FI SV EN

Finansministeriets tjänstemannainlägg: Offentliga ekonomin bör förstärkas ytterligare

Finansministeriet 4.2.2019 9.00
Pressmeddelande

Finansministeriet utgav idag ett tjänstemannainlägg, ”Ett förnybart, stabilt och hållbart samhälle”, som behandlar utgångspunkterna för den ekonomiska politiken och förvaltningspolitiken under den kommande valperioden. Inlägget belyser den kommande valperiodens utvecklingsutsikter och debatterar våra största utmaningar och valen av politiska riktlinjer i fråga om dem.

Finland har varit en framgångssaga under de senaste hundra åren. Under de kommande åren och årtiondena står Finland dock inför många svåra problem, såsom klimatförändringen, den åldrande befolkningen, den tekniska omvälvningen och den höga strukturella arbetslösheten. Den offentliga ekonomins buffertar inför nästa recession är dessutom tunna samtidigt som hållbarhetsproblemet ännu inte lösts.

Samhällsstrukturerna kan reformeras genom politiska beslut så att samhällsresurserna fördelas på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Dessutom bör vi utnyttja de möjligheter som den tekniska utvecklingen och digitaliseringen för med sig.

Hållbarheten och buffertarna inom den offentliga ekonomin bör förstärkas

Om vi tar förstärkandet av hållbarheten och buffertarna inom den offentliga ekonomin som utgångspunkt för den ekonomiska politiken, borde de offentliga finanserna gå med överskott under nästa regeringsperiod. Uppnåendet av ett överskott på ungefär en halv procent förutsätter att de offentliga finanserna stärks med snabbt verkande anpassningsåtgärder för sammanlagt minst 2 miljarder euro före 2023. Det är viktigt med åtgärder som snabbt stärker de offentliga finanserna så att vi hinner bygga upp buffertar inför nästa recession. Utan nya snabbt verkande beslut försvagas de offentliga finanserna när den åldrande befolkningen får utgifterna för pension, vård och omsorg att öka år för år.

Tryggandet av en hållbar offentlig ekonomi på längre sikt kräver att vi fortsätter att genomdriva strukturella reformer. Målet bör vara att de offentliga finanserna stärks med cirka 5 miljarder euro före slutet av 2020-talet med hjälp av strukturella reformer. Målet kan uppnås om man ser till att landskaps- och vårdreformen dämpar kostnadsökningen med 3 miljarder euro enligt målsättningarna och att man beslutar om åtgärder som kan höja sysselsättningsgraden till 75 procent före 2025.

Utgiftstrycket bör dämpas och skattestöd granskas kritiskt

Finansieringen av nya utgiftsbehov som uppstår under den kommande valperioden borde täckas med hjälp av omallokering av utgifter. Utgiftsminskningarna ska i mån av möjlighet fördelas så att de inte försämrar förutsättningarna för ekonomisk tillväxt. I jakten på metoder för att stärka de offentliga finanserna är det möjligt att skärpa beskattningen endast i väldigt begränsad utsträckning, utan att försämra den ekonomiska tillväxten och sysselsättningen. När eventuella skatteskärpningar övervägs ska den internationella skattekonkurrensen och beskattningens inverkan på arbetets och företagandets lönsamhet tas i beaktande. Det vore minst skadligt att rikta in skattehöjningarna på beskattningen av konsumtion och fastigheter. Skatteintäkterna kan också ökas genom att slopa ineffektiva skattestöd. Nettobeskattningen bör däremot inte lättas på grund av hållbarhetsgapet.

Incitamenten för arbete och matchningen mellan utbudet och efterfrågan på arbete kunde vara bättre

Sysselsättningen kan höjas genom att förnya den helhet som socialskyddet, beskattningen och servicesystemet bildar och som bland annat påverkar incitamenten att arbeta. Allt detta bör göras på ett sätt som är hållbart med tanke på de offentliga finanserna. Dessutom borde man bedöma hur de nuvarande arbetskraftspolitiska resurserna kunde fördelas på ett effektivare sätt. 

Möjligheterna till kontinuerligt lärande under arbetskarriären bör främjas och bostadsmarknadens funktion förbättras. Dessutom borde man minska antalet personer som bara har grundskoleutbildning. Äldre personers sysselsättning kunde höjas ytterligare genom att stöda kvarståendet i arbetet och att begränsa tidig avgång från arbetslivet.

Gynnsamma ramar för investeringar och kunnande främjar produktivitetsutvecklingen

Produktivitetsutvecklingen kan i första hand främjas genom att se till att Finland är en attraktiv investeringsmiljö. Om företag som är verksamma internationellt skulle ha mer omfattande verksamhet i Finland skulle spridningen av kunskap och god praxis i Finland främjas. Det är också viktigt att se till att det finns sund konkurrens mellan företagen så att nya företag att komma ut på marknaden och att olönsamma företag upphör med sin verksamhet. Tillväxthindren för stadsmässiga miljöer bör avlägsnas eftersom en tät stadsmiljö leder till att kompetensen inom olika branscher växelverkar med varandra, vilket i sin tur ger upphov till nya tillväxtkällor.

Skattestrukturen bör ändras i en tillväxtstödjande riktning

Skattestrukturen kan ändras i en tillväxt- och sysselsättningsstödjande riktning genom att flytta tyngdpunkten för beskattningen från beskattning av arbete till beskattning av konsumtion. Konsumtionsskatter kan betonas mera till exempel genom att höja de sänkta mervärdesskattesatserna. Sänkningen av den relativt höga marginalskatten på arbete kunde uppmuntra till att inhämta kompetens samt avlägsna incitamenten att omvandla förvärvsinkomster till kapitalinkomster. Företagsbeskattningens internationella konkurrenskraft måste garanteras och skattebasen säkerställas. Dividendbeskattningen borde också förnyas så att problemen i anslutning till den kan åtgärdas.

Den offentliga förvaltningen bör utvecklas på ett övergripande sätt

Vi bör se till att arbetsfördelningen mellan statsförvaltningen, de nya landskapen och kommunerna verkställs effektivt: någon överlappande förvaltning får inte skapas. Statsrådets förmåga att fungera som en enhetlig helhet borde samtidigt förstärkas. Regeringen och ministerierna bör göra en gemensam tolkning av regeringsprogrammet och fatta tydliga beslut om ansvar, resursfördelning och arbetsmetoder genast i början av regeringsperioden. Svåra tväradministrativa problem kan lösas och omfattande reformprojekt genomdrivas endast genom målmedveten gemensam styrning av ministerierna och genom fördelning av kunskap och resurser.

Förstärkningen av förtroendet måste vara ett väsentligt mål inom utvecklandet av förvaltningen. Förtroendet uppstår genom etiskt hållbar verksamhet, öppenhet och alla aktörers delaktighet. Den offentliga förvaltningens öppenhet och informationens begriplighet måste förbättras för att förtroendet ska kunna förbättras.

Digitaliseringen och utnyttjandet av ny teknik måste främjas målmedvetet för att vi ska kunna förnya den offentliga förvaltningens verksamhet och tjänster på ett övergripande sätt. Myndigheterna ska erbjuda medborgare och företag tillgängliga digitala tjänster som håller hög kvalitet. Smidigare informationsutbyte mellan olika aktörer samt mellan dataarkiv och register måste stödas med nya servicehelheter, genom lagstiftning och med hjälp av högklassig information.

Genomförandet av landskaps- och vårdreformen bör säkerställas

Verkställandet av och kontinuiteten hos landskaps- och vårdreformen borde tryggas under nästa regeringsperiod så att ansvaret för att ordna social- och hälsovårdstjänsterna som ökar på grund av försämringen av åldersstrukturen överförs till serviceproducenter som är starkare än kommunerna. Detta är en förutsättning för att vi ska kunna garantera jämlik service. Reformen borde omfatta en budgetram som håller tillbaka kostnadsökningen med 3 miljarder euro, oberoende av vilken modell man tillämpar. 

Det snabba befolkningsåldrandet och flyttningsrörelsen resulterar i differentierade kommuner, vilket ger upphov till en övergripande lägesuppskattning av kommunerna. Den kunde utgöra grunden till konsekventa regeringsperiodsöverskridande policybeslut som beretts parlamentariskt. Behoven av att utveckla kommunstrukturen, finansieringen av kommunerna samt möjligheterna att differentiera kommunernas uppgifter kunde sedan utredas inom ramarna för lägesbilden.

Euroländerna ska ansvara för konsekvenserna av sin egen finanspolitik

Finlands mål för utvecklandet av Ekonomiska och monetära unionen EMU är en monetär union som är både ekonomiskt och politiskt stabil. Koordineringen av EU:s finanspolitik är viktig, men den ska respektera den nationella självbestämmanderätten i fråga om finanspolitiken och den demokratiska ansvarsfördelningen. EMU:s strukturer bör utvecklas så att andra länder inte ska behöva bära ansvaret för en medlemsstats finanspolitiska misstag.

Vi bör också vara bättre förberedda på olika ekonomiska och samhälleliga risker och hot

Klimatförändringen utgör ett allvarligt hot mot kommande generationers välfärd. Finland måste stå i främsta ledet och kräva internationella åtgärder för att motverka klimatförändringen. Kostnadseffektiviteten måste lyftas upp som en central princip inom den nationella klimatpolitiken så att ekonomiska resurser räcker till för annat också.

De finländska hushållens skuldsättning samt statsborgen och -garantier har ökat synnerligen snabbt under de senaste åren. Om denna utveckling fortsätter innebär det en risk när följande recession slår till. Det borde vid behov vara möjligt att begränsa hushållen från att skuldsätta sig alltför mycket. Statens ökande borgens- och garantiansvar kräver utveckling av riskhanteringen.

Finland har inte till alla delar tillräcklig nationell kompetens att säkerställa kontinuiteten av funktioner som är livsviktiga för samhället under allvarliga störningssituationer och undantagstillstånd. I synnerhet borde kontinuiteten av de livsviktiga tjänsterna på finansmarknaden tryggas nationellt.

Bekanta dig med tjänstemannainlägget: Ett förnybart, stabilt och hållbart samhälle (på finska)
Ett förnybart, stabilt och hållbart samhälle – sammanfattning på svenska

Ytterligare information:

Ekonomisk politik: Sami Yläoutinen, överdirektör, finanspolitisk samordnare, tfn 02955 30320, sami.ylaoutinen(at)vm.fi
Förvaltningspolitik: Päivi Nerg, understatssekreterare, tfn 02955 30149, paivi.nerg(at)vm.fi
EU-ärenden: Tuomas Saarenheimo, understatssekreterare, tfn 02955 30350, tuomas.saarenheimo(at)vm.fi

Beskattning Ekonomiska utsikter Finansmarknaderna Finanspolitiken Förvaltningspolitiken Kommunärenden Ministeriet Offentliga förvaltningens ICT Staten som arbetsgivare