Frågor och svar om reformen av personbeteckningen

Avsikten med reformen av personbeteckningen är att förbättra det nuvarande personbeteckningssystemet och åtgärda problem. De nuvarande personbeteckningarna slopas inte.

Reformen av personbeteckningssystemet säkerställer att personbeteckningarna räcker till, underlättar utlänningars tillgång till finländska tjänster, gör det möjligt att använda en ny identifieringskod som inte är beroende av personuppgifter och förbättrar jämlikheten genom att uppgifter om könstillhörighet stryks i personbeteckningen.

Lagutkasten om reformen av personbeteckningen var på remiss 10 januari–4 mars 2022. En regeringsproposition som preciserats utifrån utlåtandena lämnades till riksdagen den 15 september 2022. De lagändringar som föreslagits i propositionen föreslås träda i kraft den 1 september 2023. De ändringar som gäller den könsneutrala personbeteckningen ska träda i kraft den 1 januari 2027.

Nej. De personbeteckningar som beviljats förblir oförändrade.

Från och med ingången av 2027 ska det inte längre vara möjligt att dra slutsatser om könstillhörigheten utifrån personbeteckningens individuella nummer. Det individuella numret är ett tresiffrigt tal efter skiljemarkören i personbeteckningen. Numret är för närvarande jämnt för kvinnor och udda för män. Det individuella numret kommer att vara slumpmässigt i personbeteckningar som beviljas efter ändringen.

För att personbeteckningarna säkert ska räcka till införs nya skiljetecken som visar födelseårhundradet. Dessutom betraktas skiljetecknet som en betydelsebärande del av beteckningen.

• För dem som är födda på 2000-talet införs utöver den nuvarande bokstaven A även bokstäverna B, C, D, E och F. 
• För dem som är födda på 1900-talet införs utöver det nuvarande bindestrecket (-) även bokstäverna Y, X, W, V och U.

Statsrådet utfärdade en förordning om de nya skiljetecknen i juli 2022. Förordningen träder i kraft den 1 januari 2023. Nya skiljetecken börjar användas när de som nu är i bruk tar slut.

• Ta del av statsrådets förordning
• Läs mer om användningen av nya skiljetecken på Myndighetens för digitalisering och befolkningsdata webbplats

Uppgifter om könstillhörighet är sällan obligatoriska uppgifter när man uträttar ärenden. Jämlikheten förbättras då uppgifterna om könstillhörighet slopas. 

EU:s dataskyddsförordning förpliktar till att i varje enskilt syfte behandla endast de personuppgifter som är nödvändiga för ändamålet i fråga. Strukturen på personbeteckningen möjliggör inte detta, eftersom den innehåller information om en persons könstillhörighet oberoende av om uppgifterna om könstillhörighet är av betydelse eller inte när ett ärende uträttas.

Även i nuläget finns uppgifterna om könstillhörighet som separata uppgifter i befolkningsdatasystemet. Uppgifter om könstillhörighet ska finnas som separata uppgifter i de register där uppgifter om könstillhörighet behövs i det skede då uppgifter om könstillhörigheten inte längre finns i personbeteckningen. 

Den nya identifieringskoden ska vara helt oberoende av personuppgifterna och det ska inte gå att dra slutsatser om till exempel en persons ålder utifrån identifieringskoden. Den nya identifieringskoden ska fogas till befolkningsdatasystemet för varje person som har en finländsk personbeteckning. Koden ska vara 11 tecken lång.

Den nya identifieringskoden kräver inga åtgärder av allmänheten och inverkar inte på hur människor uträttar sina ärenden i olika tjänster i samhället.

Den nya identifieringskoden ska inte ersätta personbeteckningen, utan företag, sammanslutningar och myndigheter som bland annat av dataskyddsskäl inte vill eller kan behandla personbeteckningar ska frivilligt kunna använda identifieringskoden till exempel som en beteckning som identifierar arbetstagare eller kunder.

Det är enligt regeringspropositionen frivilligt för organisationerna att ta i bruk en identifieringskod. Kostnader åsamkas med andra ord endast organisationer som beslutar att använda identifieringskoder. Dessa kostnader uppkommer i huvudsak i samband med systemuppdateringar. Ett undantag är Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata, som får obligatoriska kostnader till exempel till följd av utvecklingen av det nya identifieringssystemet.

Organisationer som inte väljer att ta i bruk en ny identifieringskod använder i fortsättningen personbeteckningen på samma sätt som nu.

Den nya identifieringskoden införs i befolkningsdatasystemet i september 2023. Även andra aktörer i samhället får, om de så önskar, börja använda identifieringskoden från och med september 2023. Varje organisation ska emellertid själv besluta om den börjar använda identifieringskoden i sin egen verksamhet och själv bestämma sin egen eventuella tidsplan för att börja använda identifieringskoden.

I utkastet till regeringsproposition föreslås att det införs ett nytt förfarande för distansregistrering.

Genom ett förfarande för distansregistrering kan en utlänning (som till exempel håller på att flytta till Finland för att arbeta eller studera) registrera sina uppgifter i befolkningsdatasystemet som självbetjäning via en smarttelefon och få en finländsk personbeteckning redan innan han eller hon anländer till Finland. Den registrerades identitet säkerställs i förfarandet med hjälp av chipet i passet och ett program för ansiktsigenkänning.

Införandet av fjärregistrering är en av de åtgärder som syftar till att göra det lättare och snabbare att få en finländsk personbeteckning. Med hjälp av en finländsk personbeteckning kan till exempel en arbetskraftsinvandrare lättare sköta till exempel sina skatte-, hälso- och sjukvårds- och utbildningsärenden i Finland efter ankomsten till landet. De flesta tjänsterna kräver dock stark autentisering, som sker genom ett personligt identifieringsbesök vid Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata, Skatteförvaltningen eller Migrationsverket. 

Det pågår flera åtgärder för att förebygga identitetsstölder och hjälpa offer för identitetsstölder. I Myndigheten för digitalisering och befolkningsdatas webbtjänst Suomi.fi finns en ny informations- och ärendehanteringshelhet där allmänheten får information om hur man ska gå till väga om man misstänker att ens personuppgifter har hamnat i fel händer. 

Vid justitieministeriet och finansministeriet pågår ett projekt för inrättande av ett positivt kreditupplysningsregister. Det ska vara möjligt att göra en frivillig anteckning om kreditförbud i registret. 

I projektet för att reformera personbeteckningen har man sammanställt åtgärdsrekommendationer med hjälp av vilka missbruk av personuppgifter och personbeteckning kan förebyggas.
Möjligheterna att göra det lättare att ändra personbeteckningen utreddes 2021, men projektet föreslog att praxis ska kvarstå oförändrad. De konsekvenser och kostnader som lagändringarna medför för såväl allmänheten som alla aktörer som behandlar personbeteckningar ansågs vara oförutsägbara och potentiellt omfattande i förhållande till den eventuella nyttan.