Statens centralförvaltning

Statens centralförvaltning består av ministerierna samt ämbetsverken och inrättningarna inom respektive förvaltningsområde. Allt som allt bestod statens centraladministration på organisationsnivå inkl. ministerierna av drygt 70 organisationer 1.1.2018. Personalen inom statens centralförvaltning uppgår till ca 72 000, av vilka 50 000 arbetar inom centralförvaltningen.

Statsrådet omfattar 12 ministerier. Justitiekanslersämbetet finns vid statsrådet. Varje ministerium ansvarar skilt för sig för att inom sitt verksamhetsområde bereda ärenden som statsrådet behandlar. Samma gäller den egna förvaltningsgrenens funktion. Bestämmelser om ministeriernas ansvarsområden finns i reglementet för statsrådet, och bestämmelser om deras uppgifter i förordningarna om ministerierna.

Ämbetsverken och inrättningarna har varierande uppgifter och storlek. Utöver förvaltningsuppgifter sköter de bl.a. statistikproduktion, informationsförvaltning och registrering samt utvecklar vissa verksamhetsområden. Vidare ankommer det på dem att se till att den information som produceras inom området görs tillgänglig för hela samhället. Somliga ämbetsverk och inrättningar verkar som statliga forskningsinstitut.

Centralförvaltningens utveckling på 2000-talet

Statsförvaltningens grundstruktur har förändrats rätt lite sedan Finland blev självständigt. De högsta statsorganen och deras inbördes maktförhållanden har definierats i den regeringsform (94/1919), som föregick den gällande grundlagen (731/1999). Ministeriernas och de understödjande förvaltningsområdenas struktur har förändrats bara i liten omfattning. På ämbetsverksnivå har förändringarna inom centralförvaltningen varit mer omfattande. Ämbetsverkens självständighet och behörighet har således varierat på centralförvaltningsnivån.

Under de senaste årtiondena har ämbetsverksstrukturen inom statens centralförvaltning genomgått flera förändringar. Somliga ämbetsverk och inrättningar har slagits samman och andra har lagts ner. Helt nya ämbetsverk och inrättningar har grundats.  Ämbetsverk har ombildats till affärsverk, av vilka en del senare har bolagiserats. Ett viktigt fält för omorganisationer med avseende på förnyelsen av förvaltningens verksamhet har varit att koncentrera sakkunnig- och stödtjänsterna i servicecenter. Exempel på detta är att servicecentralerna för ekonomi- och personalförvaltning inom justitie-, inrikes-, försvars- och finansministeriets förvaltningsområde har sammanförts år 2010 till ett servicecenter. Vidare har statens center för informations- och kommunikationsteknik år 2014 ombildats till servicecentret inom finansministeriets förvaltningsområde, dvs. Valtori.

Ministerierna och deras förvaltningsområden har inte strukturerats om i lika hög grad som ämbetsverken. Vissa uppgifter och enskilda ämbetsverk har överförts till andra förvaltningsområden. Den senaste förändringen i ministeriernas struktur är från 2008 då arbets- och näringsministeriet bildades genom att handels- och industriministeriet sammanslogs med arbetsministeriet. Utvecklingsarbetet har fokuserat på statsrådshelheten och ministeriernas verksamhet med avseende på effektiviteten. Målet har också varit att man på ministerienivån fokuserar på strategisk styrning medan ämbetsverken har hand om de operativa uppgifterna.

Statsförvaltningen 2018-2021

På undervisnings- och kulturministeriet föranstaltades en betydelsefull reform i två skeden: Utbildningsstyrelsen och Centret för internationell mobilitet och internationellt samarbete (CIMO) sammanslogs till den nya Utbildningsstyrelsen fr.o.m. 1.1.2017. Ett år senare blev Nationella centret för utbildningsutvärdering (Karvi) och Studentexamensnämnden separata enheter vid Utbildningsstyrelsen. I början av år 2018 sammanfördes TEKES, som är en del av arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde, och Finpro så att de tillsammans numera bildar helheten Business Finland. Besvärsnämnderna SOMLA och TTLK inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde har slagits samman till Besvärsnämnden för social trygghet.

Landskapsreformen kommer för sin del att på ett betydelsefullt sätt ingripa i statens central-, region- och lokalförvaltning. Det nygrundade nationella ämbetsverket, dvs. statens tillstånds- och tillsynsmyndighet, inverkar på regionförvaltningsverken, NTM-centralerna, TE-tjänsterna och Valvira så att de upphör med sin verksamhet 1.1.2021. Befolkningsregistercentralens sammanslagning med magistraterna till ett ämbetsverk på central nivå kommer att på ett anmärkningsvärt sätt inverka på statens lokalförvaltning.   

Större strukturförändringar pågår också på justitieministeriets, kommunikationsministeriets och jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområden.

Statsförvaltningen 1.1.2018 (på finska)

Statsförvaltningen 1.1.2021 i det fall att ämbetsverksreformen verkställs fullt ut (på finska)

Ytterligare information:

Specialsakkunnig Hanna-Maria Paakkolanvaara
tfn +358 2955 30240
fornamn.efternamn@vm.fi