Frågor och svar om reformen av fastighetsbeskattningen

Bakgrund

Varför behöver systemet reformeras?

Grunderna för beskattningsvärdet för byggnader är från 1970-talet och de mera omfattande uppdateringarna av markens värde gjordes för 15 år sedan. Beskattningsvärdena har släpat efter den allmänna kostnads- och prisutvecklingen. Kostnadsutvecklingen för byggande har påverkats bland annat av ändringar i byggbestämmelser, byggmetoder och byggkostnader samt av förändringar i hur byggnader används och i kvalitetskraven. Kostnadsutvecklingen har varierat mellan olika byggnadstyper. Markpriserna har dessutom utvecklats olika i olika regioner och det har uppkommit nya slags byggnadstyper. 

Vilka problem finns i det nuvarande systemet i fråga om rättvisa och incitament?

Det nuvarande systemet behandlar inte de skattskyldiga på ett likvärdigt och rättvist sätt, eftersom

beskattningsvärdena för olika fastigheter, byggnadstyper och mark i olika områden inte har något motiverat samband sinsemellan och till gängse värden. 

Nuläget uppmuntrar heller inte kommunerna att göra investeringar i infrastruktur och tjänster som höjer värdet på fastigheter eftersom investeringarna inte ökar skatteinkomsterna.

Borde det nuvarande systemet effektiviseras?

Ja. Målet med reformen är också att digitalisera och automatisera myndighetsarbete. På så sätt kan man minimera de administrativa kostnaderna för beskattningen samtidigt som man kan producera en beskattningsvärdering som kan uppdateras årligen. 

För fastighetsägarnas och myndigheternas del är grunderna för beskattningsvärdet för byggnader i fråga om de viktigaste byggnadstyperna väldigt detaljerade, svårbegripliga och svåra att förstå för de skattskyldiga. Det här försämrar transparensen, gör det svårare att bedöma skattekostnader och leder till rättstvister. 

Mål

Vad eftersträvas med reformen?

Det primära målet är att åtgärda den ojämlikhet som beror på eftersläpningen i beskattningsvärdet. Ett annat mål har varit ett tydligt, begripligt, enkelt och transparent värderingssystem. Det nya systemet är rättvisare eftersom beskattningsvärdena uppdateras regelbundet. Systemet ska baseras på ett massförfarande så att det ur fastighetsägarnas synpunkt är lätt och ur myndigheternas synpunkt kostnadseffektivt.

Är målet att öka på fastighetsskatteintäkterna?

Målet är inte att skärpa fastighetsbeskattningen. Om beskattningsvärdena i genomsnitt stiger, för marken med över det dubbla, ska intervallen för skattesatserna sänkas så att reformen inte tvingar kommunerna att skärpa fastighetsbeskattningen. Detta främjas även av att det fastslås en egen skattesats för mark.

På vilket sätt är det nya systemet rättvisare än det gamla?

Beskattningsvärdena föråldras inte eftersom de uppdateras kontinuerligt. På så sätt motsvarar beskattningsvärdet på ett bättre sätt prisnivån och byggkostnaderna i området. I fråga om byggnaderna ska de värden som används som grunder för beskattningen fastställas för alla 110 byggnadsklasser enligt den nationella byggnadsklassificeringen. På så sätt har byggnader med olika kostnader ett korrekt förhållande till gängse värden. 

Fastställande av fastighetsskatten

Hur fastställs beskattningsvärdet för mark i fortsättningen?

Grunden för beskattningsvärdet för mark ska precis som nu vara markens pris i området och markanvändningen men beskattningsvärdena uppdateras årligen. Lantmäteriverket har fastställt priszoner för områden som i fråga om prisnivå hör till samma klass samt de pris som tillämpas med dessa. I prissättningen ska även uppgifter om köpeskilling för bostäderna användas. Det slutliga beskattningsvärdet ska utgöra 70 procent av markvärdet (försiktighetsprincipen).

Hur kommer byggnaders beskattningsvärden att fastställas i framtiden?

Beskattningsvärdet för byggnader ska baseras på byggnadskategoriernas genomsnittliga nybyggnadskostnader i olika områden. I nuläget tillämpar man värden baserade på byggnadskostnaderna på 70-talet. Statistikcentralen har baserat på statistikmaterial producerat en genomsnittlig nybyggnadskostnad per kvadrat- eller kubikmeter för cirka 110 byggnadstyper och av nybyggnadskostnaden beaktas 50 procent i grunden för beskattningsvärdet (försiktighetsprincipen), emellertid 45 procent för villor och parhus. Byggnadens storlek och ålder ska också tas i beaktande. Grundrenoveringar ska inte längre påverka åldersavdraget. Det föreslås att ett antal enskilda attributdata slopas i samband med beräkningen av beskattningsvärdet. 

Statistikcentralen har bildat 30 prisgrupper där byggnadsklasser som till sina byggkostnader är av samma storlek ingår. Regionalt ska det finnas sex zoner. I området med de billigaste byggkostnaderna kan det värde som är grunden för beskattningsvärdet beroende på byggnadskategori vara till exempel 80 procent av värdet i de dyraste områdena. 

Enhetsvärdet på ett egnahemshus eller parhus sänks dessutom baserat på Statistikcentralens utredning områdesvis i fråga om byggnadernas genomsnittliga marknadsvärde och nybyggnadskostnaderna.

Ändringarna i beskattningsvärdena påverkas i hög grad också av reformen av systemet med åldersavdrag för byggnader. Man kommer att övergå från det nuvarande stadigt tilltagande åldersavdraget till ett system som på ett bättre sätt beskriver det verkliga sjunkande marknadsvärdet, där är de årliga åldersavdragen större till en början och minskar med tiden.

Konsekvenserna för skattskyldiga och kommuner

Kommer fastighetsskatten att skärpas?

Målet är varken att höja eller sänka på fastighetsskatten, men skatten på enskilda fastigheter kan emellertid stiga eller sjunka. Om fastigheternas beskattningsvärden stiger i allmänhet sänks på motsvarande sätt de nedre och övre gränserna för skattesatserna. Kommunerna fastställer sedan sina fastighetsskattesatser inom de lagstadgade intervallerna. 
I konsekvensbedömningen för reformen antas det att kommunerna fastställer fastighetsskattesatserna så att beskattningsutfallet inte förändras. Antagandet är nödvändigt för att effekterna av värderingsreformen överhuvudtaget ska gå att bedöma separat från effekterna av kommunernas beslut om skattesatser.

Vad händer om kommunerna agerar på ett annat sätt?

Kommunerna har rätt att besluta om skattesatserna inom de nya intervallerna, och de får även utöka sina skatteintäkter. Kommunerna har även nu den möjlighet men de har använt den sparsamt. Kommunerna har haft sina egna motiv för en måttfull beskattning och det är oklart varför dessa grunder skulle förändras.
Kommunerna kan också lindra beskattningen. Till exempel 35 procent av det sammanlagda beskattningsvärdet för mark i hela landet hör till den lägsta tillåtna skattesatsen. För byggnader för stadigvarande boende är andelen en dryg femtedel.

Hur ändras beskattningsvärdena?

Beskattningsvärdena för byggnader för stadigvarande boende stiger med cirka en procent på nationell nivå, men i de flesta kommuner sjunker beskattningsvärdena. Beskattningsvärdena för byggnader som omfattas av skattesatsen för fritidsbostäder stiger med 30 procent.
Beskattningsvärdet på övriga byggnader stiger i genomsnitt med drygt 9 procent på nationell nivå, men höjningen varierar stort mellan olika byggnadstyper och områden utifrån byggnadskostnadsutvecklingen samt ålder. 

Den måttliga förändringen av byggnaders beskattningsvärden beror på att den försiktighetsprincip som tillämpas på byggnader sjunker från nuvarande 75 procent till 50 procent, på egnahemshus och parhus till 45 procent. På samma sätt påverkar de ändringar i systemet med åldersavdrag som påverkar en stor den av beskattningsvärdet på byggnadsbeståndet på ett negativt sätt.

Beskattningsvärdet för mark blir i genomsnitt 2,2 gånger högre på nationell nivå, på bostadstomter cirka 2,4 gånger högre. Förändringarna i beskattningsvärdena för mark varierar mellan olika områden i mycket högre grad än förändringarna i beskattningsvärdet för byggnader.
Förändras fastighetsbeskattningen för gårdsbruksenheter?

Jordbruksmark och skog förblir även i fortsättningen skattefria. Det föreslås inte heller att det görs ändringar i värderingen av produktionsbyggnader inom jord- och skogsbruket och deras byggplatser eller marktäktsområden.

Beskattningsvärdena på bostadsbyggnader och fritidshus på gårdsbruksenheter samt deras byggplatser ändras på samma sätt som för övriga fastigheter. Den första försäljningen av en gårdsbruksenhets område som anvisats för byggande i generalplanen ska inte längre leda till att hela området omfattas av fastighetsskatten.

På vilket sätt förändras fastighetsskattesatserna?

De nedre gränserna för skattesatserna fastställs på så sätt att kommunerna inte blir tvungna att skärpa beskattningen och de övre gränserna fastställs på så sätt att kommunerna inte heller blir tvungna att avstå från skatteinkomster. 
Intervallet i den allmänna fastighetsskattesatsen för byggnader sänks från 0,93–2,00 till 0,53–1,70, för mark från 0,93–2,00 till 0,13 –2,00 och för byggnader för stadigvarande bostäder från 0,41–1,00 till 0,35–1,00.

På vilket sätt kan skatten för en enskild fastighet stiga eller sjunka?

Skatten för byggnader eller för mark kan stiga om kommunen vill ta ut mer skatt på objekt som omfattas av fastighetsskattesatsen i fråga eller om beskattningsvärdet på en byggnad eller på marken stiger mer i relation till andra byggnader eller fastigheter som omfattas av samma skattesats. I det motsatta fallet sjunker skatten.

Hur förhindrar man orimliga engångsförhöjningar?

Förslagen innehåller en så kallad bromsbestämmelse som begränsar större höjningar av skatten under en övergångsperiod på tre år. Om den skatt som ska debiteras för en fastighet stiger med mer än 30 procent och samtidigt med minst 200 euro från föregående år, debiteras inte den överstigande delen. 

Hur går det med kommunernas skatteinkomster?

Kommunerna fattar sina egna beslut om detta när de fastställer sin skattesats för 2024.
Information

När informeras de skattskyldiga om beloppet på fastighetsskatten efter reformen?
Beloppet på fastighetsskatten klarnar våren 2024 när Skatteförvaltningen skickar ut beslutet om fastighetsskatt.

Var finns information om grunderna för beskattningsvärdena?

Det är möjligt att kontrollera priszonerna för tomtmark och priserna i en karttjänst som ska öppnas på Skatteförvaltningens webbplats våren 2024.

Allmänheten kan på Statskontorets webbplats kontrollera  de områdesvisa nybyggnadskostnader per byggnadstyp som beskattningsvärdet är grundat på.

Applikationen Rakennusluokitin som skapats av Statistikcentralen hjälper dessutom både fastighetsägare och myndigheter att fastställa rätt byggnadsklass. 

Ytterligare information

Jukka Vanhanen, lagstiftningsråd, tfn 02955 30239, jukka.vanhanen(at)gov.fi
Päivi Jäske, biträdande direktör, Skatteförvaltningen, tfn 029 512 7563, paivi.jaske(at)vero.fi