Hoppa till innehåll
Statsrådet och ministerierna Media

Risköverblicken utgiven

Finansministeriet
8.5.2017 11.30
Pressmeddelande

Finansministeriet utgav den 8 maj 2017 den årliga överblicken över statens ekonomiska ansvar och risker. Uppgifterna i denna publikation gäller till slutet av 2016.

Med statens ekonomiska risker avses faktorer som påverkar statsfinanserna på ett oförutsägbart sätt. Statens finansiella åtaganden – och därmed risker – kan uppstå på olika håll inom staten (t.ex. budgetekonomin), övrig offentlig ekonomi (t.ex. statens fonder, affärsverken, kommunerna) den privata sektorn (t.ex. statsbolagen) eller finansmarknaden (t.ex. banksektorn). Riskkällorna bör därför kartläggas ur ett tämligen vitt perspektiv, även om det kan vara svårt att identifiera alla ekonomiska risker som staten kan utsättas för.

Finlands borgensförbindelser på en hög nivå

I internationellt perspektiv ligger Finlands borgensförbindelser på en hög nivå. Det är svårt att jämföra de nominella värdena för borgensförbindelser mellan olika länder bl.a. på grund av olika rapporteringspraxis. Enligt det nyaste tillgängliga materialet från Eurostat (2015) är borgensförbindelserna inom Finlands offentliga finanser i förhållande till totalproduktionen de tredje högsta bland EU-länderna. Det nominella värdet av statens borgensförbindelser har fördubblats på några år och uppgår nu till 46 miljarder euro, dvs. till ca 21 % i förhållande till totalproduktionen. Värdet ökade med 1,7 miljarder euro år 2016. Dessutom har de infordringsbara kapitalåtagandena gentemot internationella finansiella institut mångdubblats under de senaste åren, främst på grund av skötseln av den ekonomiska krisen i EU. Kapitalåtagandena motsvarar cirka 8,4 % av totalproduktionen.

Särskilt Finnveras och de statliga fondernas borgensförbindelser – i praktiken för bostadslån med statsborgen – har ökat. Det finns fortfarande ett visst ökningstryck mot exportfinansieringsåtagandena, även om de inte ökade i fjol. Riksdagen godkände under 2016 flera förhöjningar av maximifullmakter för exportfinansiering, vilket innebär en kraftig ökning av de statliga borgensförbindelserna under de närmaste åren. Statens borgensstock kan dessutom öka avsevärt på grund av finansieringsarrangemang i anslutning till landskapsreformen då fastigheter och krediter överförs.

Betydande ränterisk med statsskulden

Den låga räntenivån har sänkt på ränteutgifterna under de senaste åren trots att skulden ökat kraftigt. De budgeterade ränteutgifterna har sjunkit från 2,2 miljarder euro år 2008 till 1,5 miljarder euro år 2016. Ränteutgifternas andel av bruttonationalprodukten har samtidigt halverats. Statens och kommunernas sammanlagda skuld har så gott som fördubblats under motsvarande period.

Den låga räntenivån kommer emellertid inte att fortsätta i all evighet. Om den allmänna räntan för statsskulden höjs varaktigt till exempel med en procentenhet skulle statens ränteutgifter öka till exempel år 2019 med ca 500 miljoner euro. Ränteförhöjningarna påverkar ränteutgifterna bland annat i och med att staten och lokalförvaltningen blir tvungna att emittera ny skuld.

Riskerna i samband med de offentliga finanserna är ofta på ett eller annat sätt bundna till den allmänna ekonomiska utvecklingen. I ett exceptionellt svårt ekonomiskt läge kan de offentliga finanserna försvagas genom samtidig påverkan av flera olika faktorer. Riskerna i samband med makroutvecklingen, den offentliga skuldsättningen, den offentliga sektorns ägande, beviljade exportgarantier och övriga åtaganden inom den offentliga sektorn korrelerar med varandra. Under normala konjunkturväxlingar realiseras vanligen bara en del av riskerna.

Ytterligare information:

Sami Yläoutinen, finanspolitisk koordinerare, tfn 02955 30320, sami.ylaoutinen(at)vm.fi.

Finansmarknaderna Finanspolitiken