Frågor och svar om reformen av personbeteckningen

Varför görs en reform av personbeteckningen och när träder ändringarna i kraft?

Avsikten med reformen av personbeteckningen är att förbättra det nuvarande personbeteckningssystemet och åtgärda problem. De nuvarande personbeteckningarna slopas inte.

Genom reformen av personbeteckningssystemet säkerställs att personbeteckningarna räcker till, underlättas utlänningars tillgång till finländska tjänster, blir det möjligt att använda en ny identifieringskod som inte är beroende av personuppgifter samt förbättras jämlikheten genom att uppgifter om könstillhörighet stryks i personbeteckningen.

Efter det remissförfarande som nu pågår ska lagutkasten finslipas. Avsikten är att propositionen ska lämnas till riksdagen hösten 2022. Avsikten är att de föreslagna lagändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2023. De ändringar som gäller den könsneutrala personbeteckningen ska träda i kraft den 1 januari 2027.

Ändrar personbeteckningen form?

Nej. De personbeteckningar som beviljats förblir oförändrade.

Från och med ingången av 2027 ska det inte längre gå att dra slutsatser om könstillhörigheten utifrån det individuella nummer som finns i slutet av personbeteckningen och som för närvarande är jämnt för kvinnor och udda för män. I personbeteckningar som beviljas efter ändringen ska det individuella numret i slutdelen vara slumpmässigt.

Varför ska personbeteckningen bli könsneutral?

Uppgifter om könstillhörighet är sällan obligatoriska uppgifter när man uträttar ärenden. Genom att avlägsna uppgifterna om könstillhörighet kan jämlikheten förbättras.

EU:s dataskyddsförordning förpliktar till att i varje enskilt syfte behandla endast de personuppgifter som är nödvändiga för ändamålet i fråga. Strukturen på personbeteckningen möjliggör inte detta, eftersom den innehåller information om en persons könstillhörighet oberoende av om uppgifterna om könstillhörighet är av betydelse eller inte när ett ärende uträttas.

Även i nuläget finns uppgifterna om könstillhörighet som separata uppgifter i befolkningsdatasystemet. Uppgifter om könstillhörighet ska finnas som separata uppgifter i de register där uppgifter om könstillhörighet behövs i det skede då uppgifter om könstillhörigheten inte längre finns i personbeteckningen.

Hurdan är den nya identifieringskoden?

Den nya identifieringskoden ska vara helt oberoende av personuppgifterna och det ska inte gå att dra slutsatser om till exempel en persons ålder utifrån identifieringskoden. Den nya identifieringskoden ska fogas till befolkningsdatasystemet för varje person som har en finländsk personbeteckning.

Den nya identifieringskoden ska vara en beteckning med en kontrollbeteckning. Denna beteckning ska bestå av två delar och vara baserad på hexadecimaltal. Koden ska vara 11 tecken lång.

Hur påverkas allmänheten av den nya identifieringskoden?

Den nya identifieringskoden kräver inga åtgärder av allmänheten och inverkar inte på hur människor uträttar sina ärenden i olika tjänster i samhället.

Den nya identifieringskoden ska inte ersätta personbeteckningen, utan företag, sammanslutningar och myndigheter som bland annat av dataskyddsskäl inte vill eller kan behandla personbeteckningar ska frivilligt kunna använda identifieringskoden till exempel som en beteckning som identifierar arbetstagare eller kunder.

När införs den nya identifieringskoden?

Den nya identifieringskoden införs i befolkningsdatasystemet vid ingången av 2023. Även andra aktörer i samhället får, om de så önskar, börja använda identifieringskoden från och med början av 2023. Varje organisation ska emellertid själv besluta om den börjar använda identifieringskoden i sin egen verksamhet och själv bestämma sin egen eventuella tidsplan för att börja använda identifieringskoden.

Hur påverkar ändringarna utlänningar som uträttar ärenden i finländska tjänster?

I utkastet till regeringsproposition föreslås att det införs ett nytt förfarande för fjärregistrering.

Genom ett förfarande för distansregistrering kan en utlänning (som till exempel håller på att flytta till Finland för att arbeta eller studera) registrera sina uppgifter i befolkningsdatasystemet som självbetjäning via en smarttelefon och få en finländsk personbeteckning. I förfarandet ska den registrerades identitet säkerställas i förfarandet med hjälp av chipet i passet och ett program för ansiktsigenkänning.

Införandet av fjärregistrering är en av de åtgärder som syftar till att göra det lättare och snabbare att få en finländsk personbeteckning. Med hjälp av en finländsk personbeteckning kan till exempel en arbetskraftsinvandrare lättare sköta till exempel sina bank-, skatte-, hälso- och sjukvårds- och utbildningsärenden i Finland genast efter ankomsten till landet.

Vilka åtgärder håller på att vidtas för att förhindra identitetsstölder och hjälpa offer för identitetsstölder?

Det pågår flera åtgärder för att förebygga identitetsstölder och hjälpa offer för identitetsstölder. I webbtjänsten Suomi.fi, som skapats av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata, finns en ny informations- och ärendehanteringshelhet där allmänheten får information om hur man ska gå till väga om man misstänker att ens personuppgifter har hamnat i fel händer.

Vid justitieministeriet och finansministeriet pågår ett projekt för att inrätta ett positivt kreditupplysningsregister. Det ska vara möjligt att göra en frivillig anteckning om kreditförbud i registret.

I projektet för att reformera personbeteckningen pågår just nu ett remissförfarande med förslag till åtgärder för att förebygga missbruk av personuppgifter och personbeteckningar.

Praxisen för att byta personbeteckning förblir oförändrad. Under 2021 utreddes möjligheterna att underlätta bytet. De konsekvenser och kostnader som lagändringarna medför för såväl allmänheten som alla aktörer som behandlar personbeteckningar ansågs vara oförutsägbara och potentiellt omfattande i förhållande till den eventuella nyttan.