En redogörelse om programmet för hållbar tillväxt i Finland överlämnades till riksdagen - målet är att främja förnyelse och produktivitet

Programmet för hållbar tillväxt i Finland främjar en snabb återhämtning samt en förnyelse av näringslivets strukturer och de offentliga tjänsterna. De reformer och investeringar som föreslås i programmet påskyndar bekämpningen av klimatförändringen, stärker produktiviteten och ekonomins tillväxtförmåga samt säkerställer enhetligheten i samhället. Detta framgår av den redogörelse som regeringen överlämnade till riksdagen fredagen den 27 november 2020. 

Redogörelsen har beretts vid finansministeriet, och i beredningen deltog även en samordningsgrupp med medlemmar från olika ministerier. Samordningsgruppen tillsattes av statsminister Sanna Marin i september 2020. Under beredningen av redogörelsen har man fört en aktiv dialog med aktörer på landskapsnivå, kommuner, näringslivet och vetenskapssamhället.  

Genom redogörelsen ges riksdagen möjlighet att ta ställning till hur man ska tillgodogöra sig finansieringen via EU:s återhämtningsinstrument. Planerna bör vara färdiga genast i början av 2021 för att man ska kunna bereda sig på att EU:s beslutsfattande framskrider och snabbt kunna tillgodogöra sig de möjligheter som återhämtningsinstrumentet erbjuder.

Innovativa lösningar och ny teknik sätter fart på den gröna omställningen och digitaliseringen

Programmet för hållbar tillväxt i Finland stöder målen för ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet på många sätt. Ett centralt mål i programmet är att påskynda den gröna omställningen och digitaliseringen genom innovativa lösningar och ny teknik. Minst 50 procent av åtgärderna i programmet riktas till investeringar och reformer som gäller grön omställning.

Genom investerings- och reformhelheterna eftersträvar man positiva effekter på lång sikt. Målet är att investeringarna och reformerna ska stödja varandra och de ska bestå av omfattande och verkningsfulla helheter. Målet är dessutom att privata investeringar ska vara möjliga med hjälp av finansieringen. 

Målet är att prioritera åtgärder som stöder sysselsättningen, konkurrenskraften, hållbarheten i de offentliga finanserna samt en minskning av nettoutsläppen, stärkandet av den cirkulära ekonomin och anpassningen till klimatförändringen. Samtidigt beaktar man hur åtgärderna stöder återhämtningen från coronaviruskrisen. En viktig aspekt är också hur snabbt investeringarna och reformerna kan inledas.

Hållbar tillväxt skapas i samarbete

En förutsättning för att programmet för hållbar tillväxt ska utfalla väl är att arbetet baserar sig på partnerskap och samarbete, även över förvaltningsgränserna. Detta innebär flexibilitet och förnyelse samt en ny typ av växelverkan även inom den offentliga förvaltningen. I planen för återhämtning och resiliens beaktas också andra delområden i EU:s återhämtningsinstrument samt den nationella medfinansiering som behövs, de åtgärder som regeringen redan fastställt, behoven av framtidsinvesteringar samt de åtgärdsförslag som lagts fram av exit- och återuppbyggnadsgrupperna.

Programmet för hållbar tillväxt bereds långsiktigt

Samordningsgruppen för programmet för hållbar tillväxt i Finland bereder programmet i slutet av 2020 och under 2021. En ministerarbetsgrupp som leds av finansministern tillsätts för att styra arbetet. En plan för de projekt som ska genomföras i Finland lämnas till EU våren 2021. Programmet preciseras och uppdateras vid behov senare. Åtgärderna i programmet kan genomföras till utgången av 2026.

Finansministeriet informerar i samband med ram- och budgetförfarandet närmare om de projekt som genomförs.

Avsikten är att programmet för hållbar tillväxt i Finland ska finansieras med finansiering via EU:s återhämtningspaket 2021–2023. I programmet beaktas utöver finansieringen via faciliteten för återhämtning och resiliens (Recovery and Resilience Facility, RRF) även andra EU-program och EU-instrument som får tilläggsfinansiering via återhämtningspaketet.

Finland deltar i finansieringen av återhämtningsinstrumentet på lång sikt genom medlemsavgiften till EU. Frågan om hur effektivt denna finansiering används för investeringar och påskyndande av reformer avgör hurudana effekter den har för den ekonomiska utvecklingen under de kommande åren. Enligt kommissionens bedömning kommer EU:s reella bruttonationalprodukt till följd av återhämtningspaketet att i bästa fall vara upp till 2 procent högre än utan paketet. 

Ytterligare information: Joonas Rahkola, statsministerns finanspolitiska specialmedarbetare, tfn 0295 160 998, Markus Lahtinen, finansministerns specialmedarbetare, tfn 0295 530 417, Heikki Sairanen, inrikesministerns specialmedarbetare, tfn 050 456 4662, Henri Purje, undervisningsministerns specialmedarbetare, tfn 0295 330 017, och Camilla Mäkinen, justitieministerns specialmedarbetare, tfn 0295 150 119, Maria Kaisa Aula, statssekreterare, tfn 0295 530 443, Laura Vartia, finansråd, tfn 029 5530 228