Hoppa till innehåll
Statsrådet och ministerierna
Media

Vihriäläs utredningsgrupp:
Efter företagsstöd och stimulansåtgärder behövs det ett stort anpassningspaket för att stabilisera den offentliga ekonomin

Työ- ja elinkeinoministeriöValtiovarainministeriö 8.5.2020 10.02 | Publicerad på svenska 8.5.2020 kl. 12.05
Pressmeddelande
Coronaviruset & ekonomin.

Gruppen som utrett de ekonomiska konsekvenserna av coronakrisen överlämnade sin bedömningsrapport till arbets- och näringsministeriet och finansministeriet den 8 maj.

I rapporten presenteras en bedömning av coronakrisens ekonomiska konsekvenser och åtgärder för att minska skadorna för ekonomin och få Finland att åter nå hållbar tillväxt, hög sysselsättning och hållbara offentliga finanser.

Utredningsgruppen presenterar i sin rapport en finanspolitisk strategi ekonomistrategi i tre faser för att hantera coronakrisen. Den första fasen går ut på att minska den direkta skada som begränsningsåtgärderna och rädslan har orsakat företagssektorn. Därefter behövs kraftiga stimulansåtgärder. Efter att ekonomin åter visar tillväxt, ska skadorna för ekonomin åtgärdas och de offentliga finanserna stabiliseras. Enligt utredningsgruppen ska regeringen vid beslut om stimulansåtgärder också fastställa målen för anpassningspaketet och processen för beredning av anpassningsåtgärder och snabbt genomförande av dem.

Ordförande för utredningsgruppen var arbetslivsprofessor Vesa Vihriälä och medlemmar professor Bengt Holmström och professor Roope Uusitalo samt politices doktor Sixten Korkman.

Begränsningarna måste avvecklas, men det kräver försiktighet

Finlands ekonomi hamnar i en djup recession på grund av coronakrisen. Utredningsgruppen bedömer att produktionens och sysselsättningens tidigare tillväxtutveckling vänder neråt för en lång tid. Hotbilden är att det blir ett nytt ”förlorat årtionde”.

De ekonomiska konsekvenserna av coronakrisen beror dels på de begränsningar som gäller för umgänge och ekonomisk aktivitet över hela världen, dels på rädslan för smitta. Att undanröja begränsningarna och rädslan är ett villkor för att ekonomin ska kunna återhämta sig.

Detta måste dock ske på ett säkert sätt, vilket kräver starka satsningar på testning och olika skyddsåtgärder. Arbetsgruppen betonar betydelsen av tillräcklig testnings- och spårningskapacitet och effektiva skyddsåtgärder, såsom ansiktsskydd och förfaranden för att handla på ett tryggt sätt, som en förutsättning för att begränsningsåtgärderna ska kunna avvecklas.

Direkta stöd för små och medelstora företag

Utredningsgruppen anser att de genomförda stödåtgärderna är nyttiga med tanke på företagssektorns verksamhetsförutsättningar. Enligt gruppen räcker de dock inte till utan det behövs ett mer allmänt system som snabbt stöder företagens lönsamhet inom alla branscher. Utredningsgruppen föreslår att stödet riktas till att täcka sådana kostnader för små och medelstora företag, som är svåra att hantera genom anpassningsåtgärder utan att helt upphöra med företagets verksamhet. Även arbetskraftskostnader ska enligt gruppen kunna omfattas av ersättningen.

Gruppen anser att om krisen drar ut på tiden finns det inte längre grunder för stödåtgärder som syftar till att rädda en stor grupp företag. Det har vi inte råd med. Då måste man vara mer selektiv och fokusera på att bevara funktionsförmågan hos de mest värdefulla delarna av företagssektorn.

Budgeten för 2021 ska innefatta betydande stimulansåtgärder

Enligt rapporten behöver ekonomin stimulans omedelbart efter att begränsningarna avvecklas. I ljuset av den nuvarande informationen bör budgeten för 2021 innefatta betydande stimulansåtgärder. Vissa stimulansåtgärder kan övervägas redan i slutet av sommaren, om begränsningarna har kunnat avvecklas i tillräcklig grad.

Det är ytterst viktigt att stimulanspolitiken syftar till att stärka den ekonomiska kapaciteten. Detta talar inte för allmänna skattelättnader eller en ökning av inkomstöverföringar och förmåner. Däremot måste man sträva efter att göra satsningar som med tiden ökar ekonomins produktionskapacitet och tillväxtorientering.

Naturliga investeringsmål är samhällets grundstrukturer som stöder ekonomin genom att öka efterfrågan på kort sikt och stärka den ekonomiska kapaciteten och produktiviteten på lång sikt.

Investeringar i främjande av miljö- och klimatpolitiken samt i ökning av energieffektiviteten är värda att överväga. Det är också motiverat att tidigarelägga satsningarna på att öka kompetensnivån samt på forskning och innovationsverksamhet. Denna slags permanenta utgifter måste dock passa in i de långvariga knappa utgiftsramarna.

Stabilisering av de offentliga finanserna kräver ett stort anpassningspaket

Coronakrisen försvagar Finlands ekonomi och försämrar balansen i Finlands offentliga finanser avsevärt på medellång sikt. Därför är det efter stimulansfasen nödvändigt att anpassa de offentliga finanserna så att de motsvarar samhällsekonomins bärkraft betydligt mer än vad som uppskattades före krisen. Anpassningen innebär i praktiken en minskning av utgifterna och/eller en skärpning av beskattningen.

Omfattningen av anpassningsbehovet är osäker. Med oförändrade ekonomiska strukturer konstaterar gruppen att det rör sig om minst 3–4 procent av bruttonationalprodukten (BNP). Detta skulle sannolikt räcka till för att stabilisera den offentliga skuldsättningens andel av BNP till under 90 procent under 2020-talet. Anpassningen minskar hållbarhetsunderskottet på lång sikt med motsvarande belopp, men räcker inte till för att undanröja det.

Detta anpassningsbehov kan dock minskas om sysselsättningsgraden, produktiviteten och i synnerhet den offentligt finansierade tjänsteproduktionens effektivitet kan höjas. Utmaningen med en sådan strukturpolitik är att den också i bästa fall har långsam verkan och att dess effekter alltid är osäkra.

Arbetsgruppen anser att anpassningsbehovet är så stort att alla tillgängliga medel behövs: nedskärningar i utgifterna, en skärpt beskattning och en strukturpolitik som stöder tillväxten. Gruppen tar inte ställning till enskilda metoder, men tar upp frågor som gäller arbetsmarknaden, utbildnings- och innovationspolitiken och beskattningens effektivitet.

Enligt gruppen är stabilisering av de offentliga finanserna en mycket krävande uppgift. Gruppen är dock övertygad om att Finland klarar av även denna utmaning.

Ytterligare information:

Vesa Vihriälä, arbetslivsprofessor, politices doktor, tfn 043 824 1660, vesa.vihriala(at)helsinki.fi
Roope Uusitalo, professor, tfn 050 432 6094, roope.uusitalo(at)helsinki.fi
Jari Gustafsson, kanslichef, ANM, tfn 050 408 2099, jari.gustafsson(at)tem.fi
statssekreterare Martti Hetemäki, kanslichef, finansministeriet, tfn 029 553 0292, martti.hetemaki(at)vm.fi