Ekonomisk översikt, hösten 2014
I Förenta staterna förutspås tillväxten vara knappt 3 % i år och nästa år och 2016 beräknas tillväxten påskyndas ytterligare. Tillväxten i Kina håller sig kring 7 % och även Japans ekonomi kommer in i en jämn tillväxttakt på 1½ %. Efter två negativ år förutspås tillväxten i euroområdet bli 1 % och under de följande två åren ungefär 1½ %.
År 2014 förutspås Finlands BNP inte växa alls. Prognosen innehåller en mycket försiktig konjunkturvändning, det vill säga den interna tillväxten blir positiv i år. Nettoexportens inverkan på den ekonomiska tillväxten är klart positiv och den viktigaste faktorn för att få i gång tillväxten i år. Den privata konsumtionen ökar inte från i fjol och de privata investeringarna minskar med 4,6 %, främst på grund av den svaga utvecklingen för investeringar i bostadsbyggnader samt maskiner och anordningar. Situationen på arbetsmarknaden försämras ytterligare. Arbetslöshetsgraden förutspås stiga till 8,6 % och sysselsättningen försämras med 0,4 % från i fjol. Inflationen stannar på 1,1 %, varav cirka 0,5 procentenheter kommer från förändringar i den indirekta beskattningen, på samma sätt som nästa år.
År 2015 blir tillväxten 1,2 % och basen för den breddas. Den privata konsumtionen ökar något, med 0,3 %. Exporten ökar långsammare än världshandeln och sålunda fortsätter vi att förlora marknadsandelar. Situationen på arbetsmarknaden förblir svag. Arbetslösheten sjunker till 8,5 % från året innan och sysselsättningen ökar med knappt 1 %. Matchningsproblemen på arbetsmarknaden är fortfarande betydande och nivån på den strukturella arbetslösheten är hög. Inflationen förutspås hålla sig kring cirka 1½ %.
Den ekonomiska tillväxten förutspås bli 1,4 % 2016. Den inhemska efterfrågan blir en mer betydande tillväxtkälla än under tidigare år. Nettoexportens kontribution förblir också positiv, men Finlands export förutspås fortfarande utvecklas långsammare än världshandeln.
De offentliga finanserna har fortsatt att uppvisa underskott till följd av det långvarigt svaga konjunkturläget, men anpassningsåtgärderna har bidragit till att dämpa ökningen av underskottet. Saldot för de offentliga samfunden belastas dessutom av utgifterna till följd av den åldrande befolkningen. Av den offentliga sektorn följer statens saldo klart mest konjunkturvariationerna framför allt därför att skatteinkomsterna är så konjunkturkänsliga. Statsfinanserna uppvisar ett stort underskott. Under prognosperioden minskar dock underskottet tack vare anpassningsåtgärderna och den spirande ekonomiska tillväxten.
