Vanliga frågor om statsunderstödsverksamheten

Statsunderstöden består av sådan behovsprövad finansiering som beviljas av statens medel och som stöder någon verksamhet eller något projekt som är nödvändigt för samhället. Statsunderstöden är en del av statens ekonomiska styrningssystem. Statsunderstöd får inte blandas ihop med statligt stöd eller statsandelar. 

Kännetecknen för statligt stöd är att  

• offentliga medel kanaliseras till företag, dvs. ekonomisk verksamhet, 
• denna ekonomiska fördel är selektiv och 
• åtgärden snedvrider eller riskerar att snedvrida konkurrensen och påverkar handeln mellan medlemsstaterna. 

Statligt stöd kan till formen vara understöd, men det kan också utgöras t.ex. av räntestöd eller borgen. I samband med statligt stöd avses med företag varje juridisk person som bedriver ekonomisk verksamhet, dvs. också t.ex. föreningar som bedriver ekonomisk verksamhet. Statligt stöd och statsunderstöd är alltså delvis överlappande, men alla statliga stöd är inte statsunderstöd och alla statsunderstöd är inte statligt stöd. 

Statsandelarna är ett inkomstutjämningssystem som ingår i kostnadsfördelningen mellan finska staten och kommunerna och vars syfte är att jämna ut de ekonomiska skillnaderna mellan kommunerna. Statsandelarna är kalkylmässiga och de bestäms t.ex. på basis av åldersstrukturen hos kommunens befolkning eller antalet elever i undervisningen. Statsandelssystemet har utvecklats bl.a. för att staten har överfört vissa av sina uppgifter på kommunerna.  

Vad förändras i och med reformen? 

Reformen ändrar inte definitionen av statsunderstöd.

En statsbidragsmyndighet är en aktör som kan bevilja statsunderstöd, t.ex. ministerierna, närings-, trafik- och miljöcentralerna (NTM-centralerna) och regionförvaltningsverken. Statsbidragsmyndigheter är trots sitt namn inte alltid myndigheter: en del av statsbidragsmyndigheterna är s.k. privaträttsliga aktörer, såsom Finlands filmstiftelse, eller självständiga offentligrättsliga inrättningar, såsom Finlands skogscentral. De sköter uppgifter som hör till statsbidragsmyndigheten med stöd av speciallagstiftningen.

Vad förändras i och med reformen?

Reformen ändrar inte statsbidragsmyndighetens definition eller uppgifter. Ministeriernas behörighet i statsunderstödsärenden inom sin sektor ändras inte.

Statsunderstöd beviljas i stor utsträckning till olika samhällsaktörer: föreningar, stiftelser, företag, bostadsaktiebolag, kommuner, samkommuner, högskolor och privatpersoner samt andra parter.

I lagstiftningen eller i den utlysning av understöd som myndigheten publicerat har det i fråga om respektive understöd kunnat ställas begränsningar för vilken person, grupp eller sammanslutning som kan få understöd.  Statsbidragsmyndigheterna kan även i framtiden begränsa olika ansökningsgruppers möjligheter att ansöka om olika understöd.  

Vad förändras i och med reformen? 

I reformprojektet utreds i samarbete med justitieministeriet under vilka förutsättningar till exempel sådan medborgarverksamhet, som är friare än organisationsverksamhet,  kan få statsunderstöd.

Statsunderstöd beviljas för många olika ändamål. Understöd beviljas i form av allmän understöd och specialunderstöd. 

En betydande del av de allmänna understöden beviljas olika allmännyttiga samfund och stiftelser för stödjande av deras verksamhet. Allmänt understöd beviljas bl.a. olika organisationer inom idrotts-, ungdoms-, vetenskaps-, kultur-, social- och hälsovårdsbranschen samt till organisationer inom utvecklings-, miljö-, jord- och skogsbrukssektorn. De sammanslutningar som får verksamhetsbidrag är sinsemellan mycket olika från Nationaloperan till lokala hobbyorganisationer.  

Specialunderstöd beviljas för ett ändamål som definieras närmare. Specialunderstöd beviljas i stor utsträckning för olika slag av verksamheter, t.ex. kommuner, forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet, vårdbidrag för fornlämningar, skydd av skärgårdsnaturen och installation av hissar i efterhand. Företag beviljas investeringsunderstöd till exempel för utvecklande av en ny produktionslinje och kommuner för byggande av ett badhus.   

Även enskilda personer, såsom konstnärer och idrottare, kan ansöka om statsunderstöd i form av stipendium. Många olika offentliga uppgifter eller tjänster som det föreskrivs om i lag finansieras också med statsunderstöd. Som exempel kan nämnas verksamheten inom brottsofferjouren, räddningshelikopterverksamheten och sametingets verksamhet. 

Vad förändras i och med reformen? 

Reformen ändrar inte på hurdan verksamhet eller hurdana projekt som kan beviljas understöd. Syftet är dock att förtydliga praxis och verksamhetsmodeller för understöd som beviljas enligt olika understödsslag. Statsunderstödets roll som verktyg för politisk styrning stärks. 
 

Största delen av de statsbidragsmyndigheter som beviljar statsunderstöd berättar på sina webbplatser hur statsunderstöd kan sökas. I ansökningsanvisningarna anges också vem som kan beviljas understöd. Vem som kan få understöd beror på bestämmelserna i respektive lag som gäller understödet eller statsbidragsmyndighetens riktlinjer. Det finns ingen gemensam eller enhetlig kommunikationskanal för statsunderstödsverksamheten. 

Vad förändras i och med reformen? 

Syftet med reformen är att ta i bruk en gemensam tydlig webbtjänst för statsbidragsmyndigheterna så att information om de statsunderstöd som söks och beviljas i fortsättningen finns på en enda plats. Dessutom utreder man i vilken mån det är möjligt att koncentrera allmän rådgivning och stöd i anslutning till understödsverksamheten.

Understödet beviljas på basis av ansökan och prövning samt tillgängliga anslag. Beslut om ansökningstiderna för statsunderstöd fattas i regel av statsunderstödsmyndigheten i fråga. Statsbidragsmyndigheten fastställer utifrån lagstiftningen hurdana uppgifter som behövs i ansökan eller i bilagorna till den. Statsbidragsmyndigheten behandlar ansökningarna och fattar understödsbesluten på basis av de bedömningsgrunder och kriterier som anges i lagstiftningen eller fastställs av myndigheten samt på basis av tidigare beslutspraxis. Vid beslutsfattandet beaktas dessutom allmänna rättsprinciper, såsom god förvaltning.   

Statsunderstöd kan betalas i en eller flera poster. Understödet kan betalas antingen direkt på basis av statsunderstödsbeslutet eller statsunderstödsavtalet eller på basis av mottagarens separata utbetalningsansökningar och beslut om dem. Statsunderstöd kan vidareförmedlas med stöd av ett beslut om statsunderstöd.

Vad förändras i och med reformen? 

Reformen förenhetligar understödsverksamheten och inför stegvist gemensamma digitala tjänster för dem som ansöker om och beviljar statsunderstöd.

Understöd beviljas ur statsbudgeten och medel ur de statliga fonder som står utanför budgeten. Dessutom beviljas bidrag ur medel som härstammar från Europeiska unionens budget.  

En del av avkastningen av penningspelsverksamheten riktas via statsbudgeten till undervisnings- och kulturministeriets, social- och hälsovårdsministeriets och jord- och skogsbruksministeriets ansvarsområden. Dessa branscher anvisas årligen cirka en miljard euro. 

Årligen beviljas uppskattningsvis tre miljarder euro i nationella statsunderstöd. Med EU-finansiering medräknad beviljas det årligen fyra miljarder euro i understöd. 

Hur mycket understöd en enskild aktör beviljas beror på många omständigheter: vilket understöd det i varje enskilt fall är fråga om, hurdan annan finansiering sökanden får för sin verksamhet eller investering, hur mycket statsbidragsmyndigheten har kvar av de medel som kan beviljas för verksamhetsåret, vilka begränsningar i lagstiftningen som gäller understödets storlek osv. De minsta understöden är endast några hundra euro, de största understöden uppgår till tiotals miljoner euro. 

Utgångspunkten är att statsunderstödets belopp inte ska täcka samtliga kostnader för verksamheten eller investeringen, utan endast en del av dem. Sökanden ska alltså i regel också ha annan finansiering, och ibland  bedöms det också hurdana verksamhetsförutsättningar sökanden har att upprätthålla den understödda verksamheten efter att understödet upphört. 

Vad förändras i och med reformprojektet? 

Det reformarbete som genomförs inom ramen för projektet påverkar inte hur mycket man beviljat anslag i statsbudgeten för varje enskild verksamhet som understöds. Reformarbetet påverkar inte heller beloppet av de bidrag som delas ut ur fonderna utanför budgeten och inte heller de anslag som härstammar från EU. Ett separat beslut fattas i fråga om reformen av den finansieringsmodell som gäller avkastningen av penningspelverksamhet. 

För närvarande finns det inte någon enskild enhetlig nationell webbtjänst eller något datalager om beviljade understöd. Upp till 36 procent av målgruppen för de nuvarande understödstagarna kan inte specificeras.  

En del av statsbidragsmyndigheterna publicerar uppgifterna till exempel på sina webbplatser eller webbtjänster (t.ex. strukturfonder, undervisnings- och kulturministeriet, Social- och hälsoorganisationernas understödscentral STEA). Uppgifterna om besluten är i princip offentliga och de kan begäras hos statsbidragsmyndigheterna.  

Vad förändras i och med reformprojektet? 

Syftet med projektet är att skapa ett nationellt datalager för statsunderstöd dit man samlar fritt tillgänglig och användbar information om statsunderstödsverksamheten. I fortsättningen ska vem som helst på ett enda ställe, Granskaunderstod.fi, kunna hitta uppgifter om hur mycket understöd som ansökts, beviljats och utbetalats. 

För närvarande är det bästa sättet att hitta information om vad som har åstadkommits med understöden att vända sig till respektive statsbidragsmyndighet. En del av statsbidragsmyndigheterna berättar på sin webbplats om statsunderstödens effekter, en del av statsbidragsmyndigheterna har inte publicerat några uppgifter. 

De åtgärder som åstadkommits genom avkastningen av penningspelsverksamheten presenteras bl.a. i samband med Lotto-sändningen varje vecka. Statsunderstödens resultat bedöms dock i varierande mån och på olika sätt, så för närvarande är det svårt att jämföra effekterna av olika statsunderstöd med varandra.  

Vad förändras i och med reformen? 

Genom en konsekvensbedömning och påvisning av effekterna kan man utreda om de mål som uppställts för understöden uppfylls och rikta understöden till objekt med den bästa samhälleliga effekten. Syftet med reformen är också att förbättra understödsverksamhetens transparens. Detta gagnar både statsbidragsmyndigheterna, de som ansöker om och får understöd samt medborgarna.

Statsunderstödsprojektet går ut på att skapa en ny verksamhetsmodell och webbtjänster som stöder den. Statsunderstödsverksamheten utvecklas i riktning mot den nya verksamhetsmodellen ur olika utgångspunkter tillsammans och enhetligt som ett led av reformen av statsförvaltningen. 

Med verksamhetsmodellen avses en stegvis framskridande, digitaliserad statsunderstödsprocess från planering av ansökan om statsunderstöd till konsekvensbedömningar. Målet med verksamhetsmodellen är att förenhetliga statsunderstödsmyndigheternas verksamhet. Modellen ska förenkla och effektivisera ansökan och beviljande av statsunderstöd. Den främjar dessutom utnyttjande av information och kommunikationen mellan de som söker och de som beviljar statsunderstöd samt interaktionen i statsunderstödsverksamheten.

Statsunderstödsmyndigheterna och de som ansöker om och tar emot statsunderstöd har berett ett förslag till vision för statsunderstödsverksamheten, dvs. en ny verksamhetsmodell för statsunderstödsverksamheten. Den styr utvecklandet och digitaliseringen av statsunderstödsverksamheten på längre sikt.

Webbtjänsterna för statsunderstödsverksamheten stöder den nya digitaliserade statsunderstödsprocessen samt utnyttjandet av information. Webbtjänsterna utvecklas i samarbete med statsbidragsmyndigheterna, de som ansöker om och tar emot statsunderstöd samt producenten av webbtjänsterna, dvs. Statskontoret.  

Det finns tre webbtjänster:  
•    Publicering av ansökan om statsunderstöd och ärendehantering (Sokunderstod.fi)
•    Publicering och användning av statsunderstödsuppgifter (Granskaunderstod.fi)
•    Behandling och hantering av statsunderstöd

I publikations- och ärendehanteringstjänsten för ansökningar om statsunderstöd (Sokunderstod.fi) publiceras alla statsbidragsmyndigheters ansökningar om statsunderstöd. Tjänsten används för ansökan om understöd och för elektronisk kommunikation med statsbidragsmyndigheterna. Om statsbidragsmyndigheten i fråga inte använder nya webbtjänster för statsunderstödsverksamheten, hänvisar tjänsten sökanden till statsbidragsmyndighetens egen ärendehanteringstjänst. Alla statsbidragsmyndigheter är i fortsättningen i princip skyldiga att lämna in uppgifter om ansökningar om statsunderstöd till publikations- och e-tjänsten. 

Publikations- och användningstjänsten för statsunderstödsuppgifter (Granskaunderstod.fi) är en tjänst som förbättrar transparensen och utnyttjandet av information som hänför sig till statsunderstödsverksamheten. Det gör det möjligt för medborgare, medier, myndigheter och forskare att följa hur och var statsunderstöd har beviljats. Ovannämnda grundläggande uppgifter om statsunderstödsverksamheten samlas in i datalagret för den gemensamma publikations- och användningstjänsten, och de utnyttjas också i andra tjänster i webbtjänsterna för statsunderstödsverksamheten. Alla statsbidragsmyndigheter är i fortsättningen i princip skyldiga att använda datalagret för publikations- och användningstjänster.  

I tjänsten för handläggning och hantering av statsunderstöd behandlar statsbidragsmyndigheterna bl.a. ansökningar, beslut och utbetalning av understöd.  

Vad förändras i och med reformen?  

Statsbidragsmyndigheternas gemensamma webbtjänster gör det lätt att hitta information om understöd och ansökan om understöd på ett enda ställe. Dessutom blir behandlingen av statsunderstöd enhetligare och smidigare. Avsikten är att Sokunderstod.fi-tjänsten testas för första gången hösten 2021.

Finansministeriet har beslutat att Statskontoret ska svara för produceringen av webbtjänsterna som stöder statsunderstödsverksamheten, utvecklingen av tjänsterna samt användarstödet. 

Målet är att Statskontoret inleder sin verksamhet som serviceproducent hösten 2021 samtidigt som man börjar testa Sokunderstod.fi-tjänsten vid ansökan om statsunderstöd. 

Finansministeriet bereder behövliga lagstiftningsändringar och en styrmodell för statsunderstödsverksamheten i syfte att ordna verksamhetsbetingelserna och befogenheterna för statsunderstödstjänsterna.  

Statskontoret är också en av statsbidragsmyndigheterna då det överväger och beviljar statsunderstöd.  

Vad förändras i och med reformen?  

Statskontoret är den myndighet som ansvarar för webbtjänsterna för statsunderstödsverksamheten. Statskontoret sörjer för utvecklingen och upprätthållandet av webbtjänsterna samt för det centraliserade användarstödet.  

Statskontorets roll som statsbidragsmyndighet förändras inte i och med reformen. Statsbidragsmyndigheternas nuvarande behörighet att bevilja statsunderstödsärenden inom sina respektive sektorer ändras inte.

Webbtjänsterna för statsunderstödsverksamheten planeras och utvecklas av experter inom branschen. De planerar och utvecklar informationssystemtjänsterna för statsunderstödsverksamhet med beaktande av de krav som ställs på digitala tjänster, såsom lättanvändbarhet, en god användarupplevelse, tillgång och tillgänglighet. Dessutom tryggas webbtjänsternas dataskydd och informationssäkerhet på ett sakenligt sätt. Webbtjänsterna finns på finska, svenska och engelska.

Tillgänglighet

Tillgängligheten styr planeringen och utvecklingen av webbtjänsterna under hela livscykeln.

Tillgänglighet innebär att tjänsterna och tjänsternas innehåll är lätta att använda och förstå. Tillgänglighetsdirektivet (EU) 2016/2102 och den nationella lagstiftningen, såsom lagen om tillhandahållande av digitala tjänster 306/2019 och andra allmänna lagar som gäller förvaltningen, reglerar tillgängligheten.

Webbtjänsterna för statsunderstödsverksamheten uppfyller kriterierna på nivå AA i WCAG 2.1-standarden. Man utarbetar ändamålsenliga tillgänglighetsutlåtanden för webbtjänsterna och det görs revisioner  av tjänsternas tillgänglighet för att säkerställa och utveckla användarupplevelsen.

Dataskydd

I planeringen och utvecklingen av webbtjänsterna iakttas  den allmänna dataskyddsförordningen (EU) 2016/679 och personuppgiftslagen 1050/2018. Det utarbetas dataskyddsbeskrivningar för tjänsterna och av  dessa dataskyddsbeskrivningar framgår det på ett begripligt sätt under vilka förutsättningar personuppgifterna hanteras lagligt och pålitligt. I projektet används finansministeriets och Statskontorets kompetens inom dataskydd och under beredningen begärs vid behov rådgivning från dataskyddsmyndigheten.

Informationssäkerhet

I projektet tar vi ansvar för och förhåller oss ansvarsfullt till informationssäkerheten i webbtjänsterna, det vill säga   att se till  att informationen är tillförlitlig, enhetlig och användbar. I det branschöverskridande team som utvecklar webbtjänsterna ingår informationssäkerhetsexperter som ser till att informationssäkerheten beaktas i alla skeden av planeringen och utvecklingen. När webbtjänsterna tas i bruk, det vill säga tas i produktion, görs det en revision  av informationssäkerheten. Ansvaret för denna revision ligger hos tredje parter
 

Statsunderstödsverksamheten utvecklas genom att man skapar en Granskaunderstod.fi-tjänst som är öppen för alla och en nationell informationsresurs dit man stegvis samlar in information som fås från statsunderstödsverksamheten. Målet är att förbättra informationens transparens och användbarhet. 

Uppgifterna i tjänsten Granskaunderstod.fi och i informationsresursen fås av dem som ansöker om statsunderstöd och av statsbidragsmyndigheterna. Publiceringen av uppgifter regleras av offentlighetsprincipen, lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet samt den allmänna dataskyddsförordningen och dataskyddslagen. Lagen om informationshantering inom den offentliga förvaltningen innehåller dessutom bestämmelser om statsbidragsmyndighetens informationshantering.

De handlingar som gäller statsunderstöd och de uppgifter som ingår i dem är i princip alltid offentliga. Statsbidragsmyndigheterna beslutar från fall till fall om insynen i sekretessbelagda uppgifter, såsom affärs-, yrkes- och forskningshemligheter. 

Statsunderstöd beviljas också privatpersoner t.ex. i form av stipendier. Offentliggörande av personuppgifter innebär behandling av personuppgifter, varvid man ska beakta kraven i dataskyddslagstiftningen. Statsbidragsmyndighetens rätt att behandla, t.ex. publicera, personuppgifter om sökande och mottagare av statsunderstöd baserar sig i första hand på en lagstadgad uppgift, inte på samtycke.

Vad förändras i och med reformen? 

För närvarande kan man med stöd av offentlighetslagen begära offentliga uppgifter om statsunderstöd genom en separat begäran hos statsbidragsmyndigheterna. Många statsbidragsmyndigheter publicerar också offentliga uppgifter på sina webbplatser eller i sina webbtjänster (t.ex. https://aviavustukset.fi och https://avustukset.stea.fi). 

I fortsättningen publiceras offentliga uppgifter om statsunderstöd på ett ställe, i tjänsten Granskaunderstod.fi, som är tillgänglig för alla. I fortsättningen kan vem som helst kontrollera hur mycket understöd som beviljats och till vilken instans. Detta ökar transparensen inom statsunderstödsverksamheten och gör det möjligt att utnyttja offentliga datalager på ett effektivare sätt än tidigare. 

Datalagret utnyttjas också i andra webbtjänster inom statsunderstödsverksamheten, såsom Sokunderstod.fi och Administreraunderstod.fi samt i olika skeden av statsunderstödsprocesserna. Statsbidragsmyndigheterna kan inleda en ansökan om statsunderstöd i tjänsten Administreraunderstod.fi, och utnyttja de uppgifter om behandlingen av ansökningar som lämnats i tjänsten Sokunderstod.fi ända tills användningen av statsunderstöden följs upp.

Riktlinjerna och principerna för offentliggörande av uppgifter preciseras vid behov när statsunderstödslagen revideras.