. Inom euroområdet avbröts verksamheten inom servicesektorn i praktiken helt och hållet och industrins produktion drabbades av minskad efterfrågan. I Förenta staterna har den ekonomiska aktiviteten minskat drastiskt och arbetslösheten ökat i en aldrig tidigare skådad takt.

Världshandeln minskar kraftigt i år. Minskningen är särskilt stor inom euroområdet. I Förenta staterna och tillväxtekonomierna är minskningen måttligare. Handeln återhämtar sig dock efter sommaren, när affärsverksamheten aktiveras.

Den privata konsumtionen återställs till normal nivå under nästa år

Avvecklandet av begränsningarna till följd av coronaviruset som inleddes i början av juni kommer att leda till ökad konsumtion av tjänster under det tredje kvartalet 2020. Konsumtionen av varor och de flesta tjänsterna återgår till normal nivå under första hälften av 2021. Konsumtionen av resetjänster återhämtar sig långsammast. Den privata konsumtionen minskar med 3,5 procent år 2020, men ökar lika mycket år 2021. De privata investeringarna minskar med över 9 procent år 2020, men börjar öka något år 2021.

I början av 2020 ökade byggandet något mer än väntat, men investeringarna i bostadshus minskar ändå i år. Nya byggprojekt förväntas bli uppskjutna, vilket ytterligare minskar investeringarna i bostadsbyggnader 2021.  

Exportvolymen minskade under det första kvartalet 2020 och har fortsatt att minska under det andra kvartalet. Fram till sommaren har dock Finlands viktigaste handelsparter börjat avveckla sina coronabegränsningar gradvis, och den ekonomiska aktiviteten har börjat visa tecken på en förbättring. Exporten börjar öka under den senare hälften av 2020. Exporten av tjänster återhämtar sig långsammare än exporten av varor.

Antalet sysselsatta börjar minska kraftigt år 2020. Sysselsättningen minskar med 2,5 procent och sysselsättningsgraden sjunker till under 71 procent. Företagen har anpassat sina arbetskraftskostnader förutom genom uppsägningar också genom permitteringar. Antalet permitterade arbetssökande har ökat rekordsnabbt under våren. Minskningen av sysselsättningen och det stora antalet permitterade höjer arbetslöshetsgraden till 8 ½ procent.

Under början av året har ett betydande antal nya kollektivavtal ingåtts. Det har avtalats att de nominella lönerna höjs i genomsnitt med knappt 1 ½ procent.

Enligt konsumentprisindexet beräknas inflationen uppgå till 0,3 procent år 2020. Den betydligt minskade konsumtionsefterfrågan och osäkerheten om den framtida ekonomiska utvecklingen dämpar inflationen även under de kommande åren.

Den offentliga skulden ökar väldigt snabbt

Den offentliga skulden ökar i år med 20 miljarder euro till cirka 71 procent av BNP. Recessionen minskar skatteinkomsterna och ökar arbetslöshetsutgifterna. Staten stöder också företagen, sysselsättningen och människornas utkomst kraftigt på grund av undantagsförhållanden. Dessutom ökar stimulansåtgärderna som stödjer den ekonomiska tillväxten de offentliga utgifterna.

Underskottet i de offentliga finanserna kommer att öka till över 8 procent av BNP år 2020. Av sektorerna inom den offentliga ekonomin sjunker statsfinanserna mest. Staten bär huvudansvaret för finansieringen av stödåtgärderna och stödpaketet för att lindra de konsekvenser som epidemin och recessionen har för den kommunala ekonomin.

Obalansen mellan inkomster och utgifter kommer att minska under de närmaste åren när den ekonomiska tillväxten återhämtar sig och de tillfälliga stödåtgärderna upphör. De offentliga finanserna kommer ännu när vi närmar oss mitten av 2020-talet att ha ett stort underskott. Den offentliga skulden fortsätter att öka och skuldkvoten närmar sig 80 procent 2024.

Osäkerheten i de ekonomiska utsikterna återspeglar osäkerheten i fråga om epidemiens utveckling

De ekonomiska utsikterna både i Finland och i världen är fortfarande väldigt osäkra. Även uppskattningarna av den ekonomiska tillväxten i år är exceptionellt osäkra.

I prognosen har man antagit att covid-19-epidemin så småningom avtar och att det på hösten inte kommer en andra epidemivåg. Konsumenternas förtroende och den ekonomiska funktionsförmågan kommer att vara svaga tills ett effektivt vaccin eller en effektiv behandling har upptäckts.

Ett nytt utbrott av epidemin är den största risken för nedgång enligt prognosen. Omfattningen av den andra vågens ekonomiska konsekvenser beror dels på de åtgärder som de offentliga myndigheterna vidtar för att hejda epidemin och stödja ekonomin, dels på hur dessa åtgärder påverkar de ekonomiska aktörernas beslut. Om ekonomin inte har hunnit återhämta sig helt före den andra vågen, kan den ekonomiska nedgången bli mindre än vad vi såg i våras. Det är dock sannolikt att den ekonomiska tillväxtpotentialen minskar och krisens följder blir långvarigare.

Efterfrågan på tjänster kan också återhämta sig snabbare och kraftigare än väntat både i Finland och internationellt, eftersom kraftfulla åtgärder för att stimulera produktionen och efterfrågan har inletts och planeras bl.a. i EU. Genomförandet av dessa åtgärder, liksom också den ekonomiska återhämtningshelhet som Finlands regering beslutade om i juni, har en positiv inverkan på produktionen både hos oss och annanstans i år och nästa år.

Mer information:

Mikko Spolander, överdirektör, tfn 0295 530 006, mikko.spolander(at)vm.fi
Jukka Railavo, finansråd, tfn 0295 530 540, jukka.railavo(at)vm.fi (realekonomin)
Marja Paavonen, finansråd, tfn 0295 530 187, marja.paavonen(at)vm.fi (de offentliga finanserna)