Vanliga frågor om statsunderstödsverksamheten

Denna sida innehåller frågor och svar om statsunderstödsverksamheten.

Statsunderstöden består av sådan behovsprövad finansiering som beviljas av statens medel och som stöder någon verksamhet eller något projekt som är nödvändigt för samhället. Statsunderstöden är en del av statens ekonomiska styrningssystem. Statsunderstöd får inte blandas ihop med statligt stöd eller statsandelar. 

Kännetecknen för statligt stöd är att  

  • offentliga medel kanaliseras till företag, dvs. ekonomisk verksamhet, 
  • denna ekonomiska fördel är selektiv och 
  • åtgärden snedvrider eller riskerar att snedvrida konkurrensen och påverkar handeln mellan medlemsstaterna. 

Statligt stöd kan till formen vara understöd, men det kan också utgöras t.ex. av räntestöd eller borgen. I samband med statligt stöd avses med företag varje juridisk person som bedriver ekonomisk verksamhet, dvs. också t.ex. föreningar som bedriver ekonomisk verksamhet. Statligt stöd och statsunderstöd är alltså delvis överlappande, men alla statliga stöd är inte statsunderstöd och alla statsunderstöd är inte statligt stöd. 

Statsandelarna är ett inkomstutjämningssystem som ingår i kostnadsfördelningen mellan finska staten och kommunerna och vars syfte är att jämna ut de ekonomiska skillnaderna mellan kommunerna. Statsandelarna är kalkylmässiga och de bestäms t.ex. på basis av åldersstrukturen hos kommunens befolkning eller antalet elever i undervisningen. Statsandelssystemet har utvecklats bl.a. för att staten har överfört vissa av sina uppgifter på kommunerna.  

Vad förändras i och med reformen? 

Reformen ändrar inte definitionen av statsunderstöd.


En statsbidragsmyndighet är en aktör som kan bevilja statsunderstöd, såsom t.ex. ministerierna, närings-, trafik- och miljöcentralerna (NTM-centralerna) och regionförvaltningsverken. Statsbidragsmyndigheter är trots sitt namn inte alltid myndigheter: en del av statsbidragsmyndigheterna är s.k. privaträttsliga aktörer, såsom Finlands filmstiftelse, eller självständiga offentligrättsliga inrättningar, såsom Finlands skogscentral. De sköter uppgifter som hör till statsbidragsmyndigheten.

Vad förändras i och med reformen?

Reformen ändrar inte statsbidragsmyndighetens definition eller uppgifter. Ministeriernas behörighet i statsunderstödsärenden inom sin sektor ändras inte.


Statsunderstöd beviljas i stor utsträckning till olika samhällsaktörer: föreningar, stiftelser, företag, bostadsaktiebolag, kommuner, samkommuner, högskolor och privatpersoner samt andra aktörer.
I lagstiftningen eller i den utlysning av understöd som myndigheten publicerat har det i fråga om respektive understöd kunnat ställas begränsningar för vilken person, grupp eller sammanslutning som kan få understöd.  Statsbidragsmyndigheterna kan även i framtiden begränsa olika ansökningsgruppers möjligheter att ansöka om olika understöd.  

Vad förändras i och med reformen? 

I reformprojektet utreds i samarbete med justitieministeriet under vilka förutsättningar t.ex. en oregistrerad grupp i framtiden kan få statsunderstöd.
 


Statsunderstöd beviljas för många olika ändamål. Understöd beviljas i form av allmän understöd och specialunderstöd. 

En betydande del av de allmänna understöden beviljas olika allmännyttiga samfund och stiftelser för stödjande av deras verksamhet. Allmänt understöd beviljas bl.a. olika organisationer inom idrotts-, ungdoms-, vetenskaps-, kultur-, social- och hälsovårdsbranschen samt till organisationer inom utvecklings-, miljö-, jord- och skogsbrukssektorn. De sammanslutningar som får verksamhetsbidrag är sinsemellan mycket olika från Nationaloperan till lokala hobbyorganisationer.  

Specialunderstöd beviljas för ett ändamål som definieras närmare. Specialunderstöd beviljas i stor utsträckning för olika slag av verksamheter, t.ex. kommuner, forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet, vårdbidrag för fornlämningar, skydd av skärgårdsnaturen och installation av hissar i efterhand. Företag beviljas investeringsunderstöd till exempel för utvecklande av en ny produktionslinje och kommuner för byggande av ett badhus.   

Även enskilda personer, såsom konstnärer och idrottare, kan ansöka om statsunderstöd i form av stipendium. Många olika offentliga uppgifter eller tjänster som det föreskrivs om i lag finansieras också med statsunderstöd. Som exempel kan nämnas verksamheten inom brottsofferjouren, räddningshelikopterverksamheten och sametingets verksamhet. 

Vad förändras i och med reformen? 

Reformen ändrar inte på hurdan verksamhet eller hurdana projekt som kan beviljas understöd. Syftet är dock att förtydliga praxis och verksamhetsmodeller för understöd som beviljas enligt olika understödsslag. Statsunderstödets roll som verktyg för politisk styrning stärks. 
 


Största delen av de statsbidragsmyndigheter som beviljar statsunderstöd berättar på sina webbplatser hur statsunderstöd kan sökas. I ansökningsanvisningarna anges också vem som kan beviljas understöd. Vem som kan få understöd beror på bestämmelserna i respektive lag som gäller understödet eller statsbidragsmyndighetens riktlinjer. Det finns ingen gemensam eller enhetlig kommunikationskanal för statsunderstödsverksamheten. 

Vad förändras i och med reformen? 

Syftet med reformen är att ta i bruk en gemensam tydlig kommunikationskanal för statsbidragsmyndigheterna så att information om de statsunderstöd som söks och beviljas i fortsättningen finns på en enda plats. I reformprojektet utreds dessutom i vilken mån det är möjligt att koncentrera allmän rådgivning och allmänt stöd i anslutning till understödsverksamheten. 


Understödet beviljas på basis av ansökan, inom ramen för anslagen. Beslut om ansökningstiderna fattas i regel av respektive myndigheten. Statsbidragsmyndigheten fastställer utifrån lagstiftningen hurdana uppgifter som behövs i ansökan eller i bilagorna till den. Statsbidragsmyndigheten behandlar ansökningarna och fattar understödsbesluten på basis av de kriterier som anges i lagstiftningen eller fastställs av myndigheten och på basis av tidigare beslutspraxis. Vid beslutsfattandet beaktas dessutom allmänna rättsprinciper, såsom jämlikhet och objektivitet.   
Statsunderstöd kan betalas i en eller flera poster. Understödet kan betalas antingen direkt på basis av statsunderstödsbeslutet eller statsunderstödsavtalet eller på basis av mottagarens separata utbetalningsansökningar och beslut om dem.  

Vad förändras i och med reformen? 

Reformen förenhetligar understödsverksamheten och inför stegvist gemensamma digitala tjänster för dem som ansöker om och beviljar statsunderstöd. 


Understöd beviljas ur statsbudgeten och medel ur de statliga fonder som står utanför budgeten. Dessutom beviljas bidrag ur medel som härstammar från Europeiska unionens budget.  

En del av avkastningen av penningspelsverksamheten riktas via statsbudgeten till undervisnings- och kulturministeriets, social- och hälsovårdsministeriets och jord- och skogsbruksministeriets ansvarsområden. Dessa branscher anvisas årligen cirka en miljard euro. 


Årligen beviljas uppskattningsvis tre miljarder euro i nationella statsunderstöd. Med EU-finansiering medräknad beviljas det årligen fyra miljarder euro i understöd. 

Hur mycket understöd en enskild aktör beviljas beror på många omständigheter: vilket understöd det i varje enskilt fall är fråga om, hurdan annan finansiering sökanden får för sin verksamhet eller investering, hur mycket statsbidragsmyndigheten har kvar av de medel som kan beviljas för verksamhetsåret, vilka begränsningar i lagstiftningen som gäller understödets storlek osv. De minsta understöden är endast några hundra euro, de största understöden uppgår till tiotals miljoner euro. 

Utgångspunkten är att statsunderstödets belopp inte täcker samtliga kostnader för verksamheten eller investeringen, utan endast en del av dem. Sökanden ska alltså i regel också ha annan finansiering, och ibland  bedöms det också hurdana verksamhetsförutsättningar sökanden har att upprätthålla den understödda verksamheten efter att understödet upphört. 

Vad förändras i och med reformprojektet? 

Det reformarbete som genomförs inom ramen för projektet påverkar inte hur mycket man beviljat anslag i statsbudgeten för varje enskild verksamhet som understöds. Reformarbetet påverkar inte heller beloppet av de bidrag som delas ut ur fonderna utanför budgeten och inte heller de anslag som härstammar från EU. 


För närvarande finns det inte någon enskild enhetlig nationell informationskälla om beviljade understöd. Upp till 36 procent av målgruppen för de nuvarande understödstagarna kan inte specificeras.  

En del av statsbidragsmyndigheterna publicerar uppgifterna t.ex. på sina webbplatser (t.ex. strukturfonder, undervisnings- och kulturministeriet, Social- och hälsoorganisationernas understödscentral STEA). Utgångspunkten är att uppgifterna om besluten i princip är offentliga och kan begäras av statsbidragsmyndigheterna.  

Vad förändras i och med reformprojektet? 

Syftet med projektet är att genomföra ett nationellt datalager för statsunderstöd där man samlar information som fås från statsunderstödsverksamheten. I fortsättningen ska vem som helst på ett enda ställe kunna hitta uppgifter om hur mycket understöd som beviljats enskilda aktörer.  


För närvarande är det bästa sättet att hitta information om vad som har åstadkommits med understöden att vända sig till respektive statsbidragsmyndighet. En del av statsbidragsmyndigheterna berättar på sin webbplats om statsunderstödens effekter, en del av statsbidragsmyndigheterna har inte publicerat några uppgifter. 

De åtgärder som åstadkommits genom avkastningen av penningspelsverksamheten presenteras bl.a. i samband med Lotto-sändningen varje vecka. Statsunderstödens resultat bedöms dock i varierande mån och på olika sätt, så för närvarande är det svårt att jämföra effekterna av olika statsunderstöd med varandra.  

Vad förändras i och med reformen? 

Genom en konsekvensbedömning kan man utreda om de mål som uppställts för understöden uppfylls och rikta understöden till objekt med den bästa samhälleliga effekten. Syftet med reformen är också att förbättra understödsverksamhetens transparens. Detta gagnar både statsbidragsmyndigheterna och de som får understöd.