Frågor och svar om coronavirusets effekter

Regeringen överlämnade den första tilläggsbudgetpropositionen för 2020 till riksdagen den 20 mars.

Den första tilläggsbudgeten för 2020 fokuserar på de kostnader som bekämpningen av coronaviruset och beredskapen orsakar till exempel inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde samt på tryggandet av företagsfinansieringen.

Regeringen överlämnade till riksdagen en tilläggsbudgetproposition med anledning av coronaviruset (pressmeddelande 20.3.)

Regeringen överlämnade årets andra tilläggsbudgetproposition till riksdagen den 9 april.

Den andra tilläggsbudgeten innehåller åtgärder som gäller människors hälsa, utkomst, förbättring av kommunernas situation, företagsverksamhet, företagsverksamhet på landsbygden, kultur och motion.

Regeringen fattade beslut om den andra tilläggsbudgetpropositionen för 2020 och planen för de offentliga finanserna 2021–2024 (pressmeddelande 8.4.)

Regeringen överlämnade tredje tilläggsbudgetpropositionen för 2020 till riksdagen den 8 maj.

Den tredje tilläggsbudgetpropositionen för 2020 fokuserar särskilt på underlättandet av företagens finansiella situation och de kostnader som hanteringen och bekämpningen av coronaviruset medför. Regeringen kommer i senare tilläggsbudgetpropositioner för 2020 att bedöma behovet av andra tilläggsanslag med anledning av coronaviruset samt behovet av åtgärder som i mer omfattande grad stöder ekonomin. Avsikten är att föreslå stimulansåtgärder i den tilläggsbudgetproposition som lämnas till riksdagen i början av juni.

Regeringen fattade beslut om den tredje tilläggsbudgetpropositionen för 2020 (pressmeddelande 8.5.)

Regeringen överlämnade fjärde tilläggsbudgetpropositionen för 2020 till riksdagen den 5 juni

Den fjärde tilläggsbudgetpropositionen för 2020 är ett led i åtgärderna för återhämtning efter coronavirusepidemin. Med tilläggsbudgetpropositionen bidrar regeringen till en ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbar återhämtning efter krisen. Genom tilläggsbudgetpropositionen inleds en åtgärdshelhet på sammanlagt 5,5 miljarder euro som ska stödja den ekonomiska återhämtningen.

Regeringen fattade beslut om den fjärde tilläggsbudgetpropositionen för 2020 (pressmeddelande 2.6.)

Regeringen överlämnade fjärde tilläggsbudgetpropositionen för 2020 till riksdagen den 3 september

 I sin proposition föreslår regeringen ett anslag på 60 miljoner euro för finansiering av en temporär epidemiersättning. Propositionen fokuserar endast på nödvändiga anslagsbehov som måste behandlas före den sjätte tilläggsbudgetpropositionen för 2020. 

Regeringen fattade beslut om den femte tilläggsbudgetpropositionen för 2020 (pressmeddelande 3.9.)

Regeringen lämnade den sjätte tilläggsbudgetpropositionen för 2020 till riksdagen den 24 september

Finansministeriets pressmeddelande 24.9.

Regeringen lämnade den sjunde tilläggsbudgetpropositionen för 2020 till riksdagen den 29 oktober

Regeringen enades om den sjunde tilläggsbudgetpropositionen för 2020 (pressmeddelande 23.10.)

Smittsamma sjukdomar, såsom coronaviruset och i synnerhet bekämpningen av det, har många negativa konsekvenser för ekonomin. En del av de negativa effekterna är direkta och en del indirekta.

Direkta konsekvenser uppstår till exempel av att arbetsplatser stängs, sjukdagar, resurser för vård av insjuknade och förlorad inkomst.

Pandemin har negativ inverkan på den inhemska efterfrågan, i synnerhet på många tjänster. Det leder till ökad osäkerheten och till att företagens och hushållens förtroende försvagas, vilket i sin tur leder till ytterligare minskning av efterfrågan, eventuellt i stor utsträckning.

Störningarna i såväl inhemska som globala produktionskedjor orsakar dessutom fördröjningar eller till och med varaktiga minskningar i produktionen.

Smittsamma sjukdomar och bekämpningsåtgärderna har dessutom indirekt inverkan bl.a. på arbetets effektivitet. De kan också höja investeringskostnaderna och skjuta upp investeringsbeslut, minska satsningarna på arbetskraftens kompetens och medföra kostnader för den offentliga sektorn.

De negativa effekternas varaktighet beror å ena sidan på hur länge pandemin och bekämpningsåtgärderna pågår och å andra sidan på om konsumenternas och produktionskedjans verksamhet förändras permanent. 

Ekonomisk översikt, vinter 2020 (på finska)

Coronapandemin dikterar takten för den ekonomiska återhämtningen (pressmeddelande 17.12.2020)
Ekonomin i en brytningspunkt igen (pressmeddelande 5.10.2020)
Ekonomin återhämtar sig långsamt efter coronvirusepidemin (pressmeddelande 16.6.2020)
Coronaviruset slår hårt mot Finlands ekonomi (pressmeddelande 16.4.2020)

Europeiska unionens råd har samlat information om EU:s åtgärder på sin webbplats.

Corona – vad gör EU?

Finland påskyndar framför allt investeringar och minskning av koldioxidutsläpp med EU-finansieringen.

Finlands program för hållbar tillväxt bygger på fyra pelare:

1. Den gröna övergången stöder ekonomiska strukturomvandlingar och ett koldioxidneutralt välfärdssamhälle.
2. Med hjälp av digitalisering och dataekonomi stärks produktiviteten och tjänsterna görs tillgängliga för alla.
3. Sysselsättningsgraden och kunskapsnivån höjs för att påskynda hållbar tillväxt
4. Förbättring av tillgången till social- och hälsovårdstjänster och ökning av kostnadseffektiviteten

Finlands program för hållbar tillväxt

Eftersom coronan fortsätter har kunderna igen möjlighet att med lättare villkor än vanligt få förlängd betalningstid för skatter. Syftet är att lindra i synnerhet de betalningssvårigheter som företag och firmaföretagare har.

Regeringen har föreslagit en ändring i lagen om dröjsmålsränta och samtidigt har Skatteförvaltningen lindrat villkoren för betalningsarrangemang. Det lättade betalningsarrangemanget medför följande lindringar för kunderna:

1. frist med betalningen av de skatteskulder som redan ingår i ett betalningsarrangemang
2. möjlighet att lägga till nya skatter i ett redan gällande betalningsarrangemang
3. dröjsmålsräntan på skatteskulden sänks temporärt från 7 procent till 2,5 procent.

Med hjälp av ett betalningsarrangemang går det att få mer tid för betalningen av skatter. Skatteförvaltningen vidtar inte indrivningsåtgärder om ett betalningsarrangemang är i kraft.

Lindring för företag och privatpersoner: förlängd tid för att betala skatter med en ränta på 2,5 procent (Skatteförvaltningen)

Öppettiderna och gränsövergångsställena för kommersiell trafik har förblivit oförändrade. Ett undantag är de flygplatser som regeringen har bestämt ska stängas. Tullklarering kan också göras med hjälp av distanslösningar inom kommersiell trafik.

Godstrafiken fortsätter, vilket innebär att Tullen övervakar och inspekterar den normalt.

Ledningen av en kommun under undantagsförhållanden grundar sig på samma ledningssystem enligt kommunallagen (410/2015) och kommunens förvaltningsstadga som under normala förhållanden. Beslutsfattandet förutsätter emellertid specialarrangemang under undantagsförhållanden.

Kommunernas beredskapsskyldighet i fråga om undantagsförhållanden baserar sig på beredskapsskyldigheten som ingår i beredskapslagen. Kommunerna, samkommunerna och kommunernas övriga sammanslutningar ska enligt beredskapslagen genom beredskapsplaner och förberedelser för verksamhet under undantagsförhållanden samt genom andra åtgärder  säkerställa att deras uppgifter kan skötas så väl som möjligt också under undantagsförhållanden(1552/2011, 12 §).

Kommunerna bör aktivera sina beredskapsorganisationer på grund av coronaviruset . Ramen för beredskapsorganisationen utgörs av kommunens ledningsgrupp, som kompletterats med t.ex. andra aktörer som hör till kommunkoncernen (bl.a. vattentjänster samt stödtjänster som är viktiga med tanke på kontinuiteten i kommunens verksamhet, såsom städ- och mathållningen) samt vid behov med andra representanter för centrala intressentgrupper.

Betydelsen av följande uppgifter och helheter framhävs under en störningssituation:

• aktivt skapande av kommunens egen, täckande regional och riksomfattande lägesuppfattning, tillgången till information och förmedling av lägesbilden mellan olika aktörer,
• föregripande och tillräcklig resursanvändning,
• krisledning som tar i beaktande det aktuella läget,
• organisering av samarbetet och samordningen mellan olika aktörer,
• kommunens interna och externa kommunikation med beaktande av såväl befolkningens som samarbetsparternas och intressentgruppernas informationsbehov.

Avtalen mellan kommunerna och de privata tjänsteproducenterna innehåller också villkor för beaktande av störningssituationer, och det finns skäl att gå igenom dem inom respektive branscher.

Utöver ordnandet av service ska lägesbilden ta hänsyn till upprätthållandet av en lägesbild över epidemiens och undantagstillståndets konsekvenser för kommunernas verksamhetskostnader och inkomstbas.

• Beredskap och kontinuitetshantering i kommunen (Säkerhets- och försvarskommitténs sekretariat 2012, på finska)
• Räddningsinstitutets material och handböcker i anslutning till kommunernas beredskap (på finska)
• Kommunförbundet har i samarbete med Försörjningsberedskapscentralen och partnerskapsnätverket utvecklat ett verktyg för gemensam beredskap och kontinuitetshantering för kommunerna (på finska)

Kommunala organ kan sammanträda elektroniskt i enlighet med bestämmelserna i kommunens egen förvaltningsstadga. Kommunallagen (410/2015) ger omfattande möjligheter till platsoberoende beslutsfattande.

En temporär ändring av kommunallagen trädde i kraft vid ingången av maj 2020. Med stöd av den kan ett elektroniskt sammanträde och ett elektroniskt beslutsförfarande temporärt tas i bruk i alla organ i kommunen eller samkommunen genom beslut av kommunens eller samkommunens styrelse.

Elektroniska sammanträden gör det möjligt också för personer som hålls i karantän att delta i det kommunala beslutsfattandet. Beslut i ärenden som hör till ett organ kan fattas

• Vid ordinarie möten,
• I en elektronisk miljö (elektroniskt möte) eller
• elektroniskt före sammanträdet (slutet elektroniskt beslutsförfarande, möjligt i andra organ än fullmäktige).

Med stöd av den temporära ändringen av kommunallagen kan kommuner och samkommuner genom regeringens beslut ta i bruk en ny mötesform som tillåter större flexibilitet i fråga om e-möten. Dessa slags möten kan hållas t.ex. med hjälp av en videokonferensförbindelse. Bild- och ljudförbindelsen behöver inte nödvändigtvis vara oavbruten. Mötet förutsätter dock att

• de som deltar i mötet kan verifieras på ett tillförlitligt sätt,
• ordföranden kan leda mötet, och att
• den som deltar i mötet kan följa mötets förlopp och delta i behandlingen av ärenden.

Mötet kan också ordnas elektroniskt så att en del är närvarande på mötesplatsen och en del deltar genom fjärranslutning (s.k. hybridmöte). Då måste man dock se till att alla garanteras lika möjligheter att delta.

Vid elektroniska sammanträden och i elektroniskt beslutsförfarande ska kommunen sörja för informationssäkerheten och för att utomstående inte har tillgång till sekretessbelagda uppgifter. Dessutom ska kommunen se till att offentliga möten också kan följas när det är fråga om ett elektroniskt sammanträde i ett organ. Regeringen kan med stöd av den temporära kommunallagen besluta att offentliga sammanträden kan följas endast elektroniskt.

Riksdagens svar på regeringens proposition med förslag till lag om temporär ändring av kommunallagen

• Riksdagens svar på regeringens proposition med förslag till lag om temporär ändring av kommunallagen (på finska)

• Kommunernas och samkommunernas elektroniska beslutsfattande underlättas (finansministeriets pressmeddelande 16.4.2020)

• Guide för kommuners elektroniska sammanträden och elektroniskt beslutsförfarande (finansministeriets publikationer 2019: 6)

• Kommunförbundet har sammanställt anvisningar om elektroniska möten på webben

Bestämmelserna gäller inte kommunala organ. Det är inte förbjudet att hålla möten.

Regeringen eller regionförvaltningsmyndigheterna kan begränsa antalet åhörare vid offentliga fullmäktigemöten under olika skeden av epidemin. Det rekommenderas därför att allmänheten ges en möjlighet att följa fullmäktigemötena elektroniskt. 

Regeringens anvisningar om undvikande av sammankomster gäller inte skötseln av kommunala förtroendeuppdrag. Kommunala förtroendevalda som är över 70 år kan också delta i kommunala organs möten. Karantän eller hälsomässiga skäl kan dock i praktiken bli ett hinder för att delta i mötet.

Ministerierna producerar frågor och svar om coronaviruset inom sina egna förvaltningsområden. Helheten uppdateras efter behov. Se statsrådets webbtjänst

Kommunförbundet har sammanställt många webbplatser med relevanta anvisningar åt kommunerna i anslutning till uppföljningen av och beredskapen inför coronaviruset: https://www.kommunforbundet.fi/koronavirus

KT Kommunarbetsgivarna har också samlat svar på frågor som ofta ställs i anslutning till kommunala arbetsgivares verksamhet.

Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata förrättar vigslar fortfarande. Det finns dock färre tider än vanligt, i synnerhet på de minsta serviceställena. Vi ber vigselpar att ta med sina egna vittnen till vigseltillställningen, dock högst fyra personer.

Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata begränsar kundservicen på sina serviceställen för att förhindra spridningen av coronaviruset. För att uträtta ärenden på våra serviceställen boka alltid tid på förhand. Telefontjänster betjänar från 1.9.2020 kl. 9-12. Också elektroniska tjänster betjänar normalt. Alla tjänster som är avsedda för privata kunder finns på adressen https://dvv.fi/sv/privatpersoner.

Läget är i huvudsak stabilt för närvarande. Utvecklingen följs noga. Exceptionella situationer kan orsaka oförutsedda störnings- eller belastningssituationer som påverkar medborgarnas e-tjänster. De kritiska medborgartjänsterna tryggas i alla situationer. Kapaciteten för samtidig användning är begränsad, och därför kan det bli nödvändigt med vissa prioriteringar i fråga om e-tjänsterna. Detta kan innebära tillfälliga begränsningar för mindre kritiska tjänster.

Distanskapaciteten ökas kontinuerligt och driftsbelastningen har fördelats. Detta kommer att fortsätta och kapacitetens tillräcklighet kommer att följas upp hela tiden. Distansförbindelserna prioriteras om behovet uppstår. Många arbetsuppgifter kan utföras även utan distansförbindelser.

Valtoris viktigaste uppgift är att säkerställa att tjänsterna fungerar väl och störningsfritt.  Tjänsternas funktion och störningsfrihet säkerställs genom planer som gjorts på förhand, planenlig verksamhet samt med hjälp av extra rutiner. Situationen följs upp och man reagerar effektivt på förändringar. De kritiska tjänsterna har ordnats så att de fungerar även under exceptionella förhållanden. De kritiska tjänsterna har kontrollerats hos Valtoris kundämbetsverk.