Osäkerheten i omvärlden prövar tron på framtiden

Ministry of Finance 7.10.2019 11.00
Pressmeddelande

Den ekonomiska tillväxten ser ut att bli fortsatt positiv inom den närmaste framtiden, trots dåliga nyheter från den internationella ekonomin. Under de närmaste åren baserar sig den ekonomiska tillväxten allt kraftigare på den inhemska efterfrågan, förutspår finansministeriet i sin Ekonomiska översikt.

Ekonomin växer med 1,5 procent i år och tillväxttakten avtar till ungefär 1 procent under de närmaste åren. Osäkerheten i omvärlden återspeglas på de finländska företagens och konsumenternas förväntningar. För bruttonationalproduktens (BNP) tillväxt accentueras betydelsen av den offentliga konsumtionen och investeringarna särskilt nästa år.

Den offentliga ekonomin uppvisar ett strukturellt underskott som enligt prognosen kommer att öka under de närmaste åren. Den offentliga ekonomin försvagas av en avtagande ekonomisk tillväxt, ökade utgifter till följd av befolkningens stigande medelålder samt utgiftsökningar i enlighet med regeringsprogrammet.

På medellång sikt mattas den ekonomiska tillväxten av till under en procent 2022–2023, vilket hänger samman med strukturella faktorer i ekonomin. Till följd av den långsamma ekonomiska tillväxten förbättras sysselsättningen inte nämnvärt. Sysselsättningsgraden stiger till 73,1 procent 2023.

”Enligt prognosen kommer den ekonomiska tillväxten att sjunka till under 1 procent. Det räcker inte för välfärdsstatens behov! Därför måste åtgärder som syftar till hållbar konkurrenskraft samt högre sysselsättning och produktivitet stå högt på agendan för den ekonomiska politiken”, säger avdelningschefen, överdirektör Mikko Spolander.

Utvecklingen i omvärlden är förknippad med stor osäkerhet

Tillväxten i världsekonomin har avmattats 2019 på grund av den osäkerhet som beror på handelstvister. Redan nästa år återhämtar sig dock tillväxten i världsekonomin under ledning av euroområdet och många tillväxtekonomier. Tillväxten inom världshandeln är långsammast i år, men också den återhämtar sig från och med nästa år.

I euroområdet skuggas de ekonomiska utsikterna i år av Tysklands långsamma ekonomiska tillväxt. Utsikterna väntas dock bli bättre nästa år. Förenta staternas ekonomi har vuxit snabbt tack vare den starka inhemska efterfrågan och sysselsättningen. En knäckfråga i Storbritanniens ekonomiska utsikter är utträdet ur Europeiska unionen. Den långvariga osäkerheten har redan bromsat upp Storbritanniens ekonomiska tillväxt. I prognosens basscenario utgår man fortfarande från att Storbritannien lämnar EU på ett organiserat sätt i enlighet med ett avtal som förhandlats fram gemensamt. Storbritanniens utträde ur EU utan avtal skulle leda till tillfälliga störningar i varuhandeln och försvaga även många andra EU-länders ekonomiska utsikter.

Finlands ekonomiska tillväxt fortsätter tack vare inhemsk efterfrågan

I år ökar BNP fortfarande med 1,5 procent, men tillväxten avtar till 1,0 procent nästa år och ytterligare till 0,9 procent 2021. Ökningen av Finlands exportefterfrågan avtar kraftigt 2019, framför allt på grund av de försämrade utsikterna för Europa. Handelsspänningarna mellan de centrala ekonomierna återspeglas på världshandeln och påverkar indirekt också Finlands export.

Hushållen investerar mindre i bostadshus, vilket leder till att investeringarnas andel av BNP sjunker. Också ökningen av de produktiva investeringarna avtar. Den privata konsumtionen fortsätter att växa, eftersom inkomstnivån stiger och sysselsättningen är hög. Tillväxten avtar dock, eftersom hushållen sparar mer.

Utgiftsökningarna enligt regeringsprogrammet ökar den offentliga konsumtionen och investeringarna och stöder för sin del den inhemska efterfrågan.

Underskottet i de offentliga finanserna ökar

Utgifterna inom den offentliga ekonomin har varit större än inkomsterna under hela högkonjunkturen. Den offentliga ekonomin uppvisar ett strukturellt underskott som enligt prognosen kommer att öka under de närmaste åren. Även den offentliga skulden i förhållande till bruttonationalprodukten börjar öka på nytt i början på 2020-talet.

Den offentliga ekonomin försvagas av en avtagande ekonomisk tillväxt, ökade utgifter till följd av befolkningens stigande medelålder samt utgiftsökningar i enlighet med regeringsprogrammet. Befolkningens stigande medelålder ökar årligen de offentliga utgifterna för pensioner, hälsovård och omsorg, även utan nya beslut som ökar utgifterna.

Regeringen har beslutat om utgiftsökningar, skatteåtstramningar och omfördelningar som varaktigt påverkar den offentliga ekonomin. Utgiftsökningarna genomförs i ett tidigare skede än de skatteåtstramningar som ökar inkomsterna. Som helhet försvagar dessa den offentliga ekonomin med ca 400 miljoner euro 2023. Även de utgiftsökningar av engångsnatur som regeringen beslutat om ökar underskottet i de offentliga finanserna 2020–2022. Utgiftsökningarna av engångsnatur består till största delen av ett så kallat framtidsinvesteringsprogram.

I prognosen för de offentliga finanserna har man endast beaktat de åtgärder enligt regeringsprogrammet som redan tagits in i planen för de offentliga finanserna. I planen för de offentliga finanserna ingår tills vidare åtgärder inom ramen för framtidsinvesteringsprogrammet till ett sammanlagt belopp av knappt 1,4 miljarder euro. Enligt regeringsprogrammet kan sådana genomföras till ett värde av högst 3 miljarder euro 2020–2022. Om utgiftsökningarna av engångsnatur genomförs fullt ut, kan underskottet i de offentliga finanserna 2021–2022 bli större än vad som nu förutspåtts.

Fortfarande stor risk för långsammare tillväxt

Prognosen är främst förknippad med stora risker för nedgång. Riskerna har dessutom ökat under de senaste månaderna. Den största risken som skuggar utsikterna för världsekonomin är en fördjupad handelskonflikt och faran förstärks ytterligare av en potentiell konkurrensmässig försämring av valutakurserna. Om Tyskland hamnar i recession dröjer det längre än väntat innan ekonomin i Europa återhämtar sig.

Den största av de risker som kan uppstå i den inhemska ekonomin är att investeringarna i bostadshus minskar snabbare än väntat på kort sikt. På längre sikt betonas betydelsen av stora projekt som riskfaktor i prognosen. Utan beslut om stora projekt kommer investeringsökningen att vara betydligt svagare.

Ekonomiska översikten, hösten 2019

Presentationsmaterial från pressmötet (på finska)

Ytterligare information:

Mikko Spolander, överdirektör, tfn 0295 530 006, mikko.spolander(at)vm.fi

Jukka Railavo, finansråd, tfn 0295 530 540, jukka.railavo(at)vm.fi (realekonomin)

Marja Paavonen, finansråd, tfn 0295 530 187, marja.paavonen(at)vm.fi (den offentliga ekonomin)