Finländarna litar på den offentliga förvaltningen
Undersökningar visar att förtroendet för den offentliga förvaltningen är klart större i Finland än i många andra länder. Samtidigt visar undersökningarna att förtroendet för institutionerna är starkt och stabilt även om det finns skillnader mellan olika institutioner och befolkningsgrupper.
Förtroendet för institutionerna är stabilt, men det varierar
Finländarna litar särskilt på polisen, domstolarna och Försvarsmakten. Upp till nio av tio finländare litar på dessa institutioner. Förtroendet för statsförvaltningen är också högt. Förtroendet för regeringen ökar något.
Finländarnas förtroende för institutionerna och förändringen i förtroendet 2023–2025 jämfört med OECD-genomsnittet
| Objekt | Förändring | 2025 | 2023 |
|---|---|---|---|
| Försvarsmakten | - | 91 % (66 %) | - |
| Polisen | + 2 procentenheter | 89 % (63 %) | 87 % (63 %) |
| Domstolarna | +1 procentenheter | 75 % (54 %) | 74 % (54 %) |
| Statsförvaltningen | + 6 procentenheter | 68 % (45 %) | 62 % (45(%) |
| Nyhetsmedier | +3 procentenheter | 64 % (40 %) | 61 % (39 %) |
| Kommunalförvaltningen | +6 procentenheter | 62 % (46 %) | 56 % (45 %) |
| Riksdagen | Ingen förändring | 54 % (37 %) | 54 % (37 %) |
| Regionförvaltningen | - | 52 % (44 %) | - |
| Regeringen | +2 procentenheter | 49 % (40 %) | 47 % (39 %) |
| De politiska partierna | +5 procentenheter | 42 % (26 %) | 37 % (24 %) |
Delaktighet stärker förtroendet
Finländarnas höga förtroende för den offentliga förvaltningen förklaras bland annat av välfärdsstaten, rättsstatsprincipen och jämställdheten. Förtroendet för förvaltningen förändras i allmänhet långsamt, men det reagerar på samhälleliga förändringar. Förtroendet påverkas av olika faktorer beroende på institution.
Förtroendet bygger framför allt på hur beslut fattas. Möjligheten att delta i beslutsfattandet och få information om beslutens konsekvenser ökar medborgarnas upplevelse av regeringens tillförlitlighet. Tryggandet av rättvisa mellan generationerna och ett kunskapsbaserat beslutsfattande stärker också förtroendet.
Ekonomiska bekymmer eller upplevelser av diskriminering leder däremot till lägre förtroende. Förtroendet bland unga och unga vuxna (18–29-åringar) är också mindre än hos personer över 50 år. Därför bör man i det offentliga beslutsfattandet fästa särskild uppmärksamhet vid befolkningsgrupper som har svaga möjligheter att delta och påverka sin egen ställning.
Möten skapar förtroende
Förtroendet stärks när den offentliga förvaltningen agerar öppet och rättvist och svarar mot behoven. Upplevelsen av att det är lätt att få information om myndigheternas verksamhet stöder också förtroendet. Finländarna är mycket nöjda med myndighetsservicen.
För de flesta människor syns förvaltningen i vardagen genom offentliga tjänster. Varje möte med en myndighet är en möjlighet att stärka öppenheten, delaktigheten och det ömsesidiga förtroendet.
Granska förtroendet för den offentliga förvaltningen
OECD:s undersökning Survey on Drivers of Trust in Public Institutions, som publiceras vartannat år, erbjuder en möjlighet att följa utvecklingen av finländarnas förtroende och jämföra situationen i Finland med andra länder. Undersökningarna beskriver också bakgrundsfaktorer för förtroendet och resultaten kan utnyttjas både i lagberedningen och i utvecklingsprojekt. Statsrådets Medborgarpuls producerar också information om förtroendet i Finland.
Förtroendeundersökning 2026 | Finlands landrapport (oecd.org)
Förtroendeundersökning 2024 | Finlands landrapport (oecd.org)
Förtroendeundersökning 2022 (oecd.org)
Förtroendeundersökning i Finland 2021 (oecd.org)
Du kan bekanta dig med metoderna för förtroendeundersökningen på OECD:s engelskspråkiga webbplats. OECD erbjuder också mer detaljerade data för forskningsändamål på begäran. Om du är intresserad av den finländska datainsamlingen eller av frågorna i undersökningen, vänligen kontakta avoinhallinto(at)gov.fi.