Social - och hälsovårdsreformen ändrar kommunernas uppgifter och strukturerna inom den offentliga förvaltningen
Statsminister Marins regering beredde en strukturreform av social- och hälsovårdstjänsterna (vårdreformen), och en proposition om reformen (RP 241/2020 rd) överlämnades till riksdagen i december 2020. Reformen gäller social- och hälsovården och räddningsväsendet.
Målet med vårdreformen är att minska på hälso- och välfärdsskillnaderna, trygga jämlika och högklassiga social - och hälsovårds- samt räddningstjänster, förbättra säkerheten, tillgången och tillgängligheten till tjänster, säkerställa tillgången till yrkeskunnig arbetskraft, svara mot de utmaningar som samhälleliga förändringar för med sig samt att dämpa kostnadsökningen.
Reformen medför ändringar i ordnandet, organiseringen och finansieringen av social- och hälsovården och räddningsväsendet.
Regeringspropositionen i ett nötskal
Regeringen föreslår i sin proposition att lagstiftningen om reformen ska träda i kraft 1.7.2021. Ansvaret för ordnandet av social- och hälsovården och räddningsväsendet överförs till de nya välfärdsområdena 1.1.2023.
Välfärdsområdena är nya offentligrättsliga samfund med självstyre inom sitt område. De nya välfärdsområdena motsvarar geografiskt sett de nuvarande landskapen på fastlandet. Det ska finnas sammanlagt 21 välfärdsområden.
I enlighet med den separata lösningen för Nyland ska landskapet bestå av fyra välfärdsområden. Helsingfors stad ansvarar även i fortsättningen för organiseringen av social- och hälsovården och räddningsväsendet. I Nyland ansvarar dessutom HUS-sammanslutningen för ordnandet av den specialiserade sjukvården.
Det högsta beslutande organet inom välfärdsområdet är det regionfullmäktige som väljs genom direkta val. Det första områdesvalet ska ordnas i början av 2022. Områdesvalen kommer inte att gälla Helsingfors stads invånare.
Finansieringen av välfärdsområdena
Välfärdsområdenas verksamhet ska i huvudsak basera sig på statlig finansiering med allmän täckning. Den fördelas mellan välfärdsområdena på basis av kalkylerade faktorer som beskriver servicebehovet och omgivningsfaktorerna i fråga om uppgifterna inom social- och hälsovården och räddningsväsendet.
En del av finansieringen bestäms enligt invånarunderlaget och enligt ett kriterium för främjande av välfärd och hälsa. Finansieringen av räddningsväsendet påverkas dessutom av en riskfaktor.
Inrättandet av välfärdsområden påverkar kommunernas uppgifter och verksamhet
Inrättandet av välfärdsområdena och ett finansieringssystem för dem förändrar kommunernas nuvarande statsandelssystem. För att det totala skatteuttaget inte ska öka, åläggs alla kommuner att sänka kommunalskatten med 13,26 procentenheter, och samfundsskattesystemet ändras också. Ändringarna i skattestrukturen kommer inte att skärpa beskattningen.
Genom överlåtelse av rörelse övergår cirka 173 000 personer från kommuner och samkommuner till anställning hos välfärdsområdena år 2023. På fastlandet övergår hela social- och hälsovårds- samt räddningspersonalen i välfärdsområdenas tjänst.
Kuratorerna och psykologerna inom elevhälsan övergår från kommunernas undervisningsväsende till anställning hos välfärdsområdet. En arbetstagare som arbetar med kommunens stödtjänster övergår dessutom i välfärdsområdets tjänst om minst hälften av hans eller hennes uppgifter gäller kommunens social- eller hälsovårdstjänster eller räddningsväsendets tjänster.
Välfärdsområdenas beskattningsrätt utreds av en parlamentarisk kommitté. Man har dessutom gjort en parlamentarisk utredning över vilka uppgifter som kan överföras från kommunerna, samkommunerna och staten till landskapen.
Vilken roll har finansministeriet vid beredningen av social- och hälsovårdsreformen?
Finansministeriet svarar för beredningen av lagstiftningen om inrättandet, förvaltningen, finansieringen av och personalen hos välfärdsområdena, samt lagstiftningen om egendomsarrangemangen, och svarar dessutom för styrningen av genomförandet av lagstiftningen.
Ministeriet ansvarar för propositioner som gäller ändringar i kommunernas uppgifter och finansiering samt för ändringar i skattelagstiftningen. Reformen påverkar även planeringen av de offentliga finanserna.
Bekanta dig också med
Mer information om social- och hälsovårdsreformens konsekvenser för kommunerna kan man läsa på social- och hälsovårdsreformens webbplats.