Salpalinjen

Salpalinjen är en försvarslinje längs Finlands östra gräns som byggdes åren 1940–1941 och 1944. Marken kring Salpalinjen gavs tillbaka till markägarna på 1960–1970-talen, men staten förbehöll sig besittningsrätten till konstruktionerna. Salpalinjen övergick år 2003 från försvarsministeriet i finansministeriets besittning i samband med koncentreringen av statens fastighetsförvaltning.

Finansministeriet har beslutat att överlåta konstruktionerna längs befästningskedjan vid Salpalinjen till markägarna. Ministeriet börjar bereda en upphävning av begränsningarna av nyttjanderätten på fastigheterna i maj 2018. Finansministeriet har per brev kontaktat de markägare på vars marker det finns konstruktioner med begränsad nyttjanderätt. Lantmäteriverket kontaktar markägarna angående anordnandet av lantmäteriförrättningar. 

Material för informationsmötet (på finska)

Rapporter och utredningar

Senatfastigheter har gjort en utredning om Salpalinjen där man tagit fram bakgrundsinformation för beslutet om att upphäva begränsningarna. Utredningen är en fortsättning på en omfattande inventering som Museiverket gjorde åren 2009–2012. Finansministeriet beställde inventeringen av befästningskedjan längs Salpalinjen av Museiverket för att få klarhet i befästningarnas omfattning, geografiska läge och skick.

Slutrapport över utredningen om Salpalinjen 2017 (på finska)
Salpalinjen, arkeologisk inventering av krigshistoriska objekt 2009-2012 (på finska)
Salpalinjens mest betydande objekt med motiveringar (på finska)

Begränsningar av nyttjanderätten på kartan

De platser på Salpalinjen där åtgärder som hänför sig till säkerheten har vidtagits syns på kartan. Platser för begränsningar av nyttjanderätten och vidtagna säkerhetsåtgärder på kartan. Platser där säkerhetsåtgärder har vidtagits är markerade med blå på kartan. Genom att klicka symbolen uppe i högra hörnet av kartan kan du välja olika kartunderlag och visa de olika säkerhetsåtgärdernas positioner.

 

Frågor och svar

Markerna kring Salpalinjen återfördes genom tvångsinlösningsförrättningar till markägarna redan på 1960–1970-talen. Befästningar i betong och ställvis också stenhinder mot pansarvagnar försågs emellertid med begränsningar av nyttjanderätten. Det innebär att staten har rätt att bevara och vårda befästningarna samt att använda grottor i området som förråd. Dessutom har staten rätt att använda vägarna i området

Staten köpte och tvångsinlöste mark längs Salpalinjen för försvarsändamål på 1940-talet. Försvarsmässigt blev Salpalinjen överflödig på 1960-talet i och med att Finland övergick från linjeförsvar till ett regionalt försvarssystem. Då tillsatte statsrådet enligt riksdagens önskemål en kommitté att bereda ett lagförslag om överlåtelsen av de marker som staten förvärvat tidigare tillbaka till de nuvarande markägarna. Utifrån kommitténs förslag stiftades en lag om att staten avsäger sig rätten till vissa områden av försvarslinjen i rikets västra del.


Salpalinjen övergick år 2003 från försvarsministeriet i finansministeriets besittning. Senatfastigheter ansvarar för skötseln av befästningarna längs Salpalinjen till den del konstruktionerna har en begränsad nyttjanderätt. Till övriga delar ansvarar markägarna för skötseln av Salpalinjen.


Med tanke på dagens krigsbild och principerna för landets militära försvar har Salpalinjen inte längre sådan betydelse att det skulle finnas anledning att begränsa besittningen av enskilda objekt. Staten har för avsikt att låta upphäva begränsningarna av nyttjanderätten och överlåta konstruktionerna vid Salpalinjen till markägarna. Finansministeriet anhåller om upphävning av begränsningarna av nyttjanderätten hos Lantmäteriverket.

Museiverket gjorde en inventering av Salpalinjen under åren 2009–2012 på uppdrag av finansministeriet. I det sammanhanget hörde Museiverket Senatfastigheter, Forststyrelsen, försvarsmakten, föreningen Salpalinjan perinneyhdistys och Salpakeskus. Utifrån inventeringen har nämnda aktörer tillsammans valt ut de mest betydande objekten längs Salpalinjen. Skyddet av dem betraktas som tillräckligt för tryggandet av linjens kulturhistoriska betydelse på riksnivå. Nu har Senatfastigheter färdigställt en ny utredning där man kommunvist kartlagt de objekt och fastigheter som har begränsningar av nyttjanderätten. Inventeringen och den nya utredningen har gett bakgrundsinformation för beslutet om att avstå från begränsningarna av nyttjanderätten.


Vilka begränsningar av nyttjanderätten som är i kraft framgår av fastighetsregistret, som upprätthålls av Lantmäteriverket. Fastighetsägare kan beställa ett utdrag ur registret eller fråga om eventuella begränsningar per telefon genom att uppge fastighetsbeteckningen.

Finansministeriet skickar ett brev till de markägare på vars marker det finns registrerade begränsningar av nyttjanderätten och vars kontaktuppgifter kan fås från fastighetsregistret.

Lantmäteriverket skickar en kallelse till fastighetsförrättning till alla berörda markägare. Vid förrättningen kan markägarna ställa frågor och ge synpunkter.

Mer information om fastighetsregistret finns på Lantmäteriverkets webbplats >

Ytterligare information:

lantmäteriingenjör Ari Mäkinen, Lantmäteriverket, tfn 040 7792445.

 

 


Även om objekten vid Salpalinjen ingår i Museiverkets fornlämningsregister är de inga sådana fornlämningar som fredats med stöd av lagen om fornminnen.

Stam- och fältbefästningarna ska emellertid tas i beaktande när man planerar markanvändning och bygger eftersom de är historiskt betydande objekt och en del av kulturmiljön. Salpalinjen har beaktats med skyddsbeteckningar och -bestämmelser i alla landskapsplaner i Östra och Norra Finland. Kommunerna tar fasta på Museiverkets inventering och preciseringarna av den i den mer detaljerade planläggningen (generalplaner, detaljplaner).

Det är klart att i synnerhet de fältbefästa sträckorna av Salpalinjen förmultnar och faller sönder med tiden, enbart på grund av naturens påverkan. Med undantag för de viktigaste objekten längs Salpalinjen förutsätter detta inga åtgärder av markägarna. 

På de statsägda markerna har Forststyrelsen förbundit sig att skydda och vårda de mest betydande objekten vid Salpalinjen.


De mest betydande objekten längs Salpalinjen ska bevaras och tryggas i sin ursprungliga dräkt i den mån det är möjligt.

Skyddsrum och grottor kan alltjämt användas till exempel som förråd. Det är möjligt att ändra användningsändamålet för sådana skyddsrum och grottor som fortfarande är i ursprungligt skick till exempel för turism, under förutsättning att det inte äventyrar skyddsrummens karaktär av befästningsobjekt. Dessutom ska ursprungliga konstruktioner dokumentera innan ändringsarbeten utförs.

Bevarandet och användningen av andra viktiga objekt vid Salpalinjen beror i första hand på markägarnas samt kommunernas beslut och avgöranden.


Museiverket rekommenderar att man i omgivningen kring de mest betydande objekten längs Salpalinjen utför skogsbruksåtgärder enligt samma anvisningar som gäller för fornlämningsobjekt. Mer information om skogsbruk och arkeologiska objekt finns på Museiverkets webbplats.

På landskapsvården av de mest betydande objekten vid Salpalinjen kan man tillämpa anvisningarna om landskapsvård av fasta fornlämningar.

Också på andra objekt än de som räknas till de viktigaste är det naturligtvis bra att tillämpa ovan nämnda anvisningar.

Museiverkets webbplats > 


Frågor som gäller skydd och skötsel av Salpalinjen kan riktas till Museiverket. Museiverket sköter inte självt objekt längs Salpalinjen. Hos Museiverket kan markägare emellertid ansöka om understöd för vård av kulturmiljöobjekt och restaureringsbidrag för skötseln av konstruktionerna vid Salpalinjen. Mer information om understöden och bidragen finns på Museiverkets webbplats.

Lämpliga delar av anvisningarna om vård av fasta fornlämningar respektive befästningar från första världskriget kan tillämpas på konstruktionerna (Hiidenkiuas ja tulikukka, opas arkeologisen kulttuuriperinnön hoitoon. Museiverket 1999; Sirkku Laine 1996: Ensimmäisen maailmansodan aikainen maalinnoitus Helsingissä. Hoito-ohje. Helsingfors stads byggnadskontors publikationer 1996:4. Helsingfors).

Kontaktpersoner vid Museiverket:

Specialforskare Veli-Pekka Suhonen, veli-pekka.suhonen(at)museovirasto.fi, tfn 0295336264

Intendent Helena Ranta, helena.ranta(at)museovirasto.fi, tfn 0295336316


Ansvaret för objekten vid Salpalinjen bestäms på samma sätt som ägaransvaret vid vilken som helst fastighet eller byggnad har. Den som äger en byggnaden ansvarar för säkerheten på fastigheten och i byggnaden. Ägaren ska se till att egendomen inte orsakar fara för någon och att det går att röra sig tryggt på fastighetens område. Att det är tryggt att färdas bör vid behov säkerställas till exempel med varningsskyltar och eventuellt också med stängsel.

Senatfastigheter har vidtagit säkerhetsåtgärder vid sådana objekt där det ansetts nödvändigt.

Som säkerhetsåtgärder har man bland annat

  • byggt skyddsräcken där det finns risk för att någon faller
  • placerat skyddslock över brunnar
  • satt upp varningsskyltar
  • låst objekt där det finns säkerhetsrisker
  • förbättrat säkerheten på vägar och stigar.

Vid de objekt längs Salpalinjen där det inte funnits några begränsningar av nyttjanderätten har markägarna ansvarat för säkerheten. Så är det även i fortsättningen.

 


En markägare kan få ersättning endast i situationer där upphävningen av begränsningen av nyttjanderätten orsakar betydande olägenheter eller kostnader. I anslutning till lantmäteriförrättningen kan markägaren meddela betydande olägenheter eller kostnader som kommer att uppkomma när begränsningen av nyttjanderätten upphävs. 

På det hela taget är objekten vid Salpalinjen inte sådana som orsakar betydande olägenheter eller kostnader för markägarna.


För närvarande är det möjligt att hos Museiverket ansöka om understöd för vård av kulturmiljöobjekt för restaurering av objekt vid Salpalinjen, liksom restaureringsbidrag för byggnader för restaurering av skyddsrum och andra fasta befästningar i betong och sten.

Mer information om understöd och bidrag finns på Museiverkets webbplats >

Syftet med understödet är att göra det möjligt att bevara objekt i kulturmiljöer och -landskap vars vård och underhåll inga andra statliga bidrag kan sökas för. Projekt som säkerställer bevarandet av objektets historiska värden och miljö prioriteras.

För vård och iståndsättning kan man också ansöka till exempel om EU-finansiering.

Mer information om EU-finansiering på Europeiska unionens webbplats >

Uppgifter om alla slag av objekt vid Salpalinjen kan skickas till Museiverket via fornlämningsregistrets responsformulär (på finska). Dessutom kan man direkt kontakta de museimyndigheter som ansvarar för regionen.

Fornlämningsregistrets responsformulär >


Det rekommenderas att farliga objekt som inte kan säkras till exempel med stängsel eller skyltar spärras eller att tillträdet till dem förhindras. 


Uppgifter om objekt vid Salpalinjen kan skickas direkt till museimyndigheten via fornlämningsregistrets responsformulär (på finska).

Fornlämningsregistrets responsformulär >


Det är synnerligen önskvärt att Salpalinjen utvecklas för turism. Kommunerna, landskapsförbunden och de befintliga Salpa-aktörerna, särskilt Salpakeskus, är experter på turismverksamheten vid Salpalinjen.

Salpakeskus webbplats > (på finska)


Museet Salpalinja i Miehikkälä och bunkermuseet i Vederlax är centrala producenter av historisk information. Tillsammans med kommunerna och föreningen Salpalinjan perinneyhdistys ry bildar de det historiska centret Salpakeskus. Salpakeskus webbplats innehåller rikligt med information om Salpalinjen (på finska).

Salpakeskus webbplats >

Föreningens publikation Salpalinja – Itsenäisyyden monumentti (på finska) är värd att ta en titt på.

De uppgifter som Museiverket har om objekten vid Salpalinjen finns i fornlämningsregistret (på finska).

Fornlämningsregistret >

En bra översikt av Salpalinjens historia ger också slutrapporten från inventeringen av befästningarna längs Salpalinjen (på finska)


Ytterligare information:

Lantmäteriförrättningar, Lantmäteriverket
Ari Mäkinen, lantmäteriingenjör, ari.makinen(at)maanmittauslaitos.fi, tfn 040 779 2445

Vidtagna säkerhetsåtgärder, Senatfastigheter
Jari Sipilä, chef för fastighetsgruppen, jari.sipila(at)senaatti.fi, tfn 020 58111 (växeln, Senatfastigheter)

Skydd av linjen, Museiverket
Helena Ranta, intendent, helena.ranta(at)museovirasto.fi, tfn 0295 336 316

Försvarsministeriet
Vesa Halinen, avdelningsstabsofficer, vesa.halinen(at)defmin.fi, tfn 0295 140 451

Finansministeriet
Pauliina Pekonen, konsultativ tjänsteman, pauliina.pekonen(at)vm.fi, tfn 02955 30081

Forststyrelsen
Anu Vauramo, specialplanerare, anu.vauramo(at)metsa.fi, tfn 0206 394 327

Pressmeddelanden