Minister Risikko: mera effektivitet i statens IKT-verksamhet
”IKT-projektens kostnads/nyttoanalysering har varit otillräcklig. Det är i detta ansträngda ekonomiska läge speciellt viktigt att kostnadsmedvetenheten utökas och nyttokalkylerna förbättras”, konstaterar trafik- och kommunminister Paula Risikko som svarar för IKT-styrningen. Regeringens finanspolitiska utskott behandlade effektiviseringen av statens IKT-projekt den 16 december 2014.
Statsförvaltningens projektportfölj samordnades under hösten för första gången på ett täckande sätt. De euromässiga nyttorna har hittills utvärderats endast i samband med ett fåtal projekt, även om värdet av projektportföljen är ungefär 1,1 miljarder euro. Projektportföljen hålls uppdaterad i fortsättningen i syfte att förbättra uppföljningen, och samarbetet mellan olika förvaltningsområden effektiviseras.
Målet är att öka på projektens effektivitet bl.a. genom att ta i bruk konsekvensutvärderingar för projekt vilkas värde överskrider en miljon euro. Om utlåtandeförfarandet för större projekt och upphandlingar som överskrider fem miljoner euro utfärdas en statsrådets förordning den 18 december 2014, som effektiviserar den övergripande utvärderingen av IKT-tjänster.
Ministeriernas och ämbetsverkens ledning svarar för projekten och konsekvensutvärderingen. Finansministeriet bereder preciserande anvisningar för utvärderingsarbetet tillsammans med de andra ministerierna.
Samarbetsförutsättningarna förbättras även genom en organisationsförändring vid finansministeriet. Den offentliga förvaltningens ICT-funktion utnämnder i fortsättningen ansvarspersoner för olika förvaltningsområden i syfte att stödja utvärderingen och uppföljningen av deras projekt.
Utöver effektivisering av projekt bör man även hitta besparingar i underhållskostnaderna för informationsförvaltningen. Staten eftersträvar årliga besparingar på 47 miljoner euro från och med 2018 genom att koncentrera de gemensamma datatekniktjänsterna till ett ämbetsverk (Valtori). Kostnadseffektiviteten hos och uppföljningen av den grundläggande datatekniken förbättras då funktioner koncentreras till ett servicecenter.
”Läget förbättras, men projekten bör fortfarande följas upp vaksamt, emedan det ofta är fråga om tidskrävande och dyra projekt. Samarbetet bör preciseras mellan olika förvaltningsområden”, betonar Risikko.
Finland i täten i internationella IKT-jämförelser
Man har i Finland trots effektiviseringsbehoven lyckats skapa goda förutsättningar för den offentliga förvaltningens IKT. I internationella jämförelser befinner sig Finland kontinuerligt i täten. I fem jämförelser har Finland varit bäst av de jämförda länderna.
Det nyaste resultatet är Open Knowledge Foundation –organisationens index för Öppen data som uppdaterades förra veckan. Där kom Finland på tredje plats bland 114 länder i en jämförelse som beskrev öppenheten hos den offentliga förvaltningens datalager. Öppnandet av offentliga datalager har ingått både i regeringen Katainens och i regeringen Stubbs program. Genom öppnandet av datalager kan man vidareutveckla nya tjänster för medborgares och företags bruk.
En av de större reformerna under de närmaste åren kommer att vara Nationella servicearkitekturen –programmet som effektiviserar utnyttjandet av och kompatibiliteten hos information. Målet är att skapa en ny slags miljö för digital serviceproduktion såväl för den offentliga som för den privata sektorn.
”Finland har goda möjligheter att utnyttja digitalisering såväl för påskyndandet av företagstillväxt som för effektivisering av den offentliga servicen och förvaltningen. De offentliga tjänsterna ska vara i gott skick så att människornas vardag ska kunna underlättas och företagsamhet främjas. Nya digitala tjänster och affärsverksamhetskoncept behövs i det ansträngda ekonomiska läget och den allt strängare internationella konkurrensen”, säger Risikko.
Ytterligare information:
Sami Paatero, statssekreterare, tfn 02955 30353,
Anna-Maija Karjalainen, statens ICT-direktör, tfn 02955 30165