FI SV EN

Den ekonomiska tillväxten fortsätter i långsammare takt

Finansministeriet 4.4.2019 11.00
Pressmeddelande
Den ekonomiska tillväxten fortsätter i långsammare takt

Den ekonomiska tillväxten i Finland kommer att klart avta efter konjunkturuppgången. Den finländska ekonomin växer med 1,7 procent 2019 förutspår finansministeriet i sin ekonomiska översikt som publicerades den 4 april.

Ekonomin växer med 1,7 procent 2019 och avtar under de närmaste åren då den årliga tillväxten stannar under 1 ½ procent. Den ekonomiska tillväxten bromsas upp till följd av den internationella omvärlden som är mer utmanande än tidigare. På medellång sikt kommer tillväxten att avta ytterligare, till mindre än 1 procent, under åren 2022−2023.

På grund av den snabba ekonomiska tillväxten har arbetslösheten sjunkit nästan till den nivå då en ökning av inkomstnivån accelereras. Som en följd av detta förbättras hushållens köpkraft men företagens utgifter ökar.

Den offentliga ekonomin kommer i balans vid decennieskiftet. Statsförvaltningen och lokalförvaltningen hör fortfarande till de sektorer inom den offentliga ekonomin som uppvisar ett underskott. Den offentliga ekonomin börjar försvagas på nytt i början av 2020-talet då anpassningsåtgärderna upphör och tillväxten avtar.

”Finlands ekonomi ångar på i högkonjunkturens efterdyningar. Tillväxten håller på att avta och många ser också tecken på en recession i världsekonomin. Läget för att stärka den offentliga ekonomin är krävande”, säger avdelningschefen, överdirektör Mikko Spolander.

Den inhemska efterfrågan bidrar till ekonomisk tillväxt

Den privata konsumtionen fortsätter att öka kraftigt, eftersom de inkomster som hushållen har till sitt förfogande ökar i rask takt. Den gynnsamma sysselsättningsutvecklingen och en tilltagande ökning av förtjänstnivån upprätthåller en ökning av de disponibla inkomsterna. Tack vare en moderat inflation fortsätter också realinkomsterna att öka snabbt.

De privata investeringarna ökar måttligt. Särskilt byggandet av nya bostäder minskar kraftigt. Trots att tillväxtutsikterna för världsekonomin har försvagats, har de stora finländska industriföretagen en stor mängd investeringsplaner. Ökningen av industriella investeringar ökar också företagens byggnadsinvesteringar. Under prognosperioden minskar den finländska exporttillväxten till följd av att tillväxten inom världshandeln avtar. Utvecklingen av exportefterfrågan överskuggas i synnerhet av den svaga ekonomiska tillväxten inom euroområdet.

Utsikterna inom världsekonomin försämras

Tillväxten i världsekonomin kommer att avta på bred front. I synnerhet i Europa har tillväxtprognoserna försvagats snabbt. Osäkerheten i anslutning till brexit, dvs. Storbritanniens utträde ur EU, dämpar landets tillväxtutsikter men ökar också osäkerheten i den ekonomiska utvecklingen i hela Europa. Förenta staternas ekonomi är mycket livskraftig, men landets ekonomiska tillväxt avtar. Förenta staternas tillväxt upprätthålls i synnerhet av den privata konsumtionen och privata investeringar.

Den åldrande befolkningen ökar underskottet i den offentliga ekonomin

De offentliga finanserna stärks under innevarande och nästa år, och är i balans vid decennieskiftet. Underskottet i den offentliga ekonomin börjar dock åter att öka i början av 2020-talet då anpassningsåtgärderna upphör och den ekonomiska tillväxten avtar. Skuldsättningen i den offentliga sektorn i relation till bruttonationalprodukten (BNP) kommer också att öka.

De offentliga finanserna försvagas av den åldrande befolkningen som årligen ökar pensions-, hälso- och sjukvårds och omsorgsutgifterna. Minskningen av den arbetsföra befolkningen försvagar också ekonomins möjligheter att växa. På lång sikt äventyrar den åldrande befolkningen hållbarheten inom den offentliga ekonomin, eftersom den ekonomiska tillväxten inom överskådlig framtid inte med nuvarande strukturer räcker till för att finansiera de offentliga välfärdstjänsterna och förmånerna.

Det råder fortfarande stor risk för en långsammare tillväxt

En central risk för den ekonomiska utvecklingen i Europa är ett brexit utan avtal. På kort sikt skulle handelsutbytet mellan Storbritannien och EU påverkas märkbart. Det kan dock antas att handeln återhämtar sig så småningom. Den risk som sammanhänger med den ekonomiska politiken i Italien är också fortfarande betydande.

En kontinuerlig snabb tillväxt av den privata konsumtionen stöder tillväxten av BNP under prognosperioden. Om riskerna i omvärlden förverkligas kan det leda till att förtroendet hos företag i hemlandet sjunker, investeringar och sysselsättningen hämmas och hushållens förtroende för en stabil och gynnsam utveckling av ekonomin raseras. Då skulle hushållens låga sparande öka avsevärt och både den privata konsumtionen och tillväxten av BNP skulle minska abrupt. Hushållens ökade skuldsättningsgrad minskar hushållens möjligheter att jämna ut sin konsumtion tills recessionen är över.

Ekonomisk översikt, våren 2019 (på finska)

Presentationsmaterial från pressmötet  (på finska)

Ytterligare information:

Mikko Spolander, överdirektör, tfn 02955 30006, mikko.spolander(at)vm.fi
Jukka Railavo, finansråd, tfn 02955 30540, jukka.railavo(at)vm.fi (realekonomin)
Marja Paavonen, finansråd, tfn 02955 30187, marja.paavonen(at)vm.fi (den offentliga ekonomin)