Social- och hälsovårdsreformen ändrar kommunernas uppgifter och strukturerna inom den offentliga förvaltningen

Lagstiftningen om social- och hälsovårdsreformen trädde i kraft 1.7.2021. Ansvaret för ordnandet av social- och hälsovården och räddningsväsendet överförs till de nya välfärdsområdena från och med ingången av 2023.

Reformen medför ändringar i

  • ordnandet,
  • organiseringen och
  • finansieringen av social- och hälsovården och räddningsväsendet. 

Välfärdsområden i ett nötskal

Välfärdsområdena är nya offentligrättsliga samfund med självstyre inom sitt område. Det finns sammanlagt 21 välfärdsområden. På fastlandet motsvarar välfärdsområdena geografiskt de nuvarande landskapen, med undantag av Nyland. 

I enlighet med den separata lösningen för Nyland ska man inrätta fyra välfärdsområden inom landskapet. Helsingfors stad har även i fortsättningen ansvaret för att ordna social- och hälsovården och räddningsväsendet. I Nyland ansvarar dessutom HUS-sammanslutningen för ordnandet av den specialiserade sjukvården.

Det högsta beslutande organet inom välfärdsområdet är regionfullmäktige som väljs genom direkta val. Det första regionalvalet ordnas den 23 januari 2022. 

Regionalval ordnas inte i Helsingfors, där kommunfullmäktige även i fortsättningen beslutar om social- och hälsovården och räddningsväsendet. 

Finansieringen av välfärdsområdena

Välfärdsområdenas verksamhet baserar sig i huvudsak på statlig finansiering som har allmän täckning. Finansieringen fördelas mellan varje välfärdsområde på basis av kalkylmässiga faktorer som beskriver invånarnas servicebehov och omständigheterna i fråga om  social- och hälsovården och räddningsväsendet. 

En del av finansieringen bestäms enligt invånarunderlaget och enligt ett kriterium för främjande av välfärd och hälsa. Finansieringen av räddningsväsendet påverkas dessutom av regionala riskfaktorer.

Inrättandet av välfärdsområden påverkar kommunernas uppgifter och verksamhet

Inrättandet av välfärdsområdena och ett finansieringssystem för dem ändrar kommunernas nuvarande statsandelssystem för basservice. För att det totala skatteuttaget inte ska öka, åläggs alla kommuner att sänka kommunalskatten, och dessutom görs det ändringar i samfundsskattesystemet. Ändringarna i skattestrukturen skärper inte beskattningen. 

År 2023 övergår cirka 173 000 anställda inom social- och hälsovården och räddningsväsendet från kommuners och samkommuners tjänst i välfärdsområdenas tjänst genom överlåtelse av rörelse. 

Kuratorerna och psykologerna inom elevhälsan övergår också från kommunernas undervisningsväsende till anställning hos välfärdsområdet. Anställda som arbetar med kommunens stödtjänster övergår dessutom i välfärdsområdets tjänst om minst hälften av hans eller hennes uppgifter gäller kommunens social- eller hälsovårdstjänster eller räddningsväsendets tjänster.

De självstyrande områdena möjliggör en stegvis övergång till sektorsövergripande landskap. Sommaren 2021 inleddes ett projekt för att utreda vilka nya uppgifter som i fortsättningen kan överföras till välfärdsområdena. Samtidigt inleddes beredningen av införandet av landskapsskatt.

Vilken roll har finansministeriet vid beredningen av social- och hälsovårdsreformen?

Finansministeriet svarar för beredningen och styrningen av genomförandet av lagstiftningen om inrättande av välfärdsområden, förvaltning, finansiering och personal samt egendomsarrangemang. 

Ministeriet ansvarar för propositioner som gäller ändringar i kommunernas uppgifter och finansiering samt ändringar i skattelagstiftningen. Reformen påverkar även planeringen av de offentliga finanserna. 

Frågor om social- och hälsovårdsreformen?

Om du har frågor som gäller

  • planering och inrättande av välfärdsområden,
  • finansieringen av social och hälsovårdsreformen,
  • egendomsarrangemang eller
  • personal

skicka dina frågor till adressen vm.sote(at)gov.fi.

Bekanta dig också med 

Mer information om social- och hälsovårdsreformens konsekvenser för kommunerna kan man läsa på social- och hälsovårdsreformens webbplats.