Den ekonomiska återhämtningen bromsas upp av stigande energipriser och osäkerhet

Finlands ekonomi håller så småningom på att återhämta sig men återhämtningen överskuggas fortfarande av krisen i Mellanöstern, de stigande energipriserna och osäkerheten kring de ekonomiska utsikterna. Den förbättrade ekonomin ökar inkomsterna i de offentliga finanserna men underskottet förblir fortfarande stort, bedömer finansministeriet i sin ekonomiska prognos av den 16 juni.

Bruttonationalprodukten (BNP) beräknas växa med 0,8 procent 2026, 1,6 procent 2027 och 1,7 procent 2028. Den ekonomiska tillväxten har varit starkare än väntat i början av året men en del av tillväxten beror på tillfälliga faktorer. Den ekonomiska utvecklingen är osäker. 

I prognosen förväntas det på basis av terminpriserna att krisen i Mellanöstern kommer att avta mot slutet av året. Oljepriset förblir emellertid högt och centralbankerna kommer att höja räntorna i år.  Om krisen drar ut på tiden kan det leda till att oljepriset och räntorna höjs mer än för närvarande och att tillväxten inom världsekonomin och Finlands ekonomi bromsas upp betydligt kraftigare än väntat. 

”Utsikterna för Finlands ekonomi under nästa regeringsperiod skyms fortfarande av osäkerheter.  Utsikterna inom den offentliga ekonomin är däremot tydliga. För att den strukturella obalansen ska kunna korrigeras krävs det att Finland vidtar omfattande och snabbt verkande direkta anpassningsåtgärder under nästa valperiod”, säger överdirektör, avdelningschef Mikko Spolander. 

Stigande energipriser påskyndar inflationen, försvagar köpkraften och bromsar upp exporten

Krisen i Mellanöstern har höjt oljepriset och räntorna, vilket försvagar tillväxtutsikterna för världsekonomin och tillväxten på Finlands exportmarknad. Finlands export ökar dock relativt kraftigt jämfört med den internationella verksamhetsomgivningen. Nettoexportens inverkan på den ekonomiska tillväxten förblir dock negativ eftersom anskaffningen av jaktplan och andra investeringar ökar importen snabbare än exporten. 

Hushållens köpkraft försvagas på grund av dyrare energi, högre räntor och det svaga arbetsmarknadsläget. Ökningen av de disponibla inkomsterna ökar emellertid samtidigt tack vare löneförhöjningarna och lättnaderna i förvärvsinkomstbeskattningen. Konsumenternas förtroende är dock fortfarande svagt speciellt när det gäller efterfrågan på varaktiga konsumtionsvaror och bostäder. Konsumenterna sparar också i stor omfattning. Den privata konsumtionen förutspås öka med 0,8 procent år 2026 och ytterligare 2027–2028 när köpkraften förbättras.  

Energi-, teknik- och försvarsprojekt stöder investeringarna

Investeringarna ökar kraftigt år 2026 särskilt på grund av försvarsupphandlingar. Jaktplansleveranserna syns som en stor ökning av investeringarna men deras inverkan på den inhemska produktionen förblir liten eftersom det i huvudsak är fråga om import. Projekt som hänför sig till energi- och teknikomställningen, datacentralsbyggande och immateriella investeringar stöder också en ökning av investeringarna. 

Utsikterna för byggandet är tudelade. Byggandet av lokaler ökar något men återhämtningen inom bostadsbyggandet fördröjs. Bostadshandeln har börjat minska på nytt, bostadspriserna fortsätter att sjunka och efterfrågan är svag. Bostadsbyggandet beräknas minska något ännu i år och börja öka först 2027.  

Vändningen på arbetsmarknaden skjuts upp

Utvecklingen på arbetsmarknaden har varit svagare än väntat. Antalet sysselsatta har börjat minska på nytt i början av året och arbetslösheten har ökat mer än väntat. Antalet ordinarie jobb och heltidsjobb har minskat inom den privata sektorn. Arbetslöshetsgraden beräknas stiga till 10,4 procent 2026. Sysselsättningen förväntas bli bättre 2027 när den ekonomiska tillväxten stärks, men återhämtningen på arbetsmarknaden förblir långsam. Arbetslösheten kommer att ligga kvar på en hög nivå under hela prognosperioden även om den förväntas minska så småningom under 2027–2028. 

Den skönjbara ekonomiska tillväxten räcker inte till för att få de offentliga finanserna in på en hållbar bana 

Trots att den ekonomiska tillväxten tilltar förbättras de offentliga samfundens finansiella ställning inte nämnvärt under prognosperioden. Det förbättrade konjunkturläget förverkligas i år i form av ökade skatteinkomster inom den offentliga ekonomin. Samtidigt försvagar bokföringen av jaktplansupphandlingarna som investeringar i synnerhet statsfinanserna från och med i år. Till följd av dessa motsatta faktorer kommer den offentliga sektorns underskott i år att vara 4,4 procent i förhållande till bruttonationalprodukten. 

Läget för de offentliga finanserna kommer sannolikt inte att förbättras under de kommande åren utan nya anpassningsåtgärder eftersom försvarsutgifterna fortsätter att öka under hela prognosperioden. Dessutom kommer ränteutgifterna att öka till följd av att skuldkvoten ökar och räntenivån stiger. Den förbättrade ekonomiska konjunkturen kommer på grund av de ökade utgifterna inte ensamt att räcka till för att korrigera underskottet i de offentliga finanserna utan underskottet förblir cirka 4,5 procent i förhållande till BNP fram till 2030. Det djupa underskottet i de offentliga finanserna är strukturellt. 

Skuldkvoten hos den offentliga sektorn kommer att vara över 90 procent i förhållande till BNP i år. Det djupa underskottet betyder att skuldkvoten ökar under hela prognosperioden trots att den ekonomiska tillväxten tilltar. Skuldkvoten kommer att närma sig 99 procent före 2030.

Prognosen gjordes innan uppgifterna den 15 juni 2026 om ett preliminärt fredsavtal mellan Förenta staterna och Iran blev kända. Om överenskommelsen leder till en varaktig fred och att Persiska viken öppnas, har detta en positiv effekt särskilt på tillväxten i år. Effekten på prognosen är dock inte stor, eftersom de råoljeterminer som prognosen bygger på hela tiden har innehållit antagandet att en överenskommelse nås under innevarande år. Den redan realiserade uppgången i oljepriset och räntorna har dock medfört ekonomiska kostnader som försvagar särskilt tillväxten i år.

Mer information: 

Mikko Spolander, avdelningschef, överdirektör, tfn 0295 530 006, mikko.spolander(at)gov.fi 
Janne Huovari, finansråd, tfn 0295 530 171, janne.huovari(at)gov.fi (realekonomi) 
Seppo Orjasniemi, finansråd, tfn 0295 530 343, seppo.orjasniemi(at)gov.fi (offentliga finanserna)