Finansministeriets ekonomiska prognos för 2017 underskattade den kommande tillväxten
Finansministeriet utgav en prognosavvikelserapport den 29 maj 2018. Rapporten redogör för hur prognosen från hösten 2016 avvek från den faktiska ekonomiska utvecklingen 2017. Bruttonationalprodukten beräknades öka med 0,9 %, men den faktiska tillväxten var enligt uppgifterna från mars 2017 2,6 %. Prognosen utgjorde grunden för statsbudgeten för 2017.
Granskningen omfattar de viktigaste variablerna i prognosen, såsom efterfrågeposter som påverkar den ekonomiska aktiviteten, den offentliga ekonomin, sysselsättningen, arbetslösheten och inflationen. Statistikcentralen utgav i mars 2018 sin första preliminära uppskattning om nationalräkenskaperna för 2017. Dessa uppgifter kommer emellertid att preciseras ännu, vilket har en betydande inverkan på prognosens träffsäkerhet.
Exportåterhämtningen oväntat snabb
Exporten beräknades hösten 2016 öka med 1,0 procent under dåvarande året och tillväxten uppskattades tillta till 3 procent år 2017. 2017 års faktiska exportökning var dock 7,8 procent. År 2016 ansågs exportökningen bygga på den förbättrade priskonkurrenskraften och den måttliga ekonomiska tillväxten i Finlands viktigaste exportländer. I prognosen från hösten 2016 förutspåddes det att Finland skulle fortsätta att förlora exportandelar under prognosperioden. Inga exportandelar gick emellertid förlorade under 2017. Dessutom visade sig tillväxten inom euroområdet bli kraftigare än väntat.
Världsekonomin växte exceptionellt kraftigt år 2017: 4,7 procent i stället för de prognostiserade 3,2 procenten. Tillväxten var också betydligt positivare inom Finlands exportmarknader, eftersom den faktiska tillväxten inom exportmarknaderna var 3,9 procent.
Ökningen av den privata konsumtionen överraskade
I prognosen som utgjorde grunden för budgetpropositionen för 2017 beräknades den privata konsumtionen växa med 0,7 procent och ökningen av hushållens realinkomster förbli 0,7 procent. Den privata konsumtionen ökade enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter emellertid med 1,8 procent i fjol. Hushållens realinkomster ökade mera än väntat eftersom inflationen fortfarande var exceptionellt svag.
Det väsentliga med prognosavvikelsen år 2017 är den exceptionella tillväxtökningen inom den finländska ekonomin, vilken dels beror på den oväntat positiva internationella utvecklingen. Ekonomin växte sist och slutligen mycket snabbare än man beräknat sommaren 2016. Bygginvesteringarna beräknades vara livliga 2017, vilket visade sig stämma. Å andra sidan uppskattades investeringarna i maskiner, anordningar och transportmedel i underkant. Avvikelsen i investeringsprognosen år 2017 var 3 procentenheter. Hösten 2016 beräknades det att investeringarna skulle öka med 3,3 procent år 2017, medan den faktiska ökningen var 6,3 procent. Byggprognosen, 4,1 procent, var betydligt närmare den faktiska siffran på 5,1 procent.
Antalet sysselsatta beräknades hösten 2016 öka med 0,3 procent under år 2017. Den faktiska ökningen var 1,0 procent. Arbetslöshetsgraden förutspåddes bli 8,8 procent. Den slutliga arbetslöshetsgraden var 8,6 procent år 2017. Den prognostiserade arbetslöshetsgraden avvek med 0,2 procentenheter jämfört med det slutliga läget. Avvikelsen berodde på den oväntat kraftiga ekonomiska tillväxten. Om bruttonationalproduktens faktiska tillväxt på 2,6 procent 2017 hade kunnat förutspås rätt hösten 2016, hade också sysselsättningen förutspåtts växa snabbare och arbetslöshetsgraden sjunka mer.
I prognosen från hösten 2016 förutspåddes inflationen bli 1,1 procent år 2017. Den faktiska inflationen var 0,7 procent enligt det nationella konsumentprisindexet. Prognosavvikelsen berodde på flera faktorer Den största enskilda faktor som påverkat avvikelsen var världsmarknadspriset på råolja som var klart högre än väntat, speciellt i början av 2017. Den faktiska inflationen förblev emellertid lägre än beräknat eftersom priserna på livsmedel, varor och tjänster ökade långsammare än väntat.
Offentliga finanserna starkare än väntat
Statens finansiella ställning var enligt de preliminära uppgifterna från 2017 1,1 procentenheter starkare än vad som prognostiserats hösten 2016. De offentliga samfundens skuldförhållande förutspåddes bara 65,8 procent. Det faktiska skuldförhållandet blev 4,4 procentenheter mindre, dvs. 61,4 procent. Den betydelsefullaste enskilda faktorn bakom prognosavvikelsen var att makroekonomin utvecklades bättre än vad som hade förutspåtts.
Ekonomisk översikt, hösten 2016
Mer information:
Finansråd Jukka Railavo, tfn 02955 30540, namn.förnamn@vm.fi