Frågor och svar om coronavirusets effekter

Inverkan på ekonomin

Regeringen bereder med snabb tidtabell en tilläggsbudgetproposition som lämnas till riksdagen fredagen den 20 mars.

I tilläggsbudgeten koncentrerar man sig på de kostnader som bekämpningen av coronaviruset och beredskapen orsakar t.ex. inom social - och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde.

Dessutom fokuserar tilläggsbudgeten på nödvändiga och brådskande budgetbehov som direkt hänför sig till ärendet, såsom tryggande av företagsfinansieringen. Företagens likviditet tryggas bl.a. genom att man bereder en fördubbling av volymen av Finnveras inhemska finansiering för små och medelstora företag från 2 miljarder euro till 4,2 miljarder euro.

Under april-maj bereds enligt normal tidtabell en andra tilläggsbudgetproposition för 2020, i vilken man inkluderar nödvändiga tilläggsåtgärder.

Coronavirusets konsekvenser för t.ex. den kommunala ekonomin och företagens ekonomiska situation följs aktivt.


Regeringen överlämnade den första tilläggsbudgetpropositionen för 2020 till riksdagen fredagen den 20 mars. Genom tilläggsbudgeten bereder man sig på de kostnader som coronaviruset medför samt på att underlätta företagens finansiella situation.

Regeringens pressmeddelande (20.3.)


Regeringen bereder som bäst en plan för de offentliga finanserna 2021–2024. Planen för de offentliga finanserna innehåller ett rambeslut för statsfinanserna.

Regeringens överläggningar (ramförhandlingarna) hålls den 7 april. Planen för de offentliga finanserna publiceras den 16 april.

I samband med planen för de offentliga finanserna dras det upp riktlinjer för åtgärder som stöder ekonomin.

De åtgärder som stöder ekonomin beaktas vid beredningen av budgetpropositionen för 2021 sommaren 2020.


Smittsamma sjukdomar, såsom coronaviruset och i synnerhet bekämpningen av det, har många negativa konsekvenser för ekonomin. En del av de negativa effekterna är direkta och en del indirekta.

Direkta konsekvenser uppstår till exempel av att arbetsplatser stängs, sjukdagar, resurser för vård av insjuknade och förlorad inkomst.

Pandemin har negativ inverkan på den inhemska efterfrågan, i synnerhet på många tjänster. Det leder till ökad osäkerheten och till att företagens och hushållens förtroende försvagas, vilket i sin tur leder till ytterligare minskning av efterfrågan, eventuellt i stor utsträckning.

Störningarna i såväl inhemska som globala produktionskedjor orsakar dessutom fördröjningar eller till och med varaktiga minskningar i produktionen.

Smittsamma sjukdomar och bekämpningsåtgärderna har dessutom indirekt inverkan bl.a. på arbetets effektivitet. De kan också höja investeringskostnaderna och skjuta upp investeringsbeslut, minska satsningarna på arbetskraftens kompetens och medföra kostnader för den offentliga sektorn.

De negativa effekternas varaktighet beror å ena sidan på hur länge pandemin och bekämpningsåtgärderna pågår och å andra sidan på om konsumenternas och produktionskedjans verksamhet förändras permanent. 


Finansministeriet utarbetar nästa ekonomiska prognos som grund för regeringens rambeslut och publicerar den i april. Finansministeriet beaktar de dittills insamlade och preciserade uppgifterna om konsekvenserna med coronaviruset i prognosen.


Europeiska kommissionen har föreslagit att EU: s outnyttjade struktur- och investeringsmedel omfördelas till att täcka coronakostnader till ett belopp av 37 miljarder euro. En del av medlen är direkt tillgängliga för medlemsstaterna i form av budgetstöd, medan andra är tillgängliga som krediter till företag.

Kommissionen och Europeiska investeringsbanken har dessutom kommit överens om att bevilja stödkrediter på 8 miljarder euro till små och medelstora företag. Målet är att snabbt öka detta belopp till 20 miljarder euro.

EU:s bestämmelser om de offentliga finanserna och om statligt stöd tillämpas så att de inte hindrar att man reagerar på situationen.

Europeiska centralbanken har beslutat om viktiga åtgärder för att säkerställa bankernas likviditet och företagens tillgång till krediter.


Statens pensionsfond har inlett tilläggsinvesteringar i finländska företags företagscertifikat. Antalet företagscertifikat ökas till högst en miljard euro beroende på marknadsläget. Placeringarna riktas fortfarande mot skuldebrev i bolag med låg kreditrisk och de görs på marknadsvillkor. Finlands Bank har också meddelat om ett program för köp av företagscertifikat till ett belopp om en miljard euro.

Finansinspektionens direktion har lindrat de finländska bankernas behovsprövade tilläggskapital- och likviditetskrav. Beslutet utökar bankernas kreditmöjligheter kalkylmässigt med upp till 52 miljarder euro.

Regeringens finanspolitiska ministerutskott har fastställt att staten kan bevilja statsborgen till ett belopp av högst 600 miljoner euro för finansieringsbehov hos Finnair. Borgensarrangemanget förutsätter riksdagens samtycke.

Se även:

Frågor och svar om räntan och företagsfinansieringen (arbets- och näringsministeriet)


Skatteförvaltningen lindrar villkoren för betalningsarrangemangen och finansministeriet bereder en lägre dröjsmålsränta på de skatter som ingår i betalningsarrangemanget. Ändringarna gäller för viss tid.

För vilka har det nya arrangemanget avsetts?

Arrangemanget är avsett för företag som har betalningssvårigheter.

Vilka skatter omfattas av det nya förfarandet?

Förfarandet gäller alla skatteslag.

Hurdana lättnader är det fråga om?

Dröjsmålsräntan är fyra procent, medan den normalt är sju procent.

Den första betalningsposten i betalningsprogrammet är om tre månader, till skillnad från vanliga en månad.

För vilken tid gäller skattelättnaderna?

Räntelättnader föreslås kunna tillämpas retroaktivt på skatter som förfallit till betalning redan i mars.

Den sänkta räntan ska gälla för skatter som förfaller till betalning senast i slutet av augusti.

Hur kan man få förlängd betalningstid?

Om ditt företag har svårt att betala skatt på grund av coronavirussituationen, kan du ansöka om ett lättat betalningsarrangemang i OmaVero från och med den 25 mars.

Vem kan få förlängd betaltid?

Man kan få tilläggstid om man har problem med att betala skatterna.

Finns det något som förhindrar betalningsarrangemanget?

Betalningsarrangemang kan inte beviljas om sökanden har skatteskuld som drivs in vid utsökning eller om sökanden har underlåtit att lämna in skattedeklarationer eller inkomstregisteranmälningar. Också ett betalningsarrangemang som förfallit tidigare kan utgöra ett hinder för att få ett nytt arrangemang.


Öppettiderna och gränsövergångsställena för kommersiell trafik har förblivit oförändrade. Ett undantag är de flygplatser som regeringen har bestämt ska stängas. Tullklarering kan också göras med hjälp av distanslösningar inom kommersiell trafik.

Godstrafiken fortsätter, vilket innebär att Tullen övervakar och inspekterar den normalt.


Inverkan på kommuner

Stängningen av skolor samt flexibiliteten i fråga om vissa tidsfrister och skyldigheter att tillhandahålla icke-brådskande social- och hälsovårdstjänster. Dessa har definierats närmare genom en förordning av statsrådet.

Andra delar av beredskapslagen kan vid behov tas i bruk senare.


Arbetsgivarna inom den offentliga sektorn ska förordna sina anställda till distansarbete i den mån som arbetsuppgifterna gör det möjligt. För den kritiska personalens del avviker man vid behov från bestämmelserna i arbetstidslagen och semesterlagen både inom den privata och inom den offentliga sektorn.

Under undantagsförhållanden som beror på coronaviruset begränsades rätten till närundervisning till att börja med till de elever på årskurs 1–3 vilkas vårdnadshavare arbetar inom branscher som är kritiska med tanke på samhällets funktion. Definitionen av kritiska områden har väckt varierande tolkningar hos anordnarna av grundläggande utbildning, och därför beslöt man att precisera riktlinjen och slopa definitionen av kritiska områden i utbildningen. Förändringen träder i kraft den 23 mars 2020.

Se undervisnings - och kulturministeriets pressmeddelande 20.3.


Skolornas, läroanstalternas, universitetens och yrkeshögskolornas samt medborgarinstitutens och det övriga fria bildningsarbetets lokaler ska stängas.

Kommunerna ska dock undantagsvis ordna förskoleundervisning som ordnas i skolan samt närundervisning på årskurs 1–3 inom den grundläggande utbildningen. Det är dock inte nödvändigt att gå till skolan, utan också elever på årskurs 1–3 rekommenderas starkt att delta i undervisningen via distansundervisning, om möjligt. 

Dessutom ska kommunerna ordna närundervisning för elever som fått ett beslut om särskilt stöd, om inte föräldrarna kan ordna vården av barnet hemma.

Museer, teatrar, kulturhus, bibliotek, biblioteksbilar, hobbylokaler och hobbyplatser, badhus och andra idrottsanläggningar, ungdomslokaler, klubbhus, organisationers samlingslokaler, dagverksamhet för äldre, arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte och arbetscentraler stängs.


Ledningen av en kommun under undantagsförhållanden grundar sig på samma ledningssystem enligt kommunallagen (410/2015) och kommunens förvaltningsstadga som under normala förhållanden. Beslutsfattandet förutsätter emellertid specialarrangemang under undantagsförhållanden.

Kommunernas beredskapsskyldighet i fråga om undantagsförhållanden baserar sig på beredskapsskyldigheten som ingår i beredskapslagen. Kommunerna, samkommunerna och kommunernas övriga sammanslutningar ska enligt beredskapslagen genom beredskapsplaner och förberedelser för verksamhet under undantagsförhållanden samt genom andra åtgärder  säkerställa att deras uppgifter kan skötas så väl som möjligt också under undantagsförhållanden(1552/2011, 12 §).

Kommunerna bör aktivera sina beredskapsorganisationer på grund av coronaviruset . Ramen för beredskapsorganisationen utgörs av kommunens ledningsgrupp, som kompletterats med t.ex. andra aktörer som hör till kommunkoncernen (bl.a. vattentjänster samt stödtjänster som är viktiga med tanke på kontinuiteten i kommunens verksamhet, såsom städ- och mathållningen) samt vid behov med andra representanter för centrala intressentgrupper.

Betydelsen av följande uppgifter och helheter framhävs under en störningssituation:

  • aktivt skapande av kommunens egen, täckande regional och riksomfattande lägesuppfattning, tillgången till information och förmedling av lägesbilden mellan olika aktörer,
  • föregripande och tillräcklig resursanvändning,
  • krisledning som tar i beaktande det aktuella läget,
  • organisering av samarbetet och samordningen mellan olika aktörer,
  • kommunens interna och externa kommunikation med beaktande av såväl befolkningens som samarbetsparternas och intressentgruppernas informationsbehov.

Avtalen mellan kommunerna och de privata tjänsteproducenterna innehåller också villkor för beaktande av störningssituationer, och det finns skäl att gå igenom dem inom respektive branscher.

Utöver ordnandet av service ska lägesbilden ta hänsyn till upprätthållandet av en lägesbild över epidemiens och undantagstillståndets konsekvenser för kommunernas verksamhetskostnader och inkomstbas.


På ett eller annat sätt påverkar undantagssituationen all kommunal verksamhet, direkt eller indirekt, genast eller med fördröjning. Konsekvenserna kan hänföra sig t.ex. till förändringar i kundernas behov, till att personalen förblir frisk och till ekonomin.

Stängningen av skolor samt flexibiliteten i fråga om vissa tidsfrister och skyldigheter att tillhandahålla icke-brådskande social- och hälsovårdstjänster. Dessa har definierats närmare genom en förordning av statsrådet.

Det lönar sig att vara beredd på att behovet av socialvård ökar, bl.a. efterfrågan på hemservice kan öka, liksom också behovet av barnskydd.

Vatten-, avfalls- och energiförsörjningen, som sköts av kommunerna, är en väsentlig grundläggande infrastruktur i samhället som måste sörjas för.

Det är ytterst viktigt att säkerställa att kommunens stödtjänster, såsom mat-, städ- och IKT-tjänsterna, fungerar under undantagsförhållanden.

Räddningsväsendet bör också kunna fungera störningsfritt i alla situationer.


Kommunala organ kan sammanträda elektroniskt i enlighet med bestämmelserna i kommunens egen förvaltningsstadga. Kommunallagen (410/2015) ger omfattande möjligheter till platsoberoende beslutsfattande. Elektroniska sammanträden gör det möjligt också för personer som hålls i karantän att delta i kommunernas beslutsfattande.

Beslut i ärenden som hör till ett organ kan fattas

  • vid ett ordinarie sammanträde,
  • vid ett sammanträde i en elektronisk miljö (elektroniskt sammanträde) eller
  • på elektronisk väg före sammanträdet (elektroniskt beslutsförfarande, möjligt för andra organ än fullmäktige).

Vid ett elektroniskt sammanträde krävs det att de som konstateras vara närvarande står i bild- och ljudförbindelse med varandra på lika villkor. Vid mötena måste man alltså säkerställa båda dessa. Mötet kan också ordnas elektroniskt så att en del är närvarande och en del deltar via distansanslutning, förutsatt att alla garanteras lika möjligheter att delta.

Vid elektroniska sammanträden och i elektroniskt beslutsförfarande ska kommunen sörja för informationssäkerheten och för att utomstående inte har tillgång till sekretessbelagda uppgifter.


Bestämmelserna gäller inte kommunala organ.  Det är inte förbjudet att hålla möten.

Antalet sammankomster kan minskas för försiktighetens skull och besluta endast om obligatoriska eller annars brådskande ärenden. Vid fullmäktiges offentliga sammanträden bör publiken begränsas till tio personer. Mötet kan däremot följas t.ex. med hjälp av olika elektroniska kanaler.

Regeringens anvisningar om undvikande av sammankomster gäller inte skötseln av kommunala förtroendeuppdrag. Kommunala förtroendevalda som är över 70 år kan också delta i kommunala organs möten. Karantän eller hälsomässiga skäl kan dock i praktiken bli ett hinder för att delta i mötet.


Epidemins verkningar och verkningarnas varaktighet följs noggrant med tanke på kommunernas ekonomi. Det är redan i detta skede klart att epidemin ökar kommunernas utgifter för hälso- och sjukvården. Epidemin försvagar dessutom den ekonomiska tillväxten och sysselsättningen och därigenom den offentliga ekonomin och den kommunala ekonomin, vilket minskar på kommunernas intäkter. En eventuell sänkning av skatteinkomsterna får tämligen snabba konsekvenser.

Kommunerna har också själva möjlighet att till vissa delar påverka krisens ekonomiska konsekvenser. Ökningen av kommunernas utgifter påverkas i hög grad av hur kommunen klarar av att överföra personal från indragna funktioner till andra uppgifter och anpassa utgifterna för dessa funktioner.

Kommunerna och staten ska i mån av möjlighet förbereda sig på en långvarig störning. Man måste också vara beredd på att det tar lång tid att återhämta sig från krisen även efter det omedelbara krisläget.

Regeringen följer coronavirusets inverkan på kommunernas utgifter och inkomster samt hur den kommunala finansieringsservicen fungerar. Regeringen utreder dessutom olika sätt att stöda kommunerna ekonomiskt.

Tilläggsbudgeten för coronaviruset överlämnades den 20 mars 2020. Tilläggsbudgeten fokuserar på de kostnader som bekämpningen av coronaviruset och beredskapen medför och på andra nödvändiga och brådskande budgetbehov som direkt hänför sig till ärendet, såsom tryggandet av företagsfinansieringen.

Utvecklingsutsikterna för den kommunala ekonomin har redan länge varit dystra. Inom den närmaste framtiden fäster man dock uppmärksamhet framför allt vid den pågående krisen och stödet till kommunerna i hanteringen av krisen.

Regeringens lägesrapport 23.3 om kommunerna


Kommunens bokslut för 2019 ska också i detta läge behandlas i kommunstyrelsen före utgången av mars och lämnas till revisorerna för granskning. Fullmäktige ska å sin sida behandla den före utgången av juni.

Bokföringsnämndens kommunsektion kan inte bevilja dispens från tidtabellen för upprättande och behandling av bokslutet, eftersom tidtabellen anges i kommunallagen.

Kommunens bokslut kan undertecknas elektroniskt. Upprättandet och undertecknandet av bokslutet beskrivs också i den allmänna anvisning om kommunens verksamhetsberättelse och bokslutbokföringsnämndens som kommunsektion gett ut.


Kommunen ska informera kommuninvånarna, de som utnyttjar kommunens tjänster, organisationer och andra sammanslutningar om kommunens verksamhet.

I en krissituation är det väsentligt med snabb, regelbundet uppdaterad, tydlig och informationsbaserad kommunikation. I kommunikationen ska det användas ett klart och begripligt språk och olika invånargruppers behov ska beaktas.

Kommunen ska även under undantagsförhållanden ge tillräcklig information om de tjänster som kommunen ordnar, behandlingen av ärenden, beslutsfattandet och beslutens verkningar.


Andra delar av beredskapslagen kan vid behov tas i bruk om situationen kräver det. Regeringen informerar genast om nya förordningar utfärdas.


Ministerierna producerar frågor och svar om coronaviruset inom sina egna förvaltningsområden. Helheten uppdateras efter behov. Se statsrådets webbtjänst

Kommunförbundet har sammanställt många webbplatser med relevanta anvisningar åt kommunerna i anslutning till uppföljningen av och beredskapen inför coronaviruset: https://www.kommunforbundet.fi/koronavirus

KT Kommunarbetsgivarna har också samlat svar på frågor som ofta ställs i anslutning till kommunala arbetsgivares verksamhet.


Inverkan på myndigheten för digitalisering och befolkningsdata och digitala tjänster

Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata förrättar vigslar fortfarande. Det finns dock färre tider än vanligt, i synnerhet på de minsta serviceställena. Vi ber vigselpar att ta med sina egna vittnen till vigseltillställningen, dock högst fyra personer.


Kundbesöken har begränsats på grund av coronaviruset. Det går att uträtta ärenden vid Myndigheten för digitalisering och befolkningsdatas kundserviceställen fram till den 13 april 2020 endast genom att boka tid på förhand. Telefontjänsten betjänar exceptionellt mellan 9 –15. E-tjänster kan användas normalt. Alla tjänster som är avsedda för privata kunder finns på adressen https://dvv.fi/sv/privatpersoner.


Läget är i huvudsak stabilt för närvarande. Utvecklingen följs noga. Exceptionella situationer kan orsaka oförutsedda störnings- eller belastningssituationer som påverkar medborgarnas e-tjänster. De kritiska medborgartjänsterna tryggas i alla situationer. Kapaciteten för samtidig användning är begränsad, och därför kan det bli nödvändigt med vissa prioriteringar i fråga om e-tjänsterna. Detta kan innebära tillfälliga begränsningar för mindre kritiska tjänster.


Distanskapaciteten ökas kontinuerligt och driftsbelastningen har fördelats. Detta kommer att fortsätta och kapacitetens tillräcklighet kommer att följas upp hela tiden. Distansförbindelserna prioriteras om behovet uppstår. Många arbetsuppgifter kan utföras även utan distansförbindelser.


Valtoris viktigaste uppgift är att säkerställa att tjänsterna fungerar väl och störningsfritt. I det aktuella läget stöds detta av en lägesledningsgrupp som sammanträder varje dag. Tjänsternas funktion och störningsfrihet säkerställs genom planer som gjorts på förhand, planenlig verksamhet samt med hjälp av extra rutiner. Situationen följs upp och man reagerar effektivt på förändringar. De kritiska tjänsterna har ordnats så att de fungerar även under exceptionella förhållanden. De kritiska tjänsterna har kontrollerats hos Valtoris kundämbetsverk.