Utbildningspolitisk redogörelse på remiss: syftet att trygga en tillgänglig, högklassig och jämlik utbildning

Regeringen har berett ett utkast till en utbildningspolitisk redogörelse. Redogörelsen ger en bild av nuläget, målbilden och de åtgärder som behöver vidtas inom utbildning och forskning för att uppnå målen. Utkastet till redogörelsen har sänts på en omfattande remiss. Avsikten är att redogörelsen ska lämnas till riksdagen i början av nästa år.

I redogörelsen presenteras visionen för utbildning och forskning fram till 2040-talet och fastställs behövliga ändringar i resurser, strukturer och styrning som svarar mot och påverkar förändringsfaktorerna i den nationella och internationella verksamhetsmiljön och skapar förutsättningar för ett meningsfullt liv för alla. År 2040 har Finland en stark bildningsgrund som bygger på högklassig och verkningsfull fostran, utbildning, forskning och kultur. Alla har rätt att lära och växa samt få nödvändigt stöd och handledning för detta.   

Utgångspunkten för den målbild som presenteras och de åtgärder som krävs för att uppnå den är en lägesbild av utbildningen och forskningen samt av de centrala förändringsfaktorerna. Den mest betydande faktorn som påverkar utbildningssystemet är den demografiska utvecklingen i Finland. Nativiteten sjunker, åldersklasserna minskar och befolkningen koncentreras till tillväxtcentra. Redogörelsen anger riktlinjerna för Finlands utbildningssystem i ett läge där den demografiska utvecklingen förorsakar en stark förändring.

Den tekniska utvecklingen och strukturomvandlingen i arbetslivet är en utmaning för utbildningssystemet, samtidigt som utbildningen och forskningen samt det kunnande dessa bidrar med också förnyar det finländska samhället och arbetslivet. Finland är en föregångare när det gäller att ta fram, ta i bruk och tillämpa ny kunskap och nytt kunnande.

Redogörelsen anger riktlinjerna för åtgärder för att utveckla lagstiftningen, den övriga styrningen och strukturerna så att elever – barn, unga eller vuxna – kan erbjudas ännu bättre, tryggare och jämlikare erfarenheter av lärande och smidigare studievägar, oavsett hemkommun, familj- och kulturell bakgrund och kön.

Anordnandet av högklassig småbarnspedagogik, förskoleundervisning och grundläggande utbildning förutsätter också framöver att lagstiftningen och finansieringen revideras i sin helhet. Reformen stärker uppkomsten av övergripande studievägar för barnen och underlättar övergången från småbarnspedagogiken till förskoleundervisning och den grundläggande utbildningen samt vidare till utbildning på andra stadiet. Jämlikheten, tillgången och kvaliteten på fostrans- och utbildningstjänster förbättrar inlärningsresultaten, välbefinnandet och den helhetsmässiga utvecklingen hos barn och unga.

Kvaliteten, jämställdheten och likabehandlingen inom utbildningen på andra stadiet stärks genom att verksamhetssätten och strukturerna inom utbildningen reformeras. Likabehandlingen inom utbildningen på andra stadiet främjas och man stöder bl.a. olika elevers behov. Gränserna mellan gymnasieutbildning och yrkesutbildning sänks för att svara på förändringarna i arbetslivet och förbättra tillgången till utbildning. Med hjälp av digitala lösningar förbättras tillgängligheten inom utbildning. Yrkesutbildningen utvecklas så att allt fler studerande övergår till fortsatta studier. 

När det gäller högskoleutbildningen är målet att hälften av åldersklassen ska avlägga högskoleexamen år 2030. Högskolorna rekryterar dessutom fler studerande och forskare från utlandet till Finland för att  kompetensbehovet ska tillgodoses. Finland är ett ledande land i världen som utnyttjar och utvecklar digitalisering i högskoleutbildning och det kontinuerliga lärande som utgår från den: högskolorna genomför senast 2030 en enhetlig digital servicemiljö i enlighet med sin gemensamma vision. För att förbättra jämställdheten beslutar regeringen före utgången av 2021 om målen och riktlinjerna för åtgärderna i högskolornas tillgänglighetsplan.  

En central åtgärd i fråga om forskningen är genomförandet av färdplanen för forskning, utveckling och innovation. Målet är att satsningarna på forskning och utveckling ska ha stigit till fyra procent av BNP år 2030. Den offentliga forskningsfinansieringen och den privata sektorn investerar tillsammans i kompetens och FUI-verksamhet. Genomförandet av färdplanen säkerställer att Finland är en inspirerande och forskningsmässigt högklassig plats för forskning, även för utländska toppförmågor.

Riktlinjerna för finansieringen av utbildningen 

För att trygga utbildningens avgiftsfrihet, kvalitet, jämställdhet och likabehandling samt tillgänglighet förutsätter enligt utkastet till redogörelse en betydande offentlig satsning på utbildning och forskning också under de kommande åren. Det är inte möjligt att höja utbildnings- och kompetensnivån utan tillräckliga resurser för utbildning och forskning och bättre allokering av de nuvarande resurserna.

Vidareföreslås att de inbesparade budgetmedel som de minskande åldersklasserna medför i fortsättningen riktas till att stärka kvaliteten och jämlikheten inom småbarnspedagogiken, förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen.

En verkställighetsplan utarbetas för den utbildningspolitiska redogörelsen. Vid uppföljningen av genomförandet bedöms också tillräckliga finansieringsbehov som en del av beredningen av planen för de offentliga finanserna.

Beredning och hörande på bred bas

Beredningen av redogörelsen har styrts av ministerarbetsgruppen för kunnande, bildning och innovationer samt vid undervisnings- och kulturministeriet av undervisningsministern och forsknings- och kulturministern med stöd av ministeriets tjänstemannaledning. Till stöd för beredningen tillsattes 19.3.2020 en parlamentarisk uppföljningsgrupp. 

Beredningen inleddes hösten 2019, då bägge ministrarna besökte skolor, läroanstalter på andra stadiet och högskolor för att diskutera och höra sig för om läget och utvecklingsbehoven i fråga om utbildning och forskning. 

I början av 2020 genomfördes en brainstorming på webben som var öppen för alla intresserade, och som fick över fyra tusen svar. 

Under beredningen har företrädare för tiotals organisationer hörts på olika sätt. Diskussioner har förts med enskilda organisationer, det har ordnats diskussionstillfällen och ämnet har diskuterats under seminarier med olika aktörer. 

Remissbehandlingen avslutas 22.1.2021. Utlåtande.fi              

Mer information:

• kanslichef Anita Lehikoinen (UKM), tfn 0295 330 182
• konsultativa tjänstemannen Petri Haltia, (UKM), tfn 0295 3 30096