Reformen av personbeteckningen

Syftet med finansministeriets projekt för att reformera personbeteckningen var att modernisera och utveckla systemet med personbeteckningar samt bereda behövliga lagändringar och konsekvensbedömningar. Projektet pågick från den 1 december 2020 till den 31 december 2022.

En regeringsproposition som utarbetades under projektet lämnades till riksdagen i september 2022. Propositionen innehöll förslag om bland annat att ta i bruk ett förfarande för distansregistrering av utlänningar, slopa personbeteckningens könsbundenhet och skapa en ny identifikationskod. Riksdagen hann inte behandla propositionen före utgången av sin mandatperiod, utan det blir upp till nästa regering att eventuellt lämna en ny proposition. I och med att propositionen förföll träder de lagändringar som föreslogs i den inte i kraft.

Genom projektet för att reformera personbeteckningen har det säkerställts att personbeteckningarna räcker till långt in i framtiden. Det var också ett av de viktigaste målen för projektet. Säkerställandet av att personbeteckningarna räcker till har inte varit bundet till den regeringsproposition som förföll, utan det har skötts genom separat beredning.

Hur har det säkerställts att personbeteckningarna räcker till?

Frågan om hur personbeteckningarna ska räcka till har lösts genom en förordningsändring som statsrådet godkände i juli 2022. Enligt förordningen ska personbeteckningarna fås att räcka till genom möjligheten att i personbeteckningarna ta i bruk nya skiljemarkörer som visar födelseårhundradet.

  • För dem som är födda på 2000-talet införs utöver den nuvarande bokstaven A även bokstäverna B, C, D, E och F.
  • För dem som är födda på 1900-talet införs utöver det nuvarande bindestrecket (-) även bokstäverna Y, X, W, V och U.

Förordningen trädde i kraft den 1 januari 2023. De nya skiljemarkörerna börjar användas när de som nu är i bruk tar slut. Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata uppdaterar varje månad sin webbplats med en uppskattning av när de nya skiljemarkörerna kommer att tas i bruk. Ändringen har ingen inverkan på befintliga personbeteckningar.

Vad händer härnäst?

Finansministeriet utreder härnäst hur man ska gå vidare med de förslag som ingick i den regeringsproposition som förföll. I det arbetet beaktas nästa regeringsprogram och dess mål, och det fortsatta arbetet med förslagen sker framöver i enlighet med dem. Dessutom ska de frågor som kommit upp under behandlingen av propositionen beaktas.

I samband med projektet för att reformera personbeteckningen hade en arbetsgrupp till uppgift att föreslå åtgärder för att förebygga missbruk av personbeteckningar och personuppgifter och förbättra praxis för identifiering av personer. De rekommendationer som arbetsgruppen gav våren 2022 gäller bland annat ökad användning av stark autentisering, FPA-kortets och identitetskortets framtid, översyn av dataskyddslagen, utarbetande av anvisningar samt kommunikation. Arbetet för att främja och avgränsa åtgärderna till en ändamålsenlig form har fortsatt och kommer att fortsätta som intern tjänstemannaberedning.

Kontakt

Sari Liski, projektchef, finansministeriet, tfn. 0295 530 226, [email protected]