Uppdaterade kalkyler över landskaps- och vårdreformens konsekvenser för kommunekonomin och över finansieringen av landskapen

Finansministeriet 28.2.2018 16.34
Pressmeddelande
Uppdaterade kalkyler över landskaps- och vårdreformens konsekvenser för kommunekonomin och över finansieringen av landskapen

Finansministeriet har offentliggjort uppdaterade kalkyler över landskaps- och vårdreformens konsekvenser för kommunekonomin och över finansieringen av landskapen. Kalkylerna uppdateras i takt med att reformen framskrider.

Kommun- och landskapskalkylerna för 2019 har för första gången gjorts upp med beaktande av att reformen träder i kraft 2020. De kalkyler som gäller kostnader som överförs från kommunerna till landskapen baserar sig på uppgifterna i Statistikcentralens enkät om kommunernas och samkommunernas budgeter.

Kommunkalkylerna i linje med tidigare kalkyler

Till följd av att vissa lagstadgade uppgifter överförs till landskapen innehåller de uppdaterade kalkylerna ca 17,60 miljarder euro netto i form av en kostnadsöverföring av kommunernas driftsekonomi till landskapen. Från statsandelssystemet för kommunal basservice överförs ca 5,98 miljarder euro till landskapen. Utöver detta överförs från kommunerna till landskapen ca 11,06 miljarder euro av kommunalskatten och ca 0,59 miljarder euro som en del av avkastningen av kommunernas samfundsskatt. Utifrån de uppdaterade kalkylerna uppskattas det att kommunalskatten 2020 minskar med 11,71 procentenheter i samband med reformen. På grund av detta bör alla kommuner fastställa kommunalskatteprocenten för 2020 utifrån skatteprocenten för 2019 sänkt med 11,71 procentenheter. 

På nationell nivå är den överföring av kostnader och intäkter som beror på kommunernas ändrade uppgifter kostnadsneutral. På kommunnivå är förändringarna dock stora, eftersom de överförda kostnaderna och intäkterna inte motsvarar varandra. Skillnaderna mellan olika kommuner minskas emellertid med hjälp av vissa ändringar som föreslås i statsandelssystemet. Inte heller enligt de uppdaterade kalkylerna ser förändringen i det ekonomiska balansläget i någon av kommunerna till följd av reformen ut att bli större än avkastningen av en inkomstskatteprocent. Med balansläge avses i detta sammanhang att årsbidraget är tillräckligt stort för att täcka avskrivningarna.

Landskapskalkylerna än så länge preliminära uppskattningar

Enligt de uppdaterade finansieringskalkylerna för landskapen uppskattas landskapens andel av den allmänna statsfinansieringen vara ca 18,7 miljarder euro. Av detta bedöms den andel av finansieringen som avser social- och hälsovården uppgå till ca 17,2 miljarder euro, medan landskapens övriga uppgifter, såsom finansieringen av brand och räddningsväsendet, miljö- och hälsoskyddet och tillväxttjänster väntas stå för en andel på 1,5 miljarder euro. 

För andra tjänster som landskapen ansvarar för anvisas landskapen också så kallad särskild finansiering. Beloppet på den särskilda finansieringen beräknas på basis av kalkylerna för 2019 vara ca 2,8 miljarder euro. I beloppet ingår bland annat EU-stöd, jordbruksstöd samt den regionala väghållningen. Sammantaget väntas staten således finansiera landskapen med ca 21,5 miljarder euro.

Den allmänna statsfinansieringen till landskapen är i stor utsträckning behovsbaserad. Över 80 procent av den allmänna statsfinansieringen fördelas utifrån det servicebehov som befolkningen i land-skapet har. Faktorer som inverkar på servicebehovet är åldersstrukturen, sjukdomsförekomsten och socioekonomiska omständigheter. 

Förändringen i finansieringen av landskapen jämfört med nuläget förklaras i huvudsak av landskapets nuvarande kostnadsnivå för social- och hälsovårdstjänster i förhållande till befolkningens kalkylerade servicebehov i landskapet. Om landskapet i dagsläget använder ett större belopp pengar på att ordna sina social- och hälsovårdstjänster än vad befolkningens servicebehov är, får landskapet mindre pengar i kalkylmodellen än för närvarande. 

Kalkylerna för 2019 avviker rätt så mycket från de kalkyler som publicerats tidigare och som gäller 2017. Skillnaderna beror på många olika orsaker och därför ska kalkylerna inte jämföras med varandra. 

Den största delen av skillnaderna mellan kalkylerna förklaras av de kostnadsuppgifter som kalkylerna grundar sig på. Finansieringskalkylerna för såväl 2017 som 2019 baserar sig i fråga om social- och hälsovården på resultaten av enkäten om kommunernas budgeter. Kostnadsuppgifterna i enkäten är uppskattningar som kommunerna har meddelat. I synnerhet i landskap med mindre befolkning kan kostnaderna för social- och hälsovården innehålla avsevärda, oförutsägbara fluktuationer enligt säsong. För tillfället är det inte möjligt att i större detalj bedöma tillförlitligheten hos de uppgifter som uppgetts i enkäten om kommunernas budgeter. Kommunernas faktiska kostnadsnivå för social- och hälsovården klargörs inte förrän kommunerna offentliggör sina bokslutsuppgifter.

Landskapskalkylerna är än så länge preliminära uppskattningar som bör tolkas med vissa förbehåll. Förutom tillförlitligheten hos de kostnadsuppgifter som används som grund för kalkylerna är det skäl att notera att den slutliga nivån på finansieringen av landskapen påverkas av de frågor som fortfarande är öppna vid beredningen av reformen. Med detta avses finansieringsandelarna för flerkanalsfinansiering samt för arbetsmarknadsstödet och utkomststödet. 

Kalkylerna uppdateras i takt med att reformen framskrider

Nästa gång uppdateras kalkylerna i april 2018, när det finns ny statistik om de faktorer som påverkar finansieringen av kommunerna och landskapen.

De kommunspecifika hållbarhetskalkylerna och den statsandelssimulator som tagits fram till stöd för kommunernas ekonomiplanering finns på webbplatsen för regionreformen. Uppgifterna uppdateras utifrån de nyaste kalkylerna inom de närmaste veckorna.

Kalkylerna över landskaps- och vårdreformens konsekvenser för kommunalekonomin (på finska)

Kalkylerna över landskapens finansiering (på finska)

Ytterligare information:

Ville Salonen, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 530 388, ville.salonen(at)vm.fi (särskilt de kalkyler som gäller kommunerna)
Miikka Vähänen, specialsakkunnig, tfn 0295 530 465, miikka.vahanen(at)vm.fi (särskilt de kalkyler som gäller kommunerna)
Antto Korhonen, specialsakkunnig, tfn 0295 530 547, antto.korhonen(at)vm.fi (särskilt de kalkyler som gäller särskild finansiering och finansiering med allmän täckning av andra uppgifter)

Ändring 5.3.2018: Ordet ”kalkylerade” har fogats till meningen om befolkningens servicebehov i landskapen.

Förvaltningspolitiken Kommunärenden