FI SV EN

Finanspolitik

Finanspolitiken är en del av statens ekonomiska politik.  De finanspolitiska målsättningarna – hur offentliga medel uppbärs och används – slås fast i regeringsprogrammet. Avgöranden om skatter, sociala förmåner, pensioner och deras finansiering förändrar ekonomiska strukturer och styr därmed medborgarnas, hushållens och företagens handlingsmöjligheter. Finanspolitiska beslut tillhör samhällets strukturpolitik och påverkar ekonomin långt in i framtiden. Planen för de offentliga finanserna inklusive rambeslutet och statsbudgeten är regeringens instrument för att genomföra sin finanspolitik.

Regeringen Rinnes finanspolitik

Enligt statsminister Antti Rinnes regeringsprogram ska den offentliga ekonomin vara i balans år 2023 i en normal situation för den globala ekonomin. För att målet ska uppnås har regeringen förbundit sig till ett sysselsättningsmål på 75 procent. Höjningen av sysselsättningsgraden är det viktigaste enskilda elementet i inkomstunderlaget i regeringsprogrammet. Regeringen driver en aktiv och ansvarsfull finanspolitik som dimensioneras med hänsyn till det rådande konjunkturläget.

De bestående tilläggsutgifter som regeringen beslutar om ska i huvudsak täckas med diskretionära bestående tilläggsinkomster. De bestående utgifterna inom den offentliga ekonomin ökas genom beslut av regeringen med ca 1,3 miljarder euro på 2023 års nivå jämfört med den tekniska planen för de offentliga finanserna våren 2019 (inkl. de 84 miljoner euro som regeringen beslutat om utöver de nämnda 1,23 miljarder euro). De nya bestående utgifterna fördelas bland annat på åtgärder som höjer kompetensen och ökar den sociala rättvisan samt på klimatpolitiska åtgärder. De diskretionära utgiftsökningarna på 1,230 miljarder euro finansieras så att skatteinkomsterna ökas med 730 miljoner euro medan det görs en omfördelning på 200 miljoner euro i utgifterna och inkomsterna inom budgetekonomin, innefattande 100 miljoner euro från företagsstöden. Om sysselsättningsmålet på 75 procent nås, stärker detta den offentliga ekonomin så att en del av utfallet kan avsättas för tilläggsutgifterna, varigenom balansmålet för de offentliga finanserna nås. För att målet ska uppnås krävs åtgärder som stöder utbud av och efterfrågan på arbete samt lindring av matchningsproblemet. Hälften av åtgärderna ska vara klara före budgetförhandlingarna hösten 2020. Om det inte är fallet, ska tidigare fastslagna utgiftsökningar som baserat sig på den tekniska planen för de offentliga finanserna bedömas på nytt.

Under valperioden genomför regeringen som en engångsåtgärd ett program för framtidsinvesteringar, som ska främja målen i regeringsprogrammet och den offentliga ekonomins hållbarhet på lång sikt. Inom ramen för programmet riktas högst 3 miljarder euro till engångsinvesteringar och till försök som har stor samhällelig betydelse. Eftersom åtgärderna är av engångskaraktär ökar de inte statens utgifter år 2023. Åtgärderna finansieras i huvudsak med kapitalinkomster så att de inte leder till ökad skuldsättning år 2023. Beslut om användningen av dessa medel fattas av statsrådets allmänna sammanträde efter beredning i det finanspolitiska ministerutskottet.

Regeringen har förbundit sig till ramförfarandet inom statsfinanserna. Med ramförfarandet strävar man att försäkra sig om en finanspolitik som är statsekonomiskt ansvarsfull och långsiktig och befrämjar ekonomisk stabilitet.

Finland har i sitt stabilitetsprogram fastställt ett medelfristigt strukturellt saldo på -0,5 procent av BNP. Underskottet uppfyller minimikraven såväl i EU:s stabilitets- och tillväxtpakt som i Finlands nationella lagstiftning. Statsrådet ska enligt lagen vidta korrigerande åtgärder om det bedömer att det medelfristiga målet inte kommer att uppnås.

Regeringens finans- och strukturpolitiska mål och åtgärder fastslås och rapporteras årligen i planen för de offentliga finanserna och i budgetpropositionerna, vilka till stor del baserar sig på ekonomiska avdelningens oavhängiga ekonomiska prognos. Planen för de offentliga finanserna innehåller stabilitetsprogrammet som överlämnas till kommissionen. Kommissionen får också en rapport om regeringens budgetproposition. Europeiska kommissionen förhandsgranskar och följer upp medlemsländernas finanspolitik inom ramen för den s.k. europeiska planeringsterminen.

Statsskulden

 

 

Kontaktinformation

Budgetrådet
Annika Klimenko
tfn 02955 30180
[email protected]