Frågor och svar om coronavirusets effekter

Regeringen överlämnade den första tilläggsbudgetpropositionen för 2020 till riksdagen den 20 mars.

Den första tilläggsbudgeten för 2020 fokuserar på de kostnader som bekämpningen av coronaviruset och beredskapen orsakar till exempel inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde samt på tryggandet av företagsfinansieringen.

Regeringen överlämnade till riksdagen en tilläggsbudgetproposition med anledning av coronaviruset (pressmeddelande 20.3.)

Regeringen överlämnade årets andra tilläggsbudgetproposition till riksdagen den 9 april.

Den andra tilläggsbudgeten innehåller åtgärder som gäller människors hälsa, utkomst, förbättring av kommunernas situation, företagsverksamhet, företagsverksamhet på landsbygden, kultur och motion.

Regeringen fattade beslut om den andra tilläggsbudgetpropositionen för 2020 och planen för de offentliga finanserna 2021–2024 (pressmeddelande 8.4.)

Regeringen överlämnade tredje tilläggsbudgetpropositionen för 2020 till riksdagen den 8 maj.

Den tredje tilläggsbudgetpropositionen för 2020 fokuserar särskilt på underlättandet av företagens finansiella situation och de kostnader som hanteringen och bekämpningen av coronaviruset medför. Regeringen kommer i senare tilläggsbudgetpropositioner för 2020 att bedöma behovet av andra tilläggsanslag med anledning av coronaviruset samt behovet av åtgärder som i mer omfattande grad stöder ekonomin. Avsikten är att föreslå stimulansåtgärder i den tilläggsbudgetproposition som lämnas till riksdagen i början av juni.

Regeringen fattade beslut om den tredje tilläggsbudgetpropositionen för 2020 (pressmeddelande 8.5.)

Regeringen överlämnade fjärde tilläggsbudgetpropositionen för 2020 till riksdagen den 5 juni

Den fjärde tilläggsbudgetpropositionen för 2020 är ett led i åtgärderna för återhämtning efter coronavirusepidemin. Med tilläggsbudgetpropositionen bidrar regeringen till en ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbar återhämtning efter krisen. Genom tilläggsbudgetpropositionen inleds en åtgärdshelhet på sammanlagt 5,5 miljarder euro som ska stödja den ekonomiska återhämtningen.

Regeringen fattade beslut om den fjärde tilläggsbudgetpropositionen för 2020 (pressmeddelande 2.6.)

Regeringen överlämnade fjärde tilläggsbudgetpropositionen för 2020 till riksdagen den 3 september

 I sin proposition föreslår regeringen ett anslag på 60 miljoner euro för finansiering av en temporär epidemiersättning. Propositionen fokuserar endast på nödvändiga anslagsbehov som måste behandlas före den sjätte tilläggsbudgetpropositionen för 2020. 

Regeringen fattade beslut om den femte tilläggsbudgetpropositionen för 2020 (pressmeddelande 3.9.)

Regeringen lämnade den sjätte tilläggsbudgetpropositionen för 2020 till riksdagen den 24 september

Finansministeriets pressmeddelande 24.9.

Regeringen lämnade den sjunde tilläggsbudgetpropositionen för 2020 till riksdagen den 29 oktober

Regeringen enades om den sjunde tilläggsbudgetpropositionen för 2020 (pressmeddelande 23.10.)

Smittsamma sjukdomar, såsom coronaviruset och i synnerhet bekämpningen av det, har många negativa konsekvenser för ekonomin. En del av de negativa effekterna är direkta och en del indirekta.

Direkta konsekvenser uppstår till exempel av att arbetsplatser stängs, sjukdagar, resurser för vård av insjuknade och förlorad inkomst.

Pandemin har negativ inverkan på den inhemska efterfrågan, i synnerhet på många tjänster. Det leder till ökad osäkerheten och till att företagens och hushållens förtroende försvagas, vilket i sin tur leder till ytterligare minskning av efterfrågan, eventuellt i stor utsträckning.

Störningarna i såväl inhemska som globala produktionskedjor orsakar dessutom fördröjningar eller till och med varaktiga minskningar i produktionen.

Smittsamma sjukdomar och bekämpningsåtgärderna har dessutom indirekt inverkan bl.a. på arbetets effektivitet. De kan också höja investeringskostnaderna och skjuta upp investeringsbeslut, minska satsningarna på arbetskraftens kompetens och medföra kostnader för den offentliga sektorn.

De negativa effekternas varaktighet beror å ena sidan på hur länge pandemin och bekämpningsåtgärderna pågår och å andra sidan på om konsumenternas och produktionskedjans verksamhet förändras permanent. 

Ekonomin i en brytningspunkt igen (pressmeddelande 5.10.2020)

Coronaviruset slår hårt mot Finlands ekonomi (pressmeddelande 16.4.2020)

Europeiska unionens råd har samlat information om EU:s åtgärder på sin webbplats.

Corona – vad gör EU?

Statens pensionsfond har inlett tilläggsinvesteringar i finländska företags företagscertifikat. Antalet företagscertifikat ökas till högst en miljard euro beroende på marknadsläget. Investeringarna riktas fortfarande till skuldebrev i bolag med låg kreditrisk och de görs på marknadsvillkor. Finlands Bank har också meddelat om ett program för köp av företagscertifikat till ett belopp om en miljard euro.

Finansinspektionens direktion har lindrat de finländska bankernas behovsprövade tilläggskapital- och likviditetskrav. Beslutet utökar bankernas kreditmöjligheter kalkylmässigt med upp till 52 miljarder euro.

Statsrådet har beviljat Finnair statsborgen som kan uppgå högst till 540 miljoner euro i syfte att säkerställa bolagets likviditet under coronakrisens gång. Riksdagen har godkänt borgensarrangemanget tidigare.

Regeringens andra tilläggsbudgetproposition innehöll ett statsborgensprogram för rederier. Syftet är att trygga likviditeten och driftskapitalfinansieringen för sådana fraktbolag som är kritiska med tanke på försörjningsberedskapen. Europeiska kommissionen godkände borgensprogrammet den 28 maj. Maximibeloppet för statsborgen är 600 miljoner euro för kapitalets del och arrangemanget gäller till utgången av 2020.

Se även:

Frågor och svar om räntan och företagsfinansieringen (arbets- och näringsministeriet)

Företaget kan begära att få tillbaka den moms företaget betalat i början av 2020. I praktiken gör företaget en begäran om betalningsarrangemang och betalar den återbetalade momsen senare tillbaka till Skatteförvaltningen genom betalningsarrangemanget. Det enklaste sättet att göra en begäran om betalningsarrangemang är att göra den i MinSkatt.

Skatteförvaltningens anvisning

Skatteförvaltningen lindrar villkoren för betalningsarrangemangen och regering föreslår en lägre dröjsmålsränta på de skatter som ingår i betalningsarrangemanget. Ändringarna gäller för viss tid.

För vilka har det nya arrangemanget avsetts?

Arrangemanget är avsett för företag som har betalningssvårigheter.

Vilka skatter omfattas av det nya förfarandet?

Förfarandet gäller alla skatteslag. Betalningsarrangemangen för återbetalningen av skatter som betalats i början av året gäller endast mervärdesskatt.

Hurdana lättnader är det fråga om?

Regeringen föreslår att dröjsmålsräntan ska vara tre procent. Den normala räntan är sju procent.

Den första betalningsposten i betalningsprogrammet är om tre månader, till skillnad från vanliga en månad.

För vilken tid gäller skattelättnaderna?

Räntelättnader föreslås kunna tillämpas retroaktivt på skatter som förfallit till betalning redan i mars. För mervärdesskattens del gäller lättnaderna även skatter som förfallit under januari-februari.

Den sänkta räntan gäller för skatter som förfaller till betalning senast i slutet av augusti.

Hur kan man få förlängd betalningstid?

Om ditt företag har svårt att betala skatt på grund av coronavirussituationen, kan du ansöka om ett lättat betalningsarrangemang i OmaVero.

Vem kan få förlängd betaltid?

Man kan få tilläggstid om man har problem med att betala skatterna.

Finns det något som förhindrar betalningsarrangemanget?

Betalningsarrangemang kan inte beviljas om sökanden har skatteskuld som drivs in vid utsökning eller om sökanden har underlåtit att lämna in skattedeklarationer eller inkomstregisteranmälningar. Också ett betalningsarrangemang som förfallit tidigare kan utgöra ett hinder för att få ett nytt arrangemang.

Öppettiderna och gränsövergångsställena för kommersiell trafik har förblivit oförändrade. Ett undantag är de flygplatser som regeringen har bestämt ska stängas. Tullklarering kan också göras med hjälp av distanslösningar inom kommersiell trafik.

Godstrafiken fortsätter, vilket innebär att Tullen övervakar och inspekterar den normalt.

För att den automatiska ekonomiska rapporteringen skulle kunna skjutas upp krävs det ändringar i lagen. Finansministeriet bereder Inga ändringar eftersom det anses viktigt att rapporteringen kommer igång från och med ingången av 2021. 

Inledandet av den automatiska ekonomiska rapporteringen hjälper att bedöma läget för kommunernas ekonomi med hjälp av bättre, mera jämförbar och uppdaterad information än tidigare. Den behövs också år 2021 för att bedöma de ekonomiska konsekvenserna av coronaepidemin, eftersom konsekvenserna förväntas vara fortfarande synliga.

Flera kommuner har också redan gjort investerat i den automatiska rapporteringen. En senareläggning kan i värsta fall göra dessa investeringar onödiga.

Ledningen av en kommun under undantagsförhållanden grundar sig på samma ledningssystem enligt kommunallagen (410/2015) och kommunens förvaltningsstadga som under normala förhållanden. Beslutsfattandet förutsätter emellertid specialarrangemang under undantagsförhållanden.

Kommunernas beredskapsskyldighet i fråga om undantagsförhållanden baserar sig på beredskapsskyldigheten som ingår i beredskapslagen. Kommunerna, samkommunerna och kommunernas övriga sammanslutningar ska enligt beredskapslagen genom beredskapsplaner och förberedelser för verksamhet under undantagsförhållanden samt genom andra åtgärder  säkerställa att deras uppgifter kan skötas så väl som möjligt också under undantagsförhållanden(1552/2011, 12 §).

Kommunerna bör aktivera sina beredskapsorganisationer på grund av coronaviruset . Ramen för beredskapsorganisationen utgörs av kommunens ledningsgrupp, som kompletterats med t.ex. andra aktörer som hör till kommunkoncernen (bl.a. vattentjänster samt stödtjänster som är viktiga med tanke på kontinuiteten i kommunens verksamhet, såsom städ- och mathållningen) samt vid behov med andra representanter för centrala intressentgrupper.

Betydelsen av följande uppgifter och helheter framhävs under en störningssituation:

• aktivt skapande av kommunens egen, täckande regional och riksomfattande lägesuppfattning, tillgången till information och förmedling av lägesbilden mellan olika aktörer,
• föregripande och tillräcklig resursanvändning,
• krisledning som tar i beaktande det aktuella läget,
• organisering av samarbetet och samordningen mellan olika aktörer,
• kommunens interna och externa kommunikation med beaktande av såväl befolkningens som samarbetsparternas och intressentgruppernas informationsbehov.

Avtalen mellan kommunerna och de privata tjänsteproducenterna innehåller också villkor för beaktande av störningssituationer, och det finns skäl att gå igenom dem inom respektive branscher.

Utöver ordnandet av service ska lägesbilden ta hänsyn till upprätthållandet av en lägesbild över epidemiens och undantagstillståndets konsekvenser för kommunernas verksamhetskostnader och inkomstbas.

• Beredskap och kontinuitetshantering i kommunen (Säkerhets- och försvarskommitténs sekretariat 2012, på finska)
• Räddningsinstitutets material och handböcker i anslutning till kommunernas beredskap (på finska)
• Kommunförbundet har i samarbete med Försörjningsberedskapscentralen och partnerskapsnätverket utvecklat ett verktyg för gemensam beredskap och kontinuitetshantering för kommunerna (på finska)

Kommunala organ kan sammanträda elektroniskt i enlighet med bestämmelserna i kommunens egen förvaltningsstadga. Kommunallagen (410/2015) ger omfattande möjligheter till platsoberoende beslutsfattande.

En temporär ändring av kommunallagen trädde i kraft vid ingången av maj 2020. Med stöd av den kan ett elektroniskt sammanträde och ett elektroniskt beslutsförfarande temporärt tas i bruk i alla organ i kommunen eller samkommunen genom beslut av kommunens eller samkommunens styrelse.

Elektroniska sammanträden gör det möjligt också för personer som hålls i karantän att delta i det kommunala beslutsfattandet. Beslut i ärenden som hör till ett organ kan fattas

• Vid ordinarie möten,
• I en elektronisk miljö (elektroniskt möte) eller
• elektroniskt före sammanträdet (slutet elektroniskt beslutsförfarande, möjligt i andra organ än fullmäktige).

Med stöd av den temporära ändringen av kommunallagen kan kommuner och samkommuner genom regeringens beslut ta i bruk en ny mötesform som tillåter större flexibilitet i fråga om e-möten. Dessa slags möten kan hållas t.ex. med hjälp av en videokonferensförbindelse. Bild- och ljudförbindelsen behöver inte nödvändigtvis vara oavbruten. Mötet förutsätter dock att

• de som deltar i mötet kan verifieras på ett tillförlitligt sätt,
• ordföranden kan leda mötet, och att
• den som deltar i mötet kan följa mötets förlopp och delta i behandlingen av ärenden.

Mötet kan också ordnas elektroniskt så att en del är närvarande på mötesplatsen och en del deltar genom fjärranslutning (s.k. hybridmöte). Då måste man dock se till att alla garanteras lika möjligheter att delta.

Vid elektroniska sammanträden och i elektroniskt beslutsförfarande ska kommunen sörja för informationssäkerheten och för att utomstående inte har tillgång till sekretessbelagda uppgifter. Dessutom ska kommunen se till att offentliga möten också kan följas när det är fråga om ett elektroniskt sammanträde i ett organ. Regeringen kan med stöd av den temporära kommunallagen besluta att offentliga sammanträden kan följas endast elektroniskt.

Riksdagens svar på regeringens proposition med förslag till lag om temporär ändring av kommunallagen

• Riksdagens svar på regeringens proposition med förslag till lag om temporär ändring av kommunallagen (på finska)

• Kommunernas och samkommunernas elektroniska beslutsfattande underlättas (finansministeriets pressmeddelande 16.4.2020)

• Guide för kommuners elektroniska sammanträden och elektroniskt beslutsförfarande (finansministeriets publikationer 2019: 6)

• Kommunförbundet har sammanställt anvisningar om elektroniska möten på webben

Bestämmelserna gäller inte kommunala organ. Det är inte förbjudet att hålla möten.

Regeringen eller regionförvaltningsmyndigheterna kan begränsa antalet åhörare vid offentliga fullmäktigemöten under olika skeden av epidemin. Det rekommenderas därför att allmänheten ges en möjlighet att följa fullmäktigemötena elektroniskt. 

Regeringens anvisningar om undvikande av sammankomster gäller inte skötseln av kommunala förtroendeuppdrag. Kommunala förtroendevalda som är över 70 år kan också delta i kommunala organs möten. Karantän eller hälsomässiga skäl kan dock i praktiken bli ett hinder för att delta i mötet.

Coronakrisens verkningar och verkningarnas varaktighet följs noggrant med tanke på kommunernas ekonomi. Krisen ökar kommunernas social- och hälsovårdsutgifter, försvagar den ekonomiska tillväxten och sysselsättningen och därigenom skatteinkomsterna och minskar även på minskar kommunernas avgiftsinkomster.

Enligt den bedömning som presenteras i kommunekonomiprogrammet har de allvarligaste konsekvenserna av coronakrisen att göra med att skatteinkomsterna sjunker. Konsekvenserna skiljer sig regionalt och enligt kommungrupp bl.a. beroende på kommunens befolknings- och näringsstruktur. Det ökade antalet tester och spårningar samt upphandlingen av skyddsutrustning utökar för sin del kommunernas och sjukvårdsdistriktens utgifter. 

Kommunerna har också själva möjlighet att till vissa delar påverka krisens ekonomiska konsekvenser. Ökningen av kommunernas utgifter påverkas i hög grad av hur kommunen i realtid kan överföra personal från de indragna funktionerna till andra funktioner och anpassa utgifterna för dessa funktioner.

Kommunerna och staten ska i mån av möjlighet förbereda sig på en långvarig störning. Man måste också vara beredd på en lång återhämtning från krisen även efter det omedelbara krisläget.

Regeringen följer coronavirusets inverkan på kommunernas utgifter och inkomster samt hur den kommunala finansieringen fungerar. Regeringen utreder dessutom olika sätt att stöda kommunerna ekonomiskt. Effektiviteten är utgångspunkten för stödet: rätta instrument, rätt inriktning och rätt tidpunkt.

Stöden riktas både till kommunerna och till sjukvårdsdistrikten, och de infaller åtminstone 2020 och 2021.

Kommunen ska informera kommuninvånarna, de som utnyttjar kommunens tjänster, organisationer och andra sammanslutningar om kommunens verksamhet.

I en krissituation är det väsentligt med snabb, regelbundet uppdaterad, tydlig och informationsbaserad kommunikation. I kommunikationen ska det användas ett klart och begripligt språk och olika invånargruppers behov ska beaktas.

Kommunen ska även under undantagsförhållanden ge tillräcklig information om de tjänster som kommunen ordnar, behandlingen av ärenden, beslutsfattandet och beslutens verkningar.

Ministerierna producerar frågor och svar om coronaviruset inom sina egna förvaltningsområden. Helheten uppdateras efter behov. Se statsrådets webbtjänst

Kommunförbundet har sammanställt många webbplatser med relevanta anvisningar åt kommunerna i anslutning till uppföljningen av och beredskapen inför coronaviruset: https://www.kommunforbundet.fi/koronavirus

KT Kommunarbetsgivarna har också samlat svar på frågor som ofta ställs i anslutning till kommunala arbetsgivares verksamhet.

Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata förrättar vigslar fortfarande. Det finns dock färre tider än vanligt, i synnerhet på de minsta serviceställena. Vi ber vigselpar att ta med sina egna vittnen till vigseltillställningen, dock högst fyra personer.

Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata begränsar kundservicen på sina serviceställen för att förhindra spridningen av coronaviruset. För att uträtta ärenden på våra serviceställen boka alltid tid på förhand. Telefontjänster betjänar från 1.9.2020 kl. 9-12. Också elektroniska tjänster betjänar normalt. Alla tjänster som är avsedda för privata kunder finns på adressen https://dvv.fi/sv/privatpersoner.

Läget är i huvudsak stabilt för närvarande. Utvecklingen följs noga. Exceptionella situationer kan orsaka oförutsedda störnings- eller belastningssituationer som påverkar medborgarnas e-tjänster. De kritiska medborgartjänsterna tryggas i alla situationer. Kapaciteten för samtidig användning är begränsad, och därför kan det bli nödvändigt med vissa prioriteringar i fråga om e-tjänsterna. Detta kan innebära tillfälliga begränsningar för mindre kritiska tjänster.

Distanskapaciteten ökas kontinuerligt och driftsbelastningen har fördelats. Detta kommer att fortsätta och kapacitetens tillräcklighet kommer att följas upp hela tiden. Distansförbindelserna prioriteras om behovet uppstår. Många arbetsuppgifter kan utföras även utan distansförbindelser.

Valtoris viktigaste uppgift är att säkerställa att tjänsterna fungerar väl och störningsfritt.  Tjänsternas funktion och störningsfrihet säkerställs genom planer som gjorts på förhand, planenlig verksamhet samt med hjälp av extra rutiner. Situationen följs upp och man reagerar effektivt på förändringar. De kritiska tjänsterna har ordnats så att de fungerar även under exceptionella förhållanden. De kritiska tjänsterna har kontrollerats hos Valtoris kundämbetsverk.