Ekonomisk översikt
Finlands ekonomi börjar växa igen efter recessionen

På grund av färre investeringar och hushållens minskade konsumtion har Finlands ekonomi varit i recession 2023. Den avtagande inflationen och de sjunkande räntorna i kombination med hushållens relativt goda inkomstutveckling gör att bruttonationalprodukten börjar växa nästa år. Den svaga ekonomiska utvecklingen och den snabba utgiftsökningen medför i sin tur att de offentliga samfunden fortsätter att uppvisa ett ihållande underskott. Underskottet i den offentliga sektorns finanser hålls på en nivå på över tre procent i flera års tid, bedömer finansministeriet i sin ekonomiska översikt av den 19 december.

Läget för ekonomin i Finland har varit svagt i slutet av året och bruttonationalprodukten (BNP) minskar med 0,5 procent i år. Under början av året var det ekonomiska läget sämre än vad kalkylerna indikerade, och under det tredje kvartalet minskade produktionen klart. Sämst var läget inom byggbranschen.

Recessionen avtar och ekonomin börjar växa 2024. Den avtagande inflationen och räntenedgången i kombination med hushållens relativt goda inkomstutveckling bidrar till att öka hushållens köpkraft. Den privata konsumtionen börjar långsamt öka och tillväxten stärks 2025. De sjunkande räntorna stöder investeringar, liksom också investeringarna i energiomställningen och försvaret. År 2024 ökar BNP med 0,7 procent. Tillväxten stärks och kommer att vara 2,0 procent 2025 och 1,6 procent 2026.

"Fastän konjunkturen blir gynnsammare nästa år, är Finlands ekonomiska utgångsläge bristande med tanke på framtiden. Utsikterna för de offentliga finanserna har varit dystra under en lång tid och inte heller nu ser framtiden särskilt ljus ut. Tråkiga överraskningar och stigande räntor och priser har satt stopp för ekonomins återhämtning i ett läge där Finlands ekonomi redan hade behövt korrigerande åtgärder", säger överdirektör, avdelningschef Mikko Spolander.

Den avtagande inflationen och de sjunkande räntorna stimulerar konsumtionen och investeringarna

Inflationen har avtagit snabbt i år. Nästa år är inflationen i genomsnitt bara 2 procent och sjunker under 2 procent 2025 och 2026. Realinkomsterna börjar öka 2024. Hushållens köpkraft ökar dock fortfarande långsamt, eftersom den försvagade sysselsättningen och nedskärningarna i de sociala förmånerna bromsar ökningen av inkomster. Från och med 2025 ökar hushållens köpkraft och konsumtionstillväxt.

Byggandet av nya bostäder minskar kraftigt och minskningen fortsätter ännu 2024. Efterfrågan på bostäder upprätthålls dock av invandring och flyttning inom landet. De sjunkande räntorna stimulerar också bostadsmarknaden och nyproduktionen börjar öka från och med 2025. Trots de utmanande utsikterna på kort sikt har företagen stora investeringsbehov under de närmaste åren och förväntningarna på produktiva investeringar är positiva. 

Sysselsättningen minskar men hålls på en hög nivå

År 2023 minskar exporten från Finland, men i betydligt mindre grad än importen till Finland. Utrikeshandeln stöder ekonomin klart i år. Nästa år väntas exporten börja öka i och med att världshandeln återhämtar sig. Också Finlands kostnadskonkurrenskraft är solid.

När produktionen minskar, minskar också efterfrågan på arbetskraft 2024 samtidigt som sysselsättningen tillfälligt minskar. Arbetslöshetsgraden stiger till 7,5 procent. Åren 2025 och 2026 är den ekonomiska tillväxten tämligen stark och antalet sysselsatta ökar med inemot en procent per år. Sysselsättningstillväxten stöds också av regeringens åtgärder för att öka utbudet på arbetskraft, av vilka de första träder i kraft nästa år.

Den svaga ekonomiska utvecklingen och den snabba ökningen av utgifter bidrar till att den offentliga sektorn ihärdigt fortsätter att uppvisa ett underskott 

Läget för de offentliga finanserna i Finland håller på att försämras. Underskottet i den offentliga sektorns finanser beräknas i år ligga på 2,5 procent i förhållande till BNP. Nästa år ökar underskottet till 3,5 procent på grund av dels den långsamma ökningen av skatteinkomster, dels den snabba utgiftsökningen. 

De beredskapsutgifter som det fattats beslut om tidigare, de omfattande investeringarna och den snabba prisuppgången och de snabbt stigande lönerna bidrar också till att utgiftsökningen är snabb inom den närmaste framtiden. Underskottet i den offentliga sektorns finanser förbättras under de följande åren och är cirka 3 procent i förhållande till BNP i och med att regeringens anpassningsåtgärder börjar ge effekt och ekonomin och sysselsättningen börjar öka i slutet av prognosperioden. 

Underskottet i statsförvaltningen förblir stort under hela prognosperioden, och underskotten väntas inte börja minska vare sig inom kommunförvaltningen eller i välfärdsområdena. Utan ett betydande överskott i socialskyddsfonderna skulle den offentliga sektorns underskott vara betydligt djupare. 

Till följd av statens och lokalförvaltningens underskott och den långsamma ekonomiska tillväxten fortsätter skuldkvoten att öka. Den väntas inte heller börja minska till följd av den ekonomiska utveckling som finns inom synhåll.

Ytterligare information:

Mikko Spolander, överdirektör, tfn 0295 530 006, mikko.spolander(at)gov.fi
Janne Huovari, finansråd, tfn 0295 530 171, janne.huovari(at)gov.fi (realekonomi)
Jenni Pääkkönen, finansråd, tfn 0295 530 131, jenni.paakkonen(at)gov.fi (de offentliga finanserna)