Kommunekonomiprogrammet för 2020–2023 har offentliggjorts

Finansministeriet 4.4.2019 13.30 | Publicerad på svenska 8.4.2019 kl. 10.00
Pressmeddelande

Kommunekonomiprogrammet 2020–2023 har upprättats i samband med beredningen av den s.k. tekniska planen för de offentliga finanserna (JTS) våren 2019. Det primära målet med kommunekonomiprogrammet för 2019 är att beskriva läget inom och utvecklingsperspektiven för kommunernas ekonomi då regeringsperioden byts. Programmet är i likhet med planen för de offentliga finanserna teknisk till sin natur, och innehåller inte några betydande nya åtgärder eller riktlinjer som påverkar kommunernas ekonomi.

Kommunekonomiprogrammet fördjupar den bedömning av kommunernas ekonomi som ingår i planen för de offentliga finanserna. Syftet med programmet är att bedöma kommunernas ekonomiska situation och deras förutsättningar att ordna basservicen i enlighet med de åtgärder som anges i den fastställda budgetramen för kommunekonomin. Granskningen av utvecklingsutsikterna för kommunernas ekonomi och de regeringens åtgärder som påverkar kommunernas ekonomi prioriteras i programmet. Åtgärdernas effekter har bedömts för den kommunala ekonomin som helhet, enligt kommunstorleksgrupp och med avseende på genomförandet av finansieringsprincipen fram till 2023. Läget för den kommunala ekonomin och vilken inverkan regeringens åtgärder har på kommunernas ekonomi beskrivs i programmet utifrån den senaste Information och de senaste uppskattningar som finns tillgängliga.

Den kommunala ekonomin försvagades avsevärt år 2018

Den kommunala ekonomin försvagades avsevärt år 2018, speciellt jämfört med året innan.  Verksamhetsbidraget inom den kommunala ekonomin försvagades med ca 0,9 miljarder euro och årsbidraget med ca 1,3 miljarder euro jämfört med året innan. Årsbidraget har inte räckt till för att täcka avskrivningar och nedskrivningar eller nettoinvesteringar. Räkenskapsperiodens resultat förblev emellertid svagt positivt.

Försvagningen av årsbidraget inom den kommunala ekonomin berodde framför allt på att kommunernas verksamhetsbidrag försvagats, samt på att skatteintäkterna minskat efter ett exceptionellt gott föregående år. Försvagningen av verksamhetsbidraget förklaras av att ökningen av kommunernas omkostnader, framför allt löneutgifterna, tilltagit jämfört med de föregående åren.  Kommunernas skatteintäkter minskade på grund av de rekordstora förskottsåterbäringarna för 2017 samt korrigeringen av skattetagargruppernas utdelning som tillämpades 2017.

Det finns dock skäl att vara återhållsam med att dra slutsatser på basis av bokslutsprognoserna för ett år. Tämligen stora årliga variationer är utmärkande för den kommunala ekonomin och det går inte att utifrån ett åt med sämre eller bättre utveckling dra några långtgående slutsatser om i vilken riktning den utvecklas. Det verkar dock som om lägesbilden för den kommunala ekonomin är ännu dystrare än vad som uppskattades i det föregående kommunekonomiprogrammet.

Obalansen mellan inkomster och utgifter kommer att öka utan nya åtgärder

Kommunekonomiprogrammet innehåller en utvecklingsprognos för den kommunala ekonomin som utarbetats av finansministeriets ekonomiska avdelning. Utvecklingsprognosen görs upp som en hållbarhetskalkyl utan några antaganden om kommunernas egna anpassningsåtgärder eller skatteprocentsändringar under de kommande åren. Statens åtgärder beaktas i enlighet med planen för de offentliga finanserna.
Obalansen mellan inkomsterna och utgifterna kommer enligt utvecklingsprognosen för den kommunala ekonomin att förblir stor under åren 2020-2023. Omkostnaderna ökar inom den kommunala ekonomin framför allt på grund av att befolkningens åldersstruktur förändras. Det ökade servicebehovet inom social- och hälsovården riktas nu mot den kommunala ekonomin eftersom landskaps- och vårdreformen körde fast. Utgiftstrycket inom den kommunala ekonomin ökar under de närmaste åren även till följd av den förutspådda ökningen av lönenivån och omfattande bygg- och infrastrukturinvesteringar.

Kassaflödet från verksamheten och investeringar som återspeglar lånebehovet inom den kommunala ekonomin kommer enligt utvecklingsprognosen att vara 1,2 - 1,7 miljarder euro negativt under ramperioden. Lånestocken riskerar att växa kraftigt under ramperiodens gång om inga nya strukturella reformer och utgiftsdämpande åtgärder vidtas, och höjningstrycket ökar mot kommunalskatteprocenten redan under de närmaste åren.

Anpassningstrycket stort för så gott som alla kommunstorlekar

Kommunekonomiprogrammet bedömer förändringarna i kommunernas finansiella ställning även ur kommunstorleksperspektiv. Granskningen sker enligt samma principer som utvecklingsprognosen för hela den kommunala ekonomin. Kassaflödet från verksamheten och investeringarna varierar stort mellan olika kommunstorleksgrupper. Saldot kommer att förbättras under granskningsperiodens gång endast i kommuner med mera än 100 000 invånare. Utvecklingen är svagast i de minsta kommunerna med färre än 6 000 invånare. Omvandlat till höjningstryck mot skatteprocenten verkar det som om två tredjedelar av kommunerna drabbas, och för en femtedel av kommunerna kommer trycket att vara mera än 3 procentenheter. Läget försvagas ytterligare från och med år 2021.

Den viktigaste observationen i kalkylen över utgiftstrycket är att kommunerna differentieras. Differentieringsutvecklingen verkar öka enligt kalkylen, och det finns en risk för att skillnaderna mellan olika kommuners skattesatser ökar redan under de närmaste åren om inga nya åtgärder vidtas.

Kommunekonomiprogrammet för 2020-2023 (på finska)
Det centrala innehållet i programmet (på finska)


Ytterligare information:

Tanja Rantanen, finansråd, tfn 02955 30338, tanja.rantanen(at)vm.fi
Jussi Lammassaari, specialsakkunnig, tfn 02955 30060, jussi.lammassaari(at)vm.fi

Ekonomiska utsikter Finansministeriet Förvaltningspolitiken Kommunärenden