Regeringens proposition om Finlands anslutning till Nato har överlämnats till riksdagen

Statsrådet har den 5 december överlämnat en proposition om Finlands anslutning till Nato till riksdagen. Närmare 1 600 utlåtanden lämnades om propositionsutkastet under remissbehandlingen. Utifrån utlåtandena har motiveringarna i propositionen kompletterats bland annat vad gäller samarbetet mellan statsrådet och republikens president, riksdagens ställning i behandlingen av och beslutsfattandet om Natoärenden samt Ålands folkrättsliga ställning.

I propositionen föreslås det att riksdagen godkänner nordatlantiska fördraget och avtalet om status för Nordatlantiska fördragsorganisationen, nationella representanter och organisationens internationella personal. Nordatlantiska fördraget är det fördrag genom vilket Nato inrättats. Det innehåller bestämmelser om principerna för alliansens verksamhet och om medlemmarnas skyldigheter. Avtalet om status för Nordatlantiska fördragsorganisationen, nationella representanter och organisationens internationella personal, det så kallade Ottawaavtalet, gäller Natos status som juridisk person samt privilegier och immunitet för Natos personal.

Finland kan ansluta sig till nordatlantiska fördraget och bli medlem av Nato efter att alla Natos medlemsstater har godkänt anslutningen. För närvarande har 28 av 30 medlemsstater godkänt Finlands anslutning. Turkiets och Ungerns godkännande saknas ännu. Juridiskt sett är det möjligt att behandla regeringens proposition i riksdagen redan innan alla medlemsstater gett sitt godkännande. Efter att riksdagen behandlat propositionen är det republikens president som fattar beslutet om Finlands anslutning till Nato. När alla Natos medlemsstater ratificerat Finlands anslutningsprotokoll och Natos generalsekreterare lämnat en inbjudan till Finland att ansluta sig till Nato kan Finland deponera sitt anslutningsinstrument hos Förenta staternas regering, som är nordatlantiska fördragets depositarie. Finland blir då medlem av Nato.

I regeringens proposition granskas Natomedlemskapets mest centrala konsekvenser

I propositionen granskas de viktigaste konsekvenserna av anslutningen till nordatlantiska fördraget. Det gäller särskilt utrikespolitiken, säkerhetspolitiken och försvarspolitiken. Som Natomedlem förbinder sig Finland till nordatlantiska fördraget och deltar fullt ut i Natos verksamhet. Finland ska ha militär beredskap att uppfylla förpliktelsen enligt artikel 5 i nordatlantiska fördraget, inklusive bruk av vapenmakt. Finlands försvar samordnas så att det blir en del av Natos kollektiva försvar. Som medlem deltar Finland i den säkerhetspolitiska debatten inom Nato och förbinder sig politiskt till försvarsalliansen. Finland kommer också att delta i Natos uppgifter i fredstid, vilket man kommer att avtala om separat.

Med medlemskapet följer även ekonomiska och personalmässiga åtaganden, som framträder tydligare när medlemskapet trätt i kraft.

I propositionen beskrivs kort Natos historia, innehållet i nordatlantiska fördraget och Ottawaavtalet, Finlands anslutningssamtal, Natos verksamhet och uppgifter samt beslutsfattandet. Därtill granskas gällande lagstiftning. Regeringens bedömning är att den gällande lagstiftningen tillåter en anslutning till nordatlantiska fördraget och Ottawaavtalet, och att avtalsskyldigheterna inte medför några tvingande behov att ändra den nationella lagstiftningen.

Enligt propositionen utgör nordatlantiska fördraget inte ett problem med tanke på Finlands suveränitet eller deltagande i internationellt samarbete, och anslutningen innebär inte en betydande överföring av behörighet till en internationell organisation. Följaktligen kan riksdagen fatta beslut om att godkänna fördraget med enkel majoritet.